Sök

Enskilda personer får ett starkare integritetsskydd gentemot försäkringsbolag. Försäkringsbolagen ska inte slentrianmässigt kunna begär samtycke till att hämta in hälsouppgifter. De nya reglerna ska också säkra att de som lämnar samtycke gör det frivilligt och samtycken bygger på tillräcklig information. Reglerna får särskild betydelse för barnförsäkringar. Försäkringsbolag kan ibland behöva känsliga uppgifter om enskilda personers hälsa. Det kan gälla både nyteckning av personförsäkringar och skaderegleringar. Men personen måste först lämna sitt samtycke till att uppgifterna hämtas in från till exempel patientjournaler. De nya reglerna innebär att: Försäkringsbolag får begära samtycke först när bolaget har gått igenom försäkringsansökan och bedömt att det är nödvändigt att hämta in hälsouppgifter. Bolaget får alltså inte begära samtycke redan i samband med en ansökan. Om försäkringsbolaget påstår att hälsouppgifterna är nödvändiga ska det kunna prövas i domstol. När försäkringsbolaget reglerar en skada och när någon ansluts sig till en kollektiv försäkring ska bolaget få begära samtycke först när det finns ett behov i det enskilda fallet. Samtycket bara ska gälla under prövningen av en ansökan eller under regleringen av en viss skada. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2010-12-09

Debatt

2010-12-20

Beslut

2010-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om cirka 1,3 miljarder kronor till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar inom utgiftsområdet går till Lantmäteriet (cirka 489 miljoner kronor) och räntebidrag (drygt 190 miljoner kronor).

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

15

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

45, 176 minuter

Justering

2010-12-09

Debatt

2010-12-20

Beslut

2010-12-20

Riksdagen beslutade i början av december 2010 om vissa ändringar i marknadsföringslagen (se 2010/11:CU5 ). Beslutet blev ofullständigt. Riksdagen ändrade därför nu sitt tidigare beslut.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-09

Debatt

2010-12-15

Beslut

2010-12-15

Riksdagen sa ja till en ny konsumentkreditlag som är en anpassning till ett EU-direktiv om konsumentkrediter. I den nya lagen blir det högre krav på kreditgivares information till konsumenter för sms-lån och snabblån. Den nya lagen omfattar i princip alla slags krediter som en kreditgivare ger till konsumenter och ska vara tvingande till konsumentens förmån. Konsumenten får rätt att ångra ett kreditavtal inom 14 dagar. Högre krav ställs på kreditföretagens information till konsumenten när kreditavtal ingås. Kreditgivaren ansvarar för att ge konsumenten de förklaringar som krävs för att konsumenten ska kunna avgöra om kreditavtalet passar hans eller hennes ekonomiska situation. För snabblån gäller att kreditgivaren alltid ska lämna information om den effektiva räntan i marknadsföringen och alltid göra en kreditprövning. Konsumenten får rätt att ångra snabblånet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 37 minuter

Justering

2010-11-25

Debatt

2010-12-08

Beslut

2010-12-08

Det ska bli lättare för aktieägare att utöva sitt ägarinflytande. Lagändringarna görs med anledning av ett EU-direktivet om aktieägares rättigheter i noterade aktiebolag. Ett aktiebolag ska kunna ange i bolagsordningen att aktieägarna inför bolagsstämman får utöva sin rösträtt per post. Reglerna ändras om vad en kallelse till stämma ska innehålla, om tillhandahållandet av handlingar som ska läggas fram på stämman och om redovisning av röstningsresultatet vid omröstningar. Kravet på att ett publikt aktiebolag ska annonsera den fullständiga kallelsen till bolagsstämma i en rikstäckande dagstidning inskränks betydligt. Det blir lättare att använda fullmakt för ombud vid stämman. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-25

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

EU har i ett direktiv bestämt om ett sammanhängande geografiskt informationssystem mellan EU-länderna. Syftet är att etablera en infrastruktur för tillgång till och utbyte av elektronisk geografisk information som är användbar för verksamheter som kan påverka människors hälsa och miljö. De myndigheter, kommuner och vissa enskilda organ som har geografisk miljöinformation ska medverka genom att elektroniskt göra information och tjänster tillgängliga för allmänheten. De ska också dela information med andra myndigheter, kommuner och enskilda organ som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter som kan ha betydelse för miljön. Regeringen utser den myndighet som ansvarar för att det svenska systemet är samordnat med motsvarande system inom EU. Ändringarna innebär också möjlighet att begränsa tillgängligheten av viss miljöinformation på grund av sekretess. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-25

Debatt

2010-12-02

Beslut

2010-12-02

Civilutskottet har granskat EU- kommissionens grönbok Revisionspolitik: Lärdomar från krisen. Kommissionen tar upp frågan om hur revisionen av företag inom EU kan stärkas. Tanken är att ett lämpligt utformat regelverk om revisorer och revision kan bidra till ökad finansiell stabilitet. Utskottet är positivt till ett brett samråd kring dessa frågor. Regeringen har påpekat att flera av kommissionens förslag kan medföra ökade kostnader för revisionsklienterna. Enligt utskottet måste en utgångspunkt för ett framtida arbete med frågorna vara att de administrativa bördorna och kostnaderna för företag ska minska. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till EU-kommissionen för kännedom.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-18

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Den 1 januari 2011 blir det enklare för företagen att redovisa sin verksamhet i årsredovisning, årsbokslut, löpande bokföring och vid arkivering. Det här är några av ändringarna: Årsredovisningen behöver inte längre innehålla uppgifter om de anställdas sjukfrånvaro. Andra uppgifter som inte längre behöver finnas med är löner och andra ersättningar till anställda särskilt för varje land, fastigheters taxeringsvärde och beloppet av den ränta som räknats in i anskaffningsvärdet på en tillgång. Mindre företag får en generell rätt att upprätta resultat- och balansräkning i förkortad form. Det blir enklare att upprätta ett årsbokslut genom att vissa upplysningskrav tas bort och genom att andra krav förenklas. Reglerna om tidpunkten för den löpande bokföringen ändras. Möjligheten att använda kontantmetoden utökas så att alla icke finansiella företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor får tillämpa metoden. Möjligheten att inom ramen för god redovisningssed tillåta senareläggning av bokföringen utökas. Möjligheten att använda gemensam verifikation vid kontantförsäljning utökas. Möjligheterna att föra över räkenskapsinformation från ett material till ett annat utökas. Arkiveringstiden för räkenskapsinformation sänks från tio år till sju år.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-18

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01