Sök

Totalt cirka 6,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,5 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Cirka 640 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder.

Riksdagens beslut skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslagen till hemutrustningslån och Delegationen mot segregation.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

46, 182 minuter

Justering

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om arbetssökande över 55 år.

Riksrevisionen har granskat om regeringens och Arbetsförmedlingens styrning gör det möjligt för Arbetsförmedlingen att arbeta effektivt för att arbetssökande över 55 år ska återgå i arbete. Riksrevisionen konstaterar att det finns brister och drar slutsatsen att både regeringens och Arbetsförmedlingens styrning av vilka arbetssökande som ska prioriteras behöver utvecklas.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsatser. Regeringen pekar på att Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att utveckla ett statistiskt bedömningsstöd som tar hänsyn till ålder och som kan bidra till att Arbetsförmedlingen bättre kan fullgöra sina uppgifter.

Riksdagen konstaterade att frågan om äldres möjligheter på arbetsmarknaden är en aktuell fråga för regeringen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 40 minuter

Justering

2021-10-26

Bordläggning

2021-11-09

Debatt

2021-11-10

Beslut

2021-11-10

Riksdagen ser behov av att göra en extern utredning av Samhall och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Bakgrunden är bland annat tidigare kritik mot Samhall, vars uppdrag är att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Kritiken har exempelvis handlat om risk för osund konkurrens, samt risk för att högre krav på arbetsförmåga gör att färre i målgruppen har chans att få anställning inom Samhall.

Tillkännagivandet om en extern utredning har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2021-09-23

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen: återkom senast den 1 april 2022 med förslag på ändrade sekretessregler och ökade möjligheter för myndigheter att samverka för att motverka exploatering av arbetskraft.

Riksrevisionen har granskat statens insatser mot arbetskraftsexploatering, att arbetstagare tvingas arbeta under dåliga förhållanden i Sverige. Den övergripande slutsatsen är att insatserna har stora brister. Myndigheter saknar mandat och tydliga uppdrag för att kunna motverka problemet. Riksrevisionen lämnar ett flertal rekommendationer till regeringen och en rekommendation till Polismyndigheten i sin rapport.

Riksdagens tillkännagivande kom från en motion i samband med behandlingen av en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående arbete inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-15

Reglerna för beräkningen av arbetslöshetsersättning ändras för att deltidsbrandmän inte ska riskera lägre a-kassa. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som bland annat ska bidra till att fler vill arbeta som deltidsbrandmän i den kommunala räddningstjänsten.

Deltidsbrandmän har, vid sidan om sina ordinarie arbeten, uppdraget att under ungefär en vecka i månaden ha beredskap för att när som helst under dygnet delta i räddningstjänstens utryckningar. Tillgången på deltidsbrandmän är av stor betydelse för räddningstjänsten men nuvarande regler i arbetslöshetsförsäkringen har en negativ påverkan på personalförsörjningen. Detta eftersom en person som är arbetslös men som är aktiv som deltidsbrandman riskerar att få lägre a-kassa.

Ändringen i lagen om arbetslöshetsförsäkring innebär att arbete i form av beredskap och övning, i en anställning som deltidsbrandman i en kommunal organisation för räddningstjänst, ska undantas vid beräkning av arbetslöshetsersättning. Lagändringen börjar gälla den 31 maj 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 49 minuter

Justering

2021-04-29

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

EU-kommissionen har presenterat ett förslag till EU-lag om ökad insyn i hur lönesättning går till. Syftet är att säkra rätten till lika lön för kvinnor och män för lika arbete. Bland annat ska arbetstagare få rätt att begära ut uppgifter från arbetsgivaren om genomsnittliga lönenivåer och könsfördelning för anställda som utför samma eller likvärdigt arbete. Arbetsgivare med minst 250 anställda ska göra information om löneskillnader mellan kvinnor och män tillgänglig, till exempel på sin webbplats.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt samtidigt som det är effektivt. EU ska bara vidta en åtgärd om målen för åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom rätten till lika lön inte kan garanteras i alla EU-länder utan gemensamma åtgärder på EU-nivå. Riksdagen beslutade att inte lämna invändningar i ett motiverat yttrande utan lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-28

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om arbetsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att riksdagen anser att gällande regelverk fungerar bra eller att frågan ska hanteras av arbetsmarknadens parter.

Motionerna handlar exempelvis om ett flexiblare regelverk, stärkt skydd för arbetstagare, turordning, stridsåtgärder och utstationering av arbetstagare.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

12

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2021-03-23

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-14

Riksrevisionen har granskat hur väl Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning leder till att arbetslösa deltagare så snabbt som möjligt får ett jobb eller påbörjar studier. Stöd och matchning är en så kallad matchningstjänst som går ut på att arbetslösa deltagare får stöd att komma ur sin arbetslöshet med hjälp av en handledare från en leverantör som deltagaren själv väljer. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till Arbetsförmedlingen och till regeringen.

Arbetsförmedlingen rekommenderas bland annat att göra det lättare för deltagare att göra välinformerade val av leverantör och att utvärdera det så kallade ratingsystemet för betygsättning av leverantörer. Arbetsförmedlingen rekommenderas också att förbättra uppföljningen av leverantörerna och att säkerställa att det går att följa upp och utveckla tjänsten Stöd och matchning på ett systematiskt sätt. Regeringen rekommenderas att undersöka om Arbetsförmedlingen kan använda Skatteverkets månadsvisa inkomstuppgifter på individnivå när leverantörer ska betygsättas och ersättas.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport. Riksdagen välkomnar granskningen och delar regeringens uppfattning att den är ett viktigt bidrag till utvecklingen av både Arbetsförmedlingen och upphandlade matchningstjänster.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 65 minuter

Justering

2021-01-21

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-10

Cirka 7,8 miljarder kronor ur statens budget för 2021 ska gå till området jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 6,2 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden, det vill säga befogenhet för regeringen att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

38, 134 minuter

Justering

2020-12-08

Bordläggning

2020-12-11

Debatt

2020-12-14

Beslut

2020-12-15

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till EU-lag som innehåller ett ramverk för minimilöner i EU. Riksdagen har prövat lagförslaget enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen framhåller att EU-fördraget är tydligt med att det är medlemsländerna själva som sköter frågor om löneförhållanden och att EU inte har befogenhet att lagstifta på området. Kommissionens förslag innebär ett verkligt hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen eftersom både lönerna i Sverige och den svenska kollektivavtalsmodellen kommer att kunna prövas av EU-domstolen.

Riksdagens uppfattning är att åtgärder som rör lönebildning sköts bäst på nationell nivå, eftersom förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan de olika EU-länderna. Det finns inget mervärde i att vidta åtgärder på EU-nivå när det gäller lönebildning.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och avser att lämna synpunkter i ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

15, 55 minuter

Justering

2020-12-08

Bordläggning

2020-12-11

Debatt

2020-12-14

Beslut

2020-12-15

Riksrevisionen har granskat om det finns skillnader mellan olika arbetsförmedlares arbetssätt och resultat som innebär att det finns möjligheter att öka effektiviteten i förmedlingsverksamheten.

Slutsatsen av granskningen är att det finns skillnader och att de påverkar resultatet i verksamheten. Riksrevisionen rekommenderar därför Arbetsförmedlingen att - när förutsättningarna för Arbetsförmedlingens framtida uppdrag är klara - utveckla ett arbetssätt med inriktning på sökaktiviteter, exempelvis genom internutbildning. Revisionen rekommenderar också Arbetsförmedlingen att kostsamma insatser ska tilldelas mer enhetligt och träffsäkert.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen delar regeringens uppfattning att granskningen bör kunna vara ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingen i arbetet med att utveckla mer enhetliga och träffsäkra arbetsmarknadspolitiska bedömningar. Riksdagen noterar också att revisionen inte lämnar någon rekommendation till regeringen.

Riksdagen sa nej till ett motionsförslag som väckts med anledning av granskningsrapporten från Riksrevisionen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 44 minuter

Justering

2020-10-15

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Regeringen föreslår ändringar i vilka villkor som ska gälla när arbetstagare tillfälligt arbetar i ett annat land inom ramen för en gränsöverskridande tjänsteutövning. Syftet är att dessa så kallade utstationerade arbetstagare ska få mer liknande rättigheter som andra arbetstagare i landet.

Ändringarna innebär bland annat att möjligheterna att reglera villkoren för utstationerade arbetstagare i kollektivavtal utvidgas. Till exempel ska den lön som får krävas inte längre vara begränsad till en minimilön. Dessutom föreslår regeringen en skärpning i bestämmelser om anmälningsskyldighet och kontaktperson, där arbetsgivaren blir skyldig att rapportera uppgifter om alla utstationeringar och att omgående rapportera förändringar som uppstår.

Rksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna är en anpassning till EU-regler på området och ska börja gälla den 30 juli 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 77 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-16

Effekten av de regionala skyddsombudens verksamhet bör utvärderas. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning med den inriktningen. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om utökade möjligheter att utse regionala skyddsombud.

Alla arbetsplatser med minst fem anställda ska bland personalen utse lokala skyddsombud som företräder de anställda i arbetsmiljöfrågor. För arbetsplatser med minst 50 anställda ska det finnas en skyddskommitté. Om en arbetsplats saknar skyddskommitté kan ett fackförbund, som har minst en medlem på arbetsplatsen, utse ett regionalt skyddsombud. Enligt regeringens förslag ska fackförbund kunna utse regionala skyddsombud även när det saknas medlemmar på arbetsplatsen, så länge fackförbundet har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

Etableringsjobb är en ny subventionerad anställningsform där den anställde får sin inkomst från två håll, ersättning från staten och lön från arbetsgivaren. För att kunna införa ersättningen för etableringsjobb har regeringen föreslagit flera lagändringar.

Regeringen har också lämnat förslag som ska stärka kontrollfunktionen och motverka felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det innebär bland annat en ny lag om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedlingens program om stöd till start av näringsverksamhet; vilka effekter det har haft samt hur Arbetsförmedlingen arbetar med programmet. Riksrevisionen lämnar en rad rekommendationer till Arbetsförmedlingen, bland annat om att ge förbättrad information om eget företagande och att göra mer systematiska uppföljningar efter programslut.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen delar regeringens uppfattning att granskningen bör vara ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingens styrning, användning och uppföljning av programmet om stöd till start av näringsverksamhet.

Riksdagen noterar att Riksrevisionen rekommenderar Arbetsförmedlingen att ge tydligare information till deltagarna om överskuldsättning. Vidare anser riksdagen att i dessa oroliga tider måste allt fokus för Arbetsförmedlingen vara situationen här och nu och på att göra det möjligt för alla som skrivs in hos myndigheten att få det stöd de behöver. Det är därför inte lämpligt att nu överväga en genomgripande översyn av hela programmet Stöd till start av näringsverksamhet. Riksdagen sa därmed nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om arbetsmiljö och arbetstid. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera områden eller att nuvarande regler är tillräckliga.

Motionerna handlar exempelvis om dödsolyckor i arbetslivet, åtgärder mot arbetslivskriminalitet och systematiskt arbetsmiljöarbete.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

9

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

17, 68 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-24

Debatt

2020-03-25

Beslut

2020-03-25

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens matchningsarbete.

En av Arbetsförmedlingens uppgifter är att bidra till förbättrad matchning genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Stora resurser avsätts åt matchningsarbetet, men Arbetsförmedlingen bedömer att de ändå inte fullt ut har nått regleringsbrevens mål om förbättrad matchning.

Riksrevisionen konstaterar att det finns risk för bristande effektivitet och likvärdighet i Arbetsförmedlingens matchningsverksamhet. Riskerna beror bland annat på att arbetssätten inom matchningsverksamheten är utformade utifrån en relativt svag kunskapsbas, att styrningen inte säkerställer att arbetsförmedlarna använder de mest effektiva arbetssätten eller att de gör likvärdiga bedömningar av den arbetssökandes behov samt att myndigheten har delegerat ett stort ansvar till lokal nivå och enskilda arbetsförmedlare att välja, utforma och följa upp arbetssätt. Riksrevisionen noterar också att regeringen inte har reglerat eller följt upp myndighetens arbete på området.

Riksdagen som anser att matchningen måste fungera bättre än i dag, konstaterar att det pågår ett omfattande arbete med att reformera Arbetsförmedlingen och riksdagen har förtroende för att man i detta reformarbete gör en gedigen analys av hur effektivitet och likvärdighet ska säkerställas. Därför anser riksdagen att det i nuläget inte finns anledning för riksdagen att rikta några krav till regeringen om att vidta ytterligare utredningsåtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner på samma område.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 76 minuter

Justering

2020-01-30

Bordläggning

2020-02-04

Debatt

2020-02-05

Beslut

2020-02-05

Regeringen har kommit med förslag om ändringar i lagen om medbestämmande i arbetslivet, den så kallade medbestämmandelagen. Fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal. För att en arbetstagare ska få delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal måste syftet vara att uppnå ett kollektivavtal och arbetstagarorganisationen måste ha förhandlat med arbetsgivaren om sina krav. Vidare ska också fredsplikten vid rättstvister utökas. Det ska inte vara tillåtet för en arbetsgivare eller en arbetstagare att ta till stridsåtgärder för att utöva påtryckningar i en rättstvist.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019. Reglerna ska inte användas vid stridsåtgärder som påbörjades innan lagändringarna började gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 99 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Regeringen har lagt förslag om att förlänga anställningsskyddet för arbetstagare från 67 till 69 års ålder. Anställningsskyddet är till för att ge arbetstagare trygghet i sin anställning, till exempel att skydda arbetstagaren från att bli uppsagd utan någon saklig grund innan arbetstagaren har uppnått en viss ålder.

I takt med att medellivslängden ökar och pensionerna behöver räcka längre, måste även arbetslivet förlängas. De som kan, vill och orkar arbeta längre bör ha möjlighet att göra det och då måste eventuella hinder tas bort, anser regeringen. Det är därför nödvändigt att anställningsskyddet förlängs, så att ingen under 69 år kan bli av med sin anställning på grund av sin ålder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla stegvis. Den 1 januari 2020 höjs åldersgränsen till 68 år och den 1 januari 2023 till 69 år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 59 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-13

Debatt

2019-06-14

Beslut

2019-06-18