Sök

Avdelning
Hoppa till filter

52 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, 2012/13, Finansutskottet, Kulturutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Årsredovisning för staten 2012

    Betänkande 2012/13:FiU33

    Regeringen har lämnat en redovisning för staten 2012 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för granskningen till riksdagen.

    Årsredovisningen innehåller en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. I redovisningen finns också en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och analys av statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

    Regeringen anser att årsredovisningen ger en rättvisande bild. Riksrevisionen anser att årsredovisningen är gjord på ett sätt som följer bestämmelserna i budgetlagen. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2013-06-11
    Debatt
    2013-06-19
    Beslut
    2013-06-19
  • Dokument & lagar

    Förvaltare av alternativa investeringsfonder

    Betänkande 2012/13:FiU31

    En ny lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder börjar gälla den 22 juli 2013. Lagen är en anpassning till ett EU-direktiv som innehåller regler om tillståndsplikt, verksamhetskrav och tillsyn av förvaltare av alternativa investeringsfonder. Alternativa investeringsfonder är bland annat specialfonder, riskkapitalfonder, fastighetsfonder och råvarufonder.

    I dag finns regler för specialfonder i lagen om investeringsfonder. Den lagen byter namn till Lagen om värdepappersfonder och regleringen av specialfonder flyttas över till den nya lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

    Det införs också regler för marknadsföring av alternativa investeringsfonder till konsumenter och andra som inte är professionella investerare.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2013-06-11
    Debatt
    2013-06-18
    Beslut
    2013-06-18
  • Dokument & lagar

    Riktlinjer för den ekonomiska politiken

    Betänkande 2012/13:FiU20

    Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Den globala finans- och skuldkrisen är nu inne på sitt femte år. Sverige står fortfarande starkt jämfört med resten av Europa, men trots det påverkades den svenska ekonomin under 2012 av den svaga efterfrågan från viktiga exportländer. Den inhemska efterfrågan blir en viktig drivkraft för återhämtningen. Sveriges offentliga finanser är fortsatt bland de starkaste i EU. Den utdragna lågkonjunkturen bör mötas med en ansvarsfull finanspolitik som kombinerar långsiktiga reformer för jobb, företagande, tillväxt och välfärd med insatser som stöder återhämtningen, samtidigt som hållbara offentliga finanser värnas. Riksdagen är positiv till att regeringen vill vidareutveckla den svenska modellen tillsammans med arbetsmarknadens parter och göra arbetsmarknaden mer inkluderande och flexibel. Riksdagen välkomnar också att regeringen vill stärka drivkrafterna för arbete genom att, när budgetutrymmet tillåter, förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Satsningar på utbildning, forskning och infrastruktur samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt är viktiga för att öka tillväxten. Fördelningspolitiken bör vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Inom vården och omsorgen ska tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten fortsatt bli bättre.

    Regeringen har lämnat två skrivelser med anledning av granskningar som Riksrevisionen gjort. Den ena granskningen gäller den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser. Den andra granskningen gäller regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2013. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    73, 240 minuter
    Justering
    2013-06-11
    Debatt
    2013-06-19
    Beslut
    2013-06-19
  • Dokument & lagar

    Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer

    Betänkande 2012/13:FiU41

    Riksbanken får möjlighet att delta i Internationella valutafondens, IMF:s, finansieringslösning till förmån för fattiga länder. IMF:s styrelse har tagit initiativ till att föra över vinst från försäljning av delar av IMF:s guldreserv till förmån för IMF:s fond för fattiga länder. En finansiering från Riksbanken inverkar inte på bankens balansräkning.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 14 minuter
    Justering
    2013-06-11
    Debatt
    2013-06-18
    Beslut
    2013-06-19
  • Dokument & lagar

    Nya regler för finansiella konglomerat och grupper

    Betänkande 2012/13:FiU30

    Nya regler för finansiella konglomerat och grupper börjar gälla den 1 augusti 2013. Reglerna innebär en anpassning till ett EU-direktiv om extra tillsyn över finansiella enheter i ett finansiellt konglomerat.

    Ett finansiellt konglomerat är en företagsgrupp som innehåller företag som driver verksamhet inom både försäkringssektorn och bank- och värdepapperssektorn. Reglerna om finansiella konglomerat omfattar mer övergripande en kontroll av konglomeratets finansiella ställning.

    Det har under senare år utvecklats allt fler företagsgrupper som innehåller företag från dessa sektorer. Om ett företag i en sådan grupp skulle få finansiella problem kan det inte bara påverka andra företag inom samma sektor utan även sprida sig till företag inom den andra sektorn.

    EU-direktivet innehåller ett flertal mindre ändringar som syftar till att åtgärda brister som har identifierats vid tillsynen av finansiella konglomerat. Det är ett första steg i en större översyn.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2013-06-11
    Debatt
    2013-06-19
    Beslut
    2013-06-19
  • Dokument & lagar

    Vårändringsbudget för 2013

    Betänkande 2012/13:FiU21

    Statsbudgeten för 2013 ändras. Ändringarna gäller totalt 46 anslag inom 14 utgiftsområden. 39 anslag höjs och 7 anslag sänks. Ändringarna betyder att statsbudgeten ökar med 5,7 miljarder kronor. Den största förändringen sker i Sveriges avgift till EU som ökas med 3,7 miljarder kronor till 37,2 miljarder kronor. En orsak är att EU har antagit och planeras anta flera ändringsbudgetar. Anslaget till migration höjs med 1 miljard kronor till 10,5 miljarder kronor. Regeringen bedömer att fler personer än man tidigare beräknat kommer att söka asyl i Sverige under 2013. Därför kommer Migrationsverkets kostnader för prövningar och mottagande samt kommunernas och landstingens kostnader för stöd till asylsökande att öka. Höjningen finansieras delvis med att anslaget till biståndsverksamhet minskas med 709 miljoner kronor till 30,5 miljarder kronor. Anslaget till arbetsmarknad och arbetsliv ökas med 755 miljoner kronor till 68 miljarder kronor. Arbetsförmedlingen får mer pengar eftersom antalet nyanlända som är i behov av etableringsinsatser förväntas öka. En del av anslaget går till ersättning till arbetstagare i samband med att företag går i konkurs. Antalet anställda som blir uppsagda på grund av konkurs har ökat mer än väntat under 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    35
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 42 minuter
    Justering
    2013-06-04
    Debatt
    2013-06-17
    Beslut
    2013-06-18
  • Dokument & lagar

    Kulturmiljöns mångfald

    Betänkande 2012/13:KrU9

    Riksdagen godkände nya nationella mål för arbetet med kulturmiljön. Målen ska styra de statliga insatserna och ska också kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting.

    Lagen om kulturminnen med mera ändrar namn till kulturmiljölagen. Vidare görs några ändringar i lagen. Det nationella minoritetsspråket meänkieli ska omnämnas i hänsynsregeln om god ortnamnssed. Det innebär att meänkieli så långt som möjligt ska användas samtidigt med svenska, samiska och finska namn på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.

    Begreppet fornlämning förtydligas: en lämning som kan antas ha tillkommit eller, när det gäller fartyg, förlist 1850 eller senare inte ska omfattas av den allmänna definitionen. Men länsstyrelsen ska i enskilda fall få förklara en sådan lämning för fornlämning om det finns särskilda skäl med hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Årtalsgränsen 1850 ska även gälla för så kallade lösfynd, det vill säga fornfynd som påträffas under andra omständigheter än i eller vid en fornlämning och har samband med fornlämningen.

    Reglerna om metallsökare förtydligas så att de stämmer överens med EU:s regler och samtidigt ger skydd för kulturarvet. Lagändringar börjar gälla den 1 januari 2014.

    Behandlade dokument
    52
    Förslagspunkter
    29
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    16, 85 minuter
    Beredning
    2013-05-02
    Justering
    2013-05-30
    Debatt
    2013-06-12
    Beslut
    2013-06-13
  • Dokument & lagar

    Mål för friluftslivspolitiken

    Betänkande 2012/13:KrU4

    Regeringen har lämnat en skrivelse där tio mål för friluftslivspolitiken redovisas. Målen ska vara mätbara och rör bland annat tillgänglig natur för alla, allemansrätten och attraktiv tätortsnära natur. I skrivelsen redovisar regeringen också de satsningar som gjorts för att utveckla friluftsmålen och ger sin syn på hur arbetet med målen ska följas upp och fortsätta utvecklas.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 68 minuter
    Justering
    2013-05-30
    Debatt
    2013-06-13
    Beslut
    2013-06-13
  • Dokument & lagar

    Granskning av grönbok om den långsiktiga finansieringen av den europeiska ekonomin

    Utlåtande 2012/13:FiU40

    Finansutskottet har granskat ett dokument från EU-kommissionen om den långsiktiga finansieringen av ekonomin i EU. Det handlar enligt kommissionen om att föra ekonomin in på ett spår som leder fram till smart och hållbar tillväxt och skapar nya arbetstillfällen, utvecklar EU:s konkurrensfördelar och stärker konkurrenskraften på den globala marknaden. Finansieringsbehoven är storskaliga och långsiktiga.

    Utskottet tycker att det är viktigt att kommissionen i sitt fortsatta arbete är öppen när det gäller bedömningen av bankernas förmåga att erbjuda långsiktig finansiering i framtiden. Kommissionen bör ta hänsyn till nationella skillnader i banksystemen och koncentrera sina initiativ till förslag som har europeiskt mervärde. Bankverksamheten är gränsöverskridande inom EU. Det är därför viktigt att kommissionen är beredd att ta nödvändiga initiativ för att säkra de europeiska ekonomiernas långsiktiga finansieringsbehov. Men de nationella befogenheterna på skatteområdet bör värnas.

    Det är viktigt att eventuella förslag på åtgärder inte inverkar negativt på den finansiella stabiliteten och konsumentskyddet, menar utskottet. Kommissionen bör också vara uppmärksam på risken för att skuggbankssektorn gynnas av eventuella initiativ. Det finns dessutom en risk för att tyngre regler kan försämra framför allt små bankers förmåga att erbjuda långsiktig finansiering.

    Utskottet anser att riskexponeringen från finansiella instrument inte bör få öka på EU-budgeten. Det finns även anledning att ta hänsyn till de offentliga finansernas betydelse för långsiktiga finansieringar.

    Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

    Förslagspunkter
    1
    Beredning
    2013-05-14
    Justering
    2013-05-30
    Debatt
    2013-06-12
    Beslut
    2013-06-13
  • Dokument & lagar

    Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2012

    Betänkande 2012/13:FiU34

    Regeringen har lämnat sin redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting 2012. Finansutskottet ser positivt på att arbetet med öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården har stärkts för att det ska bli lättare att följa upp och jämföra vårdresultat. Utskottet välkomnar också regeringens redovisning av de specialdestinerade statsbidragen, det vill säga statsbidrag som är tidsbegränsade och knutna till en viss verksamhet eller åtgärd. Utskottet ser fram emot att regeringen fortsätter metodutvecklingen så att utvärderingen av de specialdestinerade statsbidragen kan bli ännu bättre. Utskottet noterar att regeringen har för avsikt att under hösten 2013 lämna ett förslag till ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Ändringarna ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2014. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    15, 79 minuter
    Justering
    2013-05-30
    Debatt
    2013-06-17
    Beslut
    2013-06-18
  • Dokument & lagar

    Ägarstyrningen av SBAB

    Betänkande 2012/13:FiU38

    Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av SBAB. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse. Både Riksrevisionen och regeringen anser att de ekonomiska målen för SBAB bör omarbetas. Riksdagen konstaterar att SBAB har antagit nya ekonomiska mål och förtydligat sin utdelningspolicy efter att regeringen lämnade skrivelsen. Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt att SBAB, precis som andra banker och låneinstitut, inte bidrar till en utveckling som skapar obalans i samhällsekonomin. Riksdagen tycker också det är bra att regeringen har följt Riksrevisionens rekommendation om att utvärdera riskerna med den så kallade ägarklausulen i SBAB:s obligationsprogram. Den som äger obligationer i SBAB har rätt att lösa in dem om statens minskar sitt ägande i bolaget till under 51 procent. Regeringen ska utvärdera vilka risker detta medför och hur riskerna kan minimeras ifall staten skulle sälja SBAB.

    Riksdagen håller med regeringen om att SBAB inte har ett specifikt samhällsuppdrag. Riksrevisionen efterlyser en återrapportering av hur SBAB bidrar till mångfald och konkurrens på bolånemarknaden, men varken riksdagen eller regeringen anser att det finns behov av en sådan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    6, 14 minuter
    Beredning
    2013-01-15
    Justering
    2013-05-23
    Debatt
    2013-06-05
    Beslut
    2013-06-05
  • Dokument & lagar

    Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2010–2012

    Betänkande 2012/13:FiU24

    Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för 2010-2012. Utskottet konstaterar att inflationen i genomsnitt har legat under inflationsmålet på 2 procent både under hela utvärderingsperioden 2010-2012 och under 2012. Samtidigt har resursutnyttjandet i ekonomin legat under den normala nivån. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en något mer expansiv penningpolitik och kanske avstå från en del av räntehöjningarna under 2010 och 2011. Detta för att inflationen skulle komma närmare målet och resursutnyttjandet skulle bli högre under 2012.

    Men det är ingen självklar slutsats, konstaterar utskottet, givet den information som fanns vid de olika beslutstillfällena. Utvärderingen visar att varken Riksbanken eller andra ekonomiska bedömare tidigt förutsåg den snabba avmattningen i den internationella och svenska konjunkturen som kom under senare delen av 2011. När besluten om att höja räntan togs under 2010 och 2011 var Riksbankens och även andras prognoser över inflationens och tillväxtens utveckling betydligt mer positiva än vad som senare blev utfallet.

    Utskottet står fast vid sin tidigare bedömning att Riksbankens redogörelser bör innehålla fler slutsatser om huruvida penningpolitiken under perioden varit väl avvägd eller inte.

    Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    20, 82 minuter
    Justering
    2013-05-16
    Debatt
    2013-05-30
    Beslut
    2013-05-30
  • Dokument & lagar

    Kulturskaparnas villkor och kultur i den offentliga miljön

    Betänkande 2012/13:KrU11

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om kulturskaparnas villkor och om kultur i den offentliga miljön. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om att långsiktigt stärka kulturskaparnas villkor, medverkans- och utställningsavtalet (MU-avtalet), enprocentsregeln vid offentligt byggande, biblioteksersättning, slöjdfrågor, musikarkiv, fristäder, ett nytt operahus samt behovet av en modern Drottningsholmsmusik.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 77 minuter
    Justering
    2013-05-14
    Debatt
    2013-05-23
    Beslut
    2013-05-29
  • Dokument & lagar

    Politik för det civila samhället, folkbildning och trossamfund

    Betänkande 2012/13:KrU10

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om politiken för det civila samhället, bland annat idrott och allmänna samlingslokaler, samt folkbildning och trossamfund.

    Motionerna om det civila samhället handlar om folkrörelsernas roll, statistik och läxhjälp av frivilligorganisationer. På idrottsområdet handlar motionerna om avgifter för idrottsaktiviteter, föreningstvång för statligt stöd, idrottens sociala ansvar, hbtq-frågor, konsekvenser av internationella idrottsarrangemang, äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet samt utdrag ur belastningsregister för barn- och ungdomsledare.

    Motionerna om folkbildning handlar om folkbildningens betydelse, gemensamt ansvar för folkbildning, mångkulturalistisk verksamhet, kvalitetssäkring av folkbildningen, risk- och väsentlighetsanalyser, förvaltningslagen och myndighetsutövning, unga arbetslösa samt folkbildning och it.

    När det gäller trossamfunden tar motionerna upp krav och kontroll för att få statsbidrag samt vikten av dialoger med religiösa samfund och kulturellt och etniskt baserade föreningar.

    Behandlade dokument
    28
    Förslagspunkter
    22
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    29, 113 minuter
    Justering
    2013-05-14
    Debatt
    2013-05-23
    Beslut
    2013-05-29
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens årsredovisning 2012

    Betänkande 2012/13:FiU35

    Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2012 till riksdagen.

    Riksdagen konstaterar att Riksrevisionen under 2012 överskridit den interna budgeten. Eftersom det är viktigt att resurserna används så effektivt som möjligt anser riksdagen att Riksrevisionen bör förbättra den interna styrningen och kostnadskontrollen. Man konstaterar också att Riksrevisionen vidtagit åtgärder för att anpassa verksamheten till tillgängliga resurser.

    Riksdagen anser att Riksrevisionens strategi för hur den externa kompetensen används kan redovisas tydligare. Även redovisningen för kostnaderna för extern kompetens och konsulter kan bli tydligare, om de redovisas var för sig.

    Riksdagen lade Riksrevisionens årsredovisning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2013-05-02
    Debatt
    2013-05-29
    Beslut
    2013-05-29
  • Dokument & lagar

    Ändrad beslutskompetens i vissa ärenden på bank- och försäkringsområdena

    Betänkande 2012/13:FiU36

    Finansinspektionen, FI, är den myndighet som beslutar om tillstånd att bedriva bank- och försäkringsrörelse. Om ärendet är av principiell betydelse eller av särskild vikt ska FI skicka det till regeringen för prövning. Det gäller också för vissa andra förvaltningsärenden. I praktiken sker inte detta längre. Den 15 juli 2013 tar FI över hela beslutskompetensen i dessa frågor.

    Bakgrunden är att Internationella valutafonden, IMF, har kritiserat Sverige för att både FI och regeringen i dag har beslutskompetens. Det skapar enligt IMF otydlighet när det gäller ansvarsfördelningen i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2013-05-02
    Debatt
    2013-05-15
    Beslut
    2013-05-15
  • Dokument & lagar

    Myndigheters tillgång till elektronisk identifiering

    Betänkande 2012/13:FiU37

    En ny lag om ett valfrihetssystem för inköp av tjänster för elektronisk identifiering börjar gälla den 1 juli 2013. Lagen innebär att myndigheter ska kunna köpa tjänster för elektronisk identifiering från alla leverantörer som har godkänts av en myndighet som regeringen senare kommer att utse.

    Många statliga myndigheter, kommuner och landsting tillhandahåller i dag e-tjänster som kräver säker elektronisk identifiering. Syftet med den nya lagen är bland annat att så många enskilda som möjligt ska kunna använda dessa tjänster. Lagen kommer att vara frivillig för myndigheterna. Om en myndighet väljer att inte använda den nya lagen ska lagen om offentlig upphandling gälla.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2013-05-02
    Debatt
    2013-05-15
    Beslut
    2013-05-15
  • Dokument & lagar

    OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister

    Betänkande 2012/13:FiU39

    Svenska lagar anpassas till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. De nya reglerna ska minska riskerna i handeln med derivatkontrakt som handlas utanför reglerade marknader, så kallade OTC-derivat. Finansinspektionen ska vara behörig myndighet i Sverige att ingripa vid överträdelser.

    Beslutet innebär:

    • att det införs en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning.
    • att de bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som reglerar verksamhet som bedrivs av centrala motparter upphävs i de delar som regleras i EU-förordningen. Men bestämmelserna ska fortfarande gälla för Finansinspektionens tillsyn och möjligheter att ingripa mot centrala motparter som överträder regler som gäller för deras verksamhet.
    • sekretesskydd för uppgifter om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som Finansinspektionen får i sin övervakning och kontroll.

    Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2013.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    1, 4 minuter
    Justering
    2013-04-23
    Debatt
    2013-05-15
    Beslut
    2013-05-15
  • Dokument & lagar

    Litteratur, läsande, bibliotek och språk

    Betänkande 2012/13:KrU7

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om litteratur, språk, läsande och bibliotek. Motionerna tar bland annat upp frågor om litteraturstöd och att främja läsning. Här hänvisar riksdagen till Litteraturutredningen som just nu bereds inom Regeringskansliet. Andra motioner handlar om bibliotekens uppdrag, en nationell biblioteksplan, förslag för att öka tillgången till bibliotek, digitala bibliotek och ett nationellt lånekortssystem. Riksdagen hänvisar dels till kommunerna, dels till förslaget till ny bibliotekslag som regeringen väntas lämna till riksdagen inom kort. Ytterligare motioner handlar om teckenspråk och teckenspråkstolkar samt att punktskriften ska få officiell status som läs- och skriftspråk. Även här hänvisar riksdagen till att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    22
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    32, 92 minuter
    Justering
    2013-04-18
    Debatt
    2013-05-02
    Beslut
    2013-05-15
  • Dokument & lagar

    Public service-frågor

    Betänkande 2012/13:KrU8

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om radio och tv i allmänhetens tjänst. Orsaker är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp och att beslut i andra frågor redan har fattats för den pågående tillståndsperioden. Motionerna handlar om många olika delar av public service-verksamheten, bland annat digitalisering av Sveriges radios, SVT:s och UR:s arkiv, förhandsprövning av nya tjänster inom public service, nordiska tv-kanaler i public service-utbudet, svenskt public service-utbud på Åland, upphandling av samhällsprogram och nyhetsförmedling, public service-företagens finansiering och företagens kulturbevarande uppdrag.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 69 minuter
    Justering
    2013-04-11
    Debatt
    2013-05-02
    Beslut
    2013-05-15