Sök

Varje vår och höst beslutar riksdagen om ändringar i stadsbudgeten. Det kan till exempel bero på att en myndighet behöver mer pengar än det var tänkt. Årets vårändringsbudget innebär ändringar av 26 anslag inom 13 utgiftsområden. Detta medför att 17 anslag höjs och 9 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 0,33 miljarder kronor. Riksdagen har bland annat beslutat om en avräkning från biståndsramen för att finansiera kostnader för mottagande av asylsökande från Dac-länderna. Riksdagen har också beslutat om ett nytt stipendiesystem. Skälet är att riksdagen vill stärka Sveriges möjligheter att attrahera studenter inom den högre utbildningen och forskare utanför EES-länderna och Schweiz. Riksdagen beslutade förra året att införa studieutgifter för studenter utanför EES och Schweiz. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag från regeringen om att staten inte längre ska ha ansvar för att upprätthålla flygtrafik mellan Östersund och Umeå. Eftersom Trafikverket redan upphandlat flygtrafik för sträckan Umeå-Östersund för de kommande fyra åren är frågan inte längre aktuell. Ändringar i stadsbudget på våren kallas nu för vårändringsbudget. Tidigare hette det vårtilläggsbudget.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

14

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 10 minuter

Justering

2011-06-16

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Sveriges ekonomi hör till de snabbast växande i Europa. Antalet sysselsatta är nu fler än före krisen. Den största riskfaktorn för den svenska ekonomins återhämtning och tillväxt är sannolikt att oron på finansmarknaden kan öka om situationen i andra europeiska länder försämras. Om det krävs för en trygg tillväxt ska Sverige kunna gå före andra länder i att säkra ett pålitligt finansiellt system. Regeringens politik att stärka arbetslinjen har spelat en avgörande roll för återhämtningen i ekonomin. Trots det finns det fortfarande en hög tröskel in på arbetsmarkanden för många av dem som saknar arbete. Framtida reformer bör därför vara inriktade på att få fler i arbete. Riksdagen ställer sig bakom regeringens ambitioner att införa ytterligare jobbskatteavdrag och att antalet löntagare som betalar statlig inkomstskatt bör minska. Under 2011 och 2012 sker stora förändringar inom utbildningen. Lärarkvaliteten ska stärkas och lärarutbildning förändras. Enligt regeringen är det viktigt att även i fortsättningen åtgärda brister inom utbildningssystemet. Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och ordnad. Den som vill komma till Sverige för att arbeta ska kunna göra det. Ambitionen är att rätten till subventionerad hälso- och sjukvård ska utvidgas för vissa grupper som i dag saknar tillgång till sådan vård. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera jobbskatteavdraget och pröva det mot andra reformer som ger liknande effekt. Man påpekar att det under de senaste åren har gjorts flera studier av jobbskatteavdragets effekter. Flera studier visar att reformerna har haft betydande effekter på arbetskraftsutbudet och sysselsättningen, men också att osäkerheten i beräkningarna är stor. Därmed sa riksdagen delvis ja till ett motionsförslag från Miljöpartiet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

41, 155 minuter

Justering

2011-06-14

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till gemensam ram för hantering av kriser inom finanssektorn. Utskottet anser att förslaget kräver viktiga ändringar och tillägg. Bland annat saknas en bredare diskussion om hur man ska hantera en kris som omfattar hela finanssektorn, som finanskrisen 2008-2009. Kommissionens förslag är alltför inriktat på att hantera enskilda bankers problem, menar utskottet. Man anser också att staten tillfälligt måste kunna ta över ägandet i banker. Staten ska även kunna utfärda garantier och ge banker kapitaltillskott. Ansvar och ägande ska följas åt, menar man. Av samma orsak är utskottet emot kommissionens förslag om att myndigheter ska kunna tillsätta en särskild förvaltare i en bank utan att ta över ägandet. Utskottet saknar också en diskussion om regeringarnas och centralbankernas roll i krishanteringen. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 55 minuter

Beredning

2011-05-12

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-16

Beslut

2011-06-16

Regeringen behöver inte lämna någon skrivelse till riksdagen inför EU:s toppmöte den 24-25 mars. Finansutskottet hade föreslagit att regeringen skulle återkomma med en skrivelse med anledning av de initiativ och de förslag som presenterats i syfte att åstadkomma en förstärkt styrning och samordning av den ekonomiska politiken i EU. Men riksdagen sa nej till utskottets förslag.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om kommunala frågor. Motionerna handlar om en resultatutjämningsfond eller balansfond för kommunerna, det kommunala skatteutjämningssystemet, avknoppning av kommunal verksamhet, privatiseringarnas samhällsekonomiska konsekvenser, vinstutdelning i offentligt finansierade välfärdsverksamheter, momskompensation till friskolor, avgiftsbeläggning av myndighetsutövning och om sommarjobb för gymnasieelever.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

27, 82 minuter

Justering

2011-02-08

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 88 miljarder kronor till allmänna bidrag till kommuner för 2011. Det största anslaget är på 85 miljarder kronor och går till kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting. De andra två anslagen är bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2010-12-09

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens budgetproposition för 2011. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under december fattar beslut om de olika anslagen. Utgiftstaket för staten blir 1 063 miljarder kronor 2011, 1 083 miljarder kronor 2012, 1 093 miljarder kronor 2013 och 1 103 miljarder kronor 2014. Beslutet innebär bland annat följande prioriteringar: Förstärkningar av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Kommunerna får 3 miljarder i extra statsbidrag. Totalt satsas 7,5 miljarder kronor på sänkt inkomstskatt för pensionärer. Höjda bostadsbidrag till familjer med barn. Nya åtgärder för att förbättra sjukvården och äldreomsorgen. Nya satsningar på havsmiljö, miljöteknik och energiforskning.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

83, 311 minuter

Justering

2010-11-25

Debatt

2010-12-08

Beslut

2010-12-08