Sök

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023 om allas tillgång till kultur. Anledningen är bland annat att arbete pågår eller att åtgärder redan är vidtagna i de frågor som förslagen gäller.

Förslagen handlar bland annat om scenkonstens villkor, tillgång till kultur och kulturutövning, och litteratur- och biblioteksfrågor.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

12

Reservationer

17 

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-24

Nya regler ska stärka konsumentskyddet i samband med spel om pengar. Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som handlar om att begränsa de problem som spel om pengar orsakar såsom skuldsättning och missbruk. Ett skriftlighetskrav för telefonförsäljning av spel införs. Konsumenten måste efter telefonsamtalet skriftligt acceptera ett erbjudande för att avtalet ska vara giltigt. Förslaget innebär också att spelbolag med svensk spellicens får rätt att ta del av personuppgifter om ekonomi och hälsa som spelarna själva tillhandahållit, för att på så sätt kunna motverka överdrivet spelande. Dessutom innebär förslaget höjda sanktionsavgifter för spelbolag som bryter mot penningtvättslagen. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juni 2024.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

15

Reservationer

23 

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-24

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 70 förslag i motioner om idrott och friluftsliv som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om idrott i utsatta områden, stärkt antidopningsarbete, idrottsanläggningar och planer för friluftsliv.

Utskottet hänvisar exempelvis till pågående arbete och att förslagen till viss del redan är tillgodosedda.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

16

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

24, 99 minuter

Justering

2024-04-11

Bordläggning

2024-04-17

Debatt

2024-04-18

Beslut

2024-04-24

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2023.

Förslagen handlar bland annat om vice ordförande i riksdagens utskott, översyn av de förtroendevaldas villkor, flaggor i plenisalen, programmet vid riksmötets öppnande samt Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 21 minuter

Justering

2024-04-11

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Det program med mål och riktlinjer som fullmäktige ska anta för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, ska även omfatta verksamhet som bedrivs av kommuner och regioner i egen regi eller av vissa juridiska personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet är att likvärdiga villkor ska gälla för privata utförare som för kommuner och regioner, så långt det är möjligt. Även om det finns bestämmelser som reglerar kommuners och regioners ansvar för att följa upp den egna verksamheten så ställs inte samma krav på att formulera riktlinjer för den.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 50 minuter

Justering

2024-04-11

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-17

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om näringspolitik från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, konkurrensfrågor och särskilda näringsgrenar och branscher.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

12

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

29, 97 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-09

Debatt

2024-04-10

Beslut

2024-04-10

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om regelförenkling för företag från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Motionerna handlar bland annat om hur förenklingsarbetet bör bedrivas, handläggningstider och tillståndsprocesser samt genomförande av EU-lagstiftning i svensk rätt.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

5

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

28, 81 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-09

Debatt

2024-04-10

Beslut

2024-04-10

Behandlade dokument

6

Beredning

2024-05-07

Justering

2024-05-28

Bordläggning

2024-06-11

Debatt

2024-06-12

Beslut

2024-06-12

Behandlade dokument

18

Beredning

2024-05-16

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Beredning

2024-05-07

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse av regeringen om Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet samt 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen redovisar genomförda eller pågående åtgärder som helt eller delvis kan anses svara upp mot det som myndigheten efterfrågar.

Motionerna handlar bland annat om nätutbyggnad, elområden, tillståndsprocesser, försörjningstrygghet samt om flexibilitet och stödtjänster.

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse till handlingarna och sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

12

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

60, 152 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-04

EU-förbudet mot handel med sälprodukter bör hävas. I ett så kallat tillkännagivande riktar riksdagen en uppmaning till regeringen om att den ska verka för ett undantag eller för att helt upphäva förbudet mot handel med sälprodukter. Säljakt är i dag tillåtet, men det är förbjudet med försäljning av sälprodukter. Riksdagen anser att EU-förbudet försvårar en ändamålsenlig förvaltning av Sveriges växande sälpopulation.

Uppmaningen till regeringen grundar sig på förslag som lämnats in under den allmänna motionstiden 2023. Cirka 100 förslag i handelsfrågor har lämnats in. Motionerna handlar bland annat om internationell handel, EU:s inre marknad och hållbart företagande. Förutom tillkännagivandet om sälprodukter så sa riksdagen nej till de övriga förslagen.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

21

Reservationer

44 

Anföranden och repliker

25, 86 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-04

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kultur och fritid för barn och unga från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om barns och ungas rätt till kultur och ungas levnadsvillkor.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

28, 96 minuter

Justering

2024-03-19

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-03

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om medlemskapet i EU, subsidiaritetsprövningen inom EU och partifinansiering, reglering av lobbyister och ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-03

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om att grundlagsskydda aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering, skyddet av äganderätten, trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete, en livssynsöppen stat och föreningsfrihet.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-03

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-05-02

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Behandlade dokument

1

Beredning

2024-05-14

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Behandlade dokument

3

Beredning

2024-04-23

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

EU-kommissionen har lagt fram ett lagförslag som syftar till att lösa administrativa och juridiska gränshinder som kan finnas mellan länder inom EU. Denna typ av hinder begränsar den fria rörligheten inom unionen och kan därför vara ett problem för den inre marknaden.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att lagförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Visserligen menar riksdagen att en väl fungerande inre marknad förutsätter att man tar bort hinder vid de inre gränserna. Samtidigt finns på flera håll redan alternativa lösningar på problemen. Därför skulle det passa bättre med en rekommendation än med bindande lagstiftning.

Riksdagen beslutade att lämna dessa synpunkter på förslaget i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2024-03-14

Bordläggning

2024-03-19

Debatt

2024-03-20

Beslut

2024-03-20

Varje år lämnar EU-kommissionen en rapport om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s lagstiftningsarbete och om förbindelserna med de nationella parlamenten. Riksdagen har nu granskat kommissionens årsrapport för 2022 och redogör för resultatet i ett utlåtande. Riksdagen välkomnar kommissionens arbete med bättre lagstiftning och de åtgärder som kommissionen vidtar för att stärka subsidiaritetsprincipens tillämpning. Riksdagen noterar att endast ett fåtal parlament har lämnat motiverade yttranden inom ramen för subsidiaritetsmekanismen under senare år medan de flesta nationella parlament har lämnat yttranden inom ramen för den politiska dialogen. Den obalans och de skillnader som tycks finnas mellan de nationella parlamenten när det gäller i vilken utsträckning de använder sig av subsidiaritetsmekanismen, väcker enligt riksdagen en rad frågor. Riksdagen konstaterar att det, utifrån ett demokratiskt perspektiv är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament använder sig av möjligheten att kontrollera subsidiaritetsprincipen inom ramen för subsidiaritetsmekanismen.

Riksdagen föreslår att utlåtandet ska läggas till handlingarna, det vill säga att ärendet avslutas.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 24 minuter

Justering

2024-03-12

Bordläggning

2024-03-19

Debatt

2024-03-20

Beslut

2024-03-20