Sök

Två nya former av mediestöd, alltså stöd till allmänna nyhetsmedier, ska införas. Det ena ska stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med de nya stöden är enligt regeringens förslag att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.

Det föreslås också ändringar i det befintliga stödsystemet för dagspress, det så kallade presstödet. Detta genom att driftsstödet och distributionsstödet höjs. Utöver det föreslås att presstödsförordningens giltighetstid förlängs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya mediestöden och ändringarna som har med presstödet att göra måste godkännas av Europeiska kommissionen för att kunna börja gälla.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Det ska bli tydligare vad statliga bidrag till kommunala kulturskolor ska bidra till. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nationellt mål för de statliga insatserna till kommunala kulturskolor.

Kommunala kulturskolor ger undervisning till barn och unga inom olika konst- och kulturområden. Kommuner kan få statliga bidrag för att utveckla sådan verksamhet. Regeringens förslag handlar om övergripande mål för de statliga bidragen till den kommunala kulturskolan. Målet för bidragen ska vara att bidra till att kulturskolorna erbjuder barn och unga undervisning av hög kvalitet. De ska också ge möjlighet till bredd och fördjupning i undervisningen och göra kulturskolorna tillgängliga för alla barn och unga oavsett elevernas olika förutsättningar.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

26, 106 minuter

Justering

2018-05-15

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Fler barn och unga borde komma i kontakt med kultur i skolan med hjälp av satsningen Skapande skola. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att vidareutveckla Skapande skola.

Satsningen Skapande skola startade 2008 med syfte att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet och nå fler barn än de som redan är kulturellt aktiva på fritiden. Utvärderingar har visat att satsningen har nått många och det är något som riksdagen tycker är positivt. Däremot finns det saker att utveckla, till exempel att mindre kommuner i dag inte söker bidraget i samma utsträckning som större kommuner.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

13

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

24, 73 minuter

Justering

2018-03-27

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2017 om bland annat bidrag till civila samhället och stöd till trossamfund. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att offentliga bidrag inte ska ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår inom flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2018-03-27

Bordläggning

2018-04-18

Debatt

2018-04-19

Beslut

2018-04-25

Riksdagen sa nej till motioner inom idrott, friluftsliv och folkbildning. Motionerna handlar till exempel om områdena jämställdhet, arenabyggen, osunda kroppsideal, matchfixning och ett äldrelyft inom idrotten. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom områden.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

21

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

18, 82 minuter

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-02-28

Debatt

2018-03-01

Beslut

2018-03-01

Riksdagen sa nej till 82 motioner från allmänna motionstiden 2017 om kultur för alla. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de frågor som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om kultur i hela landet, kultur och hälsa och biblioteksfrågor.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

21

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

16, 80 minuter

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-02-28

Debatt

2018-03-01

Beslut

2018-03-07

Riksdagen sa nej till 39 motioner från allmänna motionstiden 2017 om radio och tv i allmänhetens tjänst. Anledningen till det är att det pågår arbete inom många av de frågor som motionerna handlar om. Regeringen planerar bland annat att presentera ett förslag på ett nytt finansieringssystem för radio och tv i allmänhetens tjänst i maj 2018. Motionerna handlar om finansieringssystem, sändningstillstånd, programverksamhet och journalistik.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om massmediefrågor. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om regional nyhetsbevakning, skydd för journalister och medieredaktioner, pressetik och genmälesrätt, mediekoncentration och granskningsnämnden för radio och tv.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

15,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar får bidrag till folkbildningen, cirka 4,3 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till stöd till idrotten och regional kulturverksamhet får knappt 1,5 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Kulturutskottet föreslår också att riksdagen återigen bör rikta uppmaningar till regeringen inom två områden: samverkan och inflytande inom filmområdet och museernas donation av föremål.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

11

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

52, 177 minuter

Justering

2017-11-23

Bordläggning

2017-12-01

Debatt

2017-12-04

Beslut

2017-12-06

Skyddet av kulturegendomar vid en väpnad konflikt eller ockupation ska stärkas. Sedan tidigare är det straffbart att göra stora skador på kulturegendomar vid militära ingrepp. Det utökade skyddet innebär bland annat att blir straffbart att även göra även mindre skador på kulturegendomar som är av största vikt för mänskligheten. Sverige har tidigare undertecknat Haagkonventionen om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Nu ska protokollet godkännas och därmed behöver ändringar göras i den svenska lagen för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla det datum regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 18 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Riksdagen riktar sex tillkännagivanden till regeringen om olika kulturarvsfrågor. Uppmaningarna är:

• Regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra samlingarna.
• Regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåva även utanför det allmänna museiväsendet.
• Regeringen bör utreda hur samarbetet mellan museernas verksamhet och undervisningen i skolan kan stärkas.
• Regeringen bör skyndsamt ta fram en lagstiftning som skyddar det transporthistoriska kulturarvet.
• Regeringen bör göra en fördjupad kartläggning av skyddsvärda kyrkor, tillsammans med en analys av framtida kostnader.
• Digitaliseringen av kulturarvet kopplat till forskning och bildning ska stärkas.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens proposition om kulturarvspolitiken och motioner om olika frågor inom området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i propositionen, som bland annat innebär en ny museilag.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

30

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

38, 152 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-29

Debatt

2017-05-30

Beslut

2017-05-31

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om bland annat läsfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor, kulturskapares villkor, bildkonst och filmfrågor. Anledningen till att riksdagen säger nej är bland annat att det pågår arbete inom området.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

15

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-17

Debatt

2017-05-18

Beslut

2017-05-31

Kulturutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Teracom och marknäten. I rapporten har revisionen bland annat granskat om Teracom Group bidrar till att public servicebolagens sändningar säkert når hela befolkningen.

Teracom Group är ett statligt ägt bolag som har ett samhällsuppdrag att leverera radio- och tv-sändningar i marknäten till alla. Nu har bolaget börjat satsa på telekomverksamhet utanför marknätet. Enligt Riksrevisionen bör regeringen bland annat se över vilket samhällsuppdrag Teracom Group ska ha eftersom de nya planerna saknar koppling till bolagets samhällsuppdrag.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsförslag från allmänna motionstiden om bland annat finansiering av verksamheten vid Sveriges Radio AB, Sveriges television AB och Sveriges Utbildningsradio AB och uppdrag till Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 44 minuter

Justering

2017-03-28

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Riksdagen sa nej till motioner inom kultur och fritid för barn och unga. Motionerna handlar bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, information och åtgärder för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, åtgärder mot nätmobbning av unga, Skapande skola samt den kommunala musik- och kulturskolan.

Anledningen är bland annat att insatser redan görs på området, att det redan pågår utredningar och uppdrag samt att regeringen har ett pågående arbete med förslag.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 55 minuter

Justering

2017-03-14

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Riksidrottsförbundet, RF, arbetar redan för att fler personer med funktionsnedsättning ska bli aktiva inom idrottsrörelsen. Riksdagen vill gå ett steg längre och anser att regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrotten så att än fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås av och inkluderas i idrottsverksamhet. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området civila samhället.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

23

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2017-03-14

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden borde stärkas. Det anser riksdagen som tycker att regeringen ska bygga vidare på tidigare satsningar som gjorts på kultur och hälsa. Riksdagen uppmanade därför regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Syftet är att utveckla pågående arbete och stärka samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden, till exempel vård och omsorg. Redan förra året riktade riksdagen en liknande uppmaning till regeringen. Men riksdagen anser inte att regeringen har följt uppmaningen och riktade därför ett tillkännagivande till regeringen även i år.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om kultursamverkan, samiskt kulturcentrum och kulturutbyte med omvärlden.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 95 minuter

Justering

2017-02-14

Bordläggning

2017-02-22

Debatt

2017-02-23

Beslut

2017-03-01

Barn mellan 11 och 14 år ska kunna se på bio med 15-årsgräns i sällskap av en vuxen. Det innebär att vårdnadshavare i högre grad får ansvara för vilka biofilmer barnet får se.

Dessutom slopas avgiften för förhandsgranskning av filmer. De filmer som ska visas för barn under 15 år måste förhandsgranskas, men av kostnadsskäl granskar filmdistributörer färre filmer i dag. Det innebär att tillgången till barnfilmer minskar.

Syftet med förändringarna är att öka barns möjligheter att få tillgång till information.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2017.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

29, 69 minuter

Justering

2017-01-24

Bordläggning

2017-01-31

Debatt

2017-02-01

Beslut

2017-02-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelning av pengar inom utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Sammanlagt går 14,5 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till folkbildning (3,9 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,4 miljarder).

Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas sammanlagt 8,2 miljarder, medel som kommer från radio- och tv-avgiften.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

52, 154 minuter

Justering

2016-11-24

Bordläggning

2016-11-30

Debatt

2016-12-01

Beslut

2016-12-07

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU konstaterar att handläggningstiderna i flera fall är långa när det gäller överklaganden till regeringen av olika beslut om strandskydd. Utskottet framhåller att det i synnerhet när det gäller överklagandeärenden är viktigt att hålla handläggningstiderna så korta som möjligt eftersom ärendena många gånger pågått under en lång tid. I fallet med strandskyddsärenden kan en lång handläggningstid drabba enskilda och kommuner hårt. Enligt utskottet kan det finnas skäl att överväga om de nuvarande arbetssätten bör ses över för att skapa en så effektiv organisation som möjligt så att enkla ärenden kan få ett snabbt avslut. Utskottet förutsätter även att regeringen genomför åtgärder gentemot aktuella myndigheter om det framkommer systematiska brister i det underlag som ligger till grund för överklagandena.

KU har granskat Utrikesdepartementets hantering av ärenden om barn i internationella förhållanden. Det handlar dels om barn med Sverige som hemvist som olovligen har förts bort eller hållits kvar i ett annat land, dels om svenska barn som har omhändertagits av ett annat lands sociala myndigheter. Granskningen visar på långa handläggningstider och vissa brister i handläggningen och dokumentationen. Utskottet betonar vikten av att handläggningen av ärenden som rör barn prioriteras. I den här typen av ärenden kan en lång handläggningstid inte bara kan skapa en otrygghet och personligt lidande för den enskilde utan också få en faktiskt betydelse för utgången av ärendet. Utrikesdepartementet har framhållit att det avser att ta fram en vägledning i syfte att säkerställa en enhetlig ärendehantering. KU förutsätter att de grundlagsfästa principerna om objektivitet, opartiskhet och likabehandling ingår i arbetet med vägledningen.

KU har gjort en genomgång av det parlamentariska inslaget i utredningsväsendet. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har varierat under den studerade perioden. Två utredningsformer med parlamentariskt inslag har identifierats: parlamentariska kommittéer och särskilda utredare eller kommittéer där det ingått någon form av parlamentariskt samråd i uppdraget, till exempel en parlamentarisk referensgrupp. Under nuvarande mandatperiod har utredningar med parlamentariskt samråd procentuellt sett ökat. Utskottet påpekar att för att säkerställa att det parlamentariska inslaget i en utredning fyller sitt ändamål bör syftet med det noga övervägas och därefter bör ställning tas till utredningsform. Om det anses lämpligt att någon form av parlamentariskt samråd ska ingå i en utredning bör det enligt utskottet närmare övervägas vilka syften samrådet ska ha, i vilka former samrådet ska ske och, för det fall det är aktuellt, hur resultatet av samrådet ska tas om hand och redovisas. Utskottet framhåller även vikten av att det på ett enkelt sätt går att hitta information om att exempelvis en parlamentarisk referensgrupp är knuten till en utredning och om vilka som sitter i referensgruppen för riksdagspartierna, oavsett vem som har utsett ledamöterna.

KU har granskat proportionalitetsbedömningen vid inskränkningar av den kommunala självstyrelsen. Bakgrunden är den grundlagsändring som trädde i kraft 2011, som innebär att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör vara större än nödvändigt. Samtliga propositioner från 2011 och framåt har gåtts igenom. I det stora flertalet lagstiftningsärenden som rör kommunerna har det gjorts en proportionalitetsprövning. I några ärenden är prövningen mindre tydlig eller saknas helt. Utskottet framhåller att det faktum att ett lagförslag påverkar kommuner eller landsting som delar av ett kollektiv i sig inte innebär att regeringen kan avstå från proportionalitetsprövning. Detsamma gäller till exempel genomförande av EU-rätt. Utskottet förutsätter att åtgärder vidtas för att säkerställa rutiner för en mer systematisk och konsekvent tillämpning av den aktuella bestämmelsen.

När det gäller styrningen av vissa myndigheter under Näringsdepartementet påpekar KU att dokumentationen av myndighetsdialogen mellan regeringen och myndigheterna endast består av dagordningar. Det försämrar möjligheterna att följa upp utfallet av mötena. Utskottet betonar vikten av dokumentation av själva myndighetsdialogen.

Anföranden och repliker

13, 71 minuter

Justering

2016-12-15

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Metallföremål som inte förbränts vid kremering och som skilts från askan ska framöver återvinnas genom materialåtervinning. Eventuella överskott som krematorieägaren får från återvinningen ska gå till Allmänna arvsfonden.

Regeringen anser att det är problematiskt att det varje år grävs ner en stor mängd metaller i marken. Det kan påverka människors hälsa och miljön på ett skadligt sätt och därför vill regeringen göra det möjligt att återvinna metallföremål som inte förbränts vid kremering. Riksdagen sa ja till regeringsförslaget.

Vidare bestämde riksdagen att avskaffa begravningsclearingen, det vill säga det system som reglerar kostnader mellan huvudmännen för begravningsverksamheten.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om kostnaderna för utbildning för begravningsombud. I framtiden ska det vara församlingarna och inte ombuden själva som bekostar ombudens utbildning.

Riksdagen sa samtidigt nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade om rätten att flytta en gravurna, bevarandet av den svenska gravkulturen och rätten till metaller i den egna kroppen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 28 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18