Sök

Riksdagen återställde några ändringar i lagen om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster och lagen om värdepappersmarknaden. Riksdagen upphävde av misstag ändringarna i samband med senare ändringar i lagarna. Riksdagen beslutade också om en ändring i en paragraf i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Syftet är att undanröja en lagkollision som uppstått genom att riksdagen beslutat om två ändringar i denna paragraf som båda började gälla den 1 juli 2011. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2011.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-08-30

Debatt

2011-09-21

Beslut

2011-09-21

Varje vår och höst beslutar riksdagen om ändringar i stadsbudgeten. Det kan till exempel bero på att en myndighet behöver mer pengar än det var tänkt. Årets vårändringsbudget innebär ändringar av 26 anslag inom 13 utgiftsområden. Detta medför att 17 anslag höjs och 9 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 0,33 miljarder kronor. Riksdagen har bland annat beslutat om en avräkning från biståndsramen för att finansiera kostnader för mottagande av asylsökande från Dac-länderna. Riksdagen har också beslutat om ett nytt stipendiesystem. Skälet är att riksdagen vill stärka Sveriges möjligheter att attrahera studenter inom den högre utbildningen och forskare utanför EES-länderna och Schweiz. Riksdagen beslutade förra året att införa studieutgifter för studenter utanför EES och Schweiz. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag från regeringen om att staten inte längre ska ha ansvar för att upprätthålla flygtrafik mellan Östersund och Umeå. Eftersom Trafikverket redan upphandlat flygtrafik för sträckan Umeå-Östersund för de kommande fyra åren är frågan inte längre aktuell. Ändringar i stadsbudget på våren kallas nu för vårändringsbudget. Tidigare hette det vårtilläggsbudget.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

14

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 10 minuter

Justering

2011-06-16

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Sveriges ekonomi hör till de snabbast växande i Europa. Antalet sysselsatta är nu fler än före krisen. Den största riskfaktorn för den svenska ekonomins återhämtning och tillväxt är sannolikt att oron på finansmarknaden kan öka om situationen i andra europeiska länder försämras. Om det krävs för en trygg tillväxt ska Sverige kunna gå före andra länder i att säkra ett pålitligt finansiellt system. Regeringens politik att stärka arbetslinjen har spelat en avgörande roll för återhämtningen i ekonomin. Trots det finns det fortfarande en hög tröskel in på arbetsmarkanden för många av dem som saknar arbete. Framtida reformer bör därför vara inriktade på att få fler i arbete. Riksdagen ställer sig bakom regeringens ambitioner att införa ytterligare jobbskatteavdrag och att antalet löntagare som betalar statlig inkomstskatt bör minska. Under 2011 och 2012 sker stora förändringar inom utbildningen. Lärarkvaliteten ska stärkas och lärarutbildning förändras. Enligt regeringen är det viktigt att även i fortsättningen åtgärda brister inom utbildningssystemet. Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och ordnad. Den som vill komma till Sverige för att arbeta ska kunna göra det. Ambitionen är att rätten till subventionerad hälso- och sjukvård ska utvidgas för vissa grupper som i dag saknar tillgång till sådan vård. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera jobbskatteavdraget och pröva det mot andra reformer som ger liknande effekt. Man påpekar att det under de senaste åren har gjorts flera studier av jobbskatteavdragets effekter. Flera studier visar att reformerna har haft betydande effekter på arbetskraftsutbudet och sysselsättningen, men också att osäkerheten i beräkningarna är stor. Därmed sa riksdagen delvis ja till ett motionsförslag från Miljöpartiet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

41, 155 minuter

Justering

2011-06-14

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Regler för värdepappersfonder och fondbolag anpassas till ett EU-direktiv. Förändringarna innebär bland annat att det blir möjligt för svenska fondbolag att förvalta värdepappersfonder i andra EES-länder och för utländska bolag att förvalta svenska värdepappersfonder. Det införs regler för sammanslagningar av värdepappersfonder över EU-ländernas gränser, och processen för att marknadsföra värdepappersfonder i andra EES-länder förenklas. Dessutom ändras placeringsreglerna så att alla medel i en värdepappersfond får placeras i en annan värdepappersfond. Informationen till investerare ska följa samma regler inom hela EU och på så sätt bli mer konsumentvänlig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-06-14

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-21

De nordiska länderna har inom ramen för Islands IMF-program beviljat krediter till Island. Sveriges åtagande uppgår till 495 miljoner euro. Hittills har hälften av detta belopp betalats ut. Möjligheten för Island att utnyttja den svenska krediten löpte ut i slutet av 2010 men riksdagen har nu förlängt denna möjlighet till utgången av 2011. Beslutet grundar sig på ett regeringsförslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-06-14

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-21

Det ekonomiska resultatet för kommunsektorn fortsätter att vara positivt. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som finansutskottet har granskat. Generellt sett klarade kommuner och landsting krisåret 2009 bra. Preliminära uppgifter för 2010 visar att resultatet har förbättrats ytterligare, från 14,4 miljarder kronor till 18,5 miljarder. Förbättringen förklaras av att de tillfälliga statsbidragen har ökat, att kostnadsökning har varit svag och att prognoserna över skatteintäkterna förbättrades under året. Utskottet anser att det är viktigt med information om hur väl statsbidragen uppfyller målen, och noterar att sådana uppgifter saknas i redogörelsen. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att fördjupa kunskapen om statsbidragen med tonvikt på om bidragsgivningen nått sina mål, och att detta arbete i fortsättningen återspeglas i redogörelsen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2011-06-09

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-21

Det finanspolitiska ramverket innehåller ett antal principer som finanspolitiken utfomas efter. Syftet är att finanspolitiken ska vara långsiktigt hållbar och transparent. Som ett ytterligare led i arbetet med att stärka det finanspolitiska ramverket gör regeringen en sammanfattning av det och preciserar tillämpningen i en skrivelse som har inkommit till riksdagen. Genom skrivelsen vill regeringen stärka förtroendet för att utformningen av finanspolitiken är långsiktigt hållbar och att den redovisas på ett transparent sätt. Regeringen kommer att följa upp hur den lever upp till det finanspolitiska ramverket. Uppföljningen kommer att redovisas i den ekonomiska vårpropositionen och i årsredovisningen för staten med start våren 2012. Riksdagen välkomnar regeringens skrivelse och ser mycket positivt på att regeringen fortlöpande kommer att följa upp och redovisa hur ramverket tillämpas. Riksdagen ser detta som ett inslag i en process för att ytterligare stärka trovärdigheten för det finanspolitiska ramveket. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9

Justering

2011-06-09

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-22

Finansutskottet har granskat regeringen årsredovisning för staten 2010. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga resultatet för statsbudgetens inkomster och anslag under året. Regeringen lämnar även en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren och en redogörelse för statliga garantier och krediter. Ett intygande när det gäller EU-medel inklusive en redovisning av avgifter till och bidrag från EU samt en redogörelse av tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande lämnas också. Riksrevisionen granskar redovisningen varje år. Men eftersom riksrevisionen har börjat använda en ny internationell standard för sin granskning kan man i år inte intyga att redovisningen ger en rättvisande bild. Utskottet förutsätter därför att regeringen återkommer i nästa årsredovisning med en bedömning av hur redovisningen kan utvecklas och anpassas till den internationella standarden. Utskottet menar samtidigt att årsredovisningen lämnar en god information om hur riksdagens beslut om statens budget har genomförts. Riksdagen avslutar ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-06-09

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken för 2008-2010. Utskottet diskuterar i utvärderingen riskerna för eventuella målkonflikter mellan inflationsmålet och arbetet med finansiell stabilitet. Frågan kommer att behandlas av en extern och oberoende utvärdering av penningpolitiken som blir klar hösten 2011. Under utvärderingsperioden inträffade en mycket svår finanskris som ställt stora krav på penningpolitiken och den ekonomiska analysen. Utskottet berömmer Riksbanken för den penning- och stabilitetsfrämjande politik den fört under krisen. Räntehöjningarna våren och sommaren 2008 kan dock ifrågasättas, med facit i hand. Utskottet konstaterar att Riksbanken i sina prognoser kraftigt missbedömde styrkan i den ekonomiska nedgången 2009 och styrkan i uppgången 2010 - missbedömningar som banken delade med samtliga övriga prognosmakare. Riksbanken förutsåg inledningsvis inte heller den kraftiga nedgången i inflationen under finanskrisen. Däremot ligger bankens inflationsprognoser under 2009 och framåt ganska väl i linje med den faktiska utvecklingen. Riksdagen godkände utvärderingen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Beredning

2011-05-12

Justering

2011-06-09

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-21

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till gemensam ram för hantering av kriser inom finanssektorn. Utskottet anser att förslaget kräver viktiga ändringar och tillägg. Bland annat saknas en bredare diskussion om hur man ska hantera en kris som omfattar hela finanssektorn, som finanskrisen 2008-2009. Kommissionens förslag är alltför inriktat på att hantera enskilda bankers problem, menar utskottet. Man anser också att staten tillfälligt måste kunna ta över ägandet i banker. Staten ska även kunna utfärda garantier och ge banker kapitaltillskott. Ansvar och ägande ska följas åt, menar man. Av samma orsak är utskottet emot kommissionens förslag om att myndigheter ska kunna tillsätta en särskild förvaltare i en bank utan att ta över ägandet. Utskottet saknar också en diskussion om regeringarnas och centralbankernas roll i krishanteringen. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 55 minuter

Beredning

2011-05-12

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-16

Beslut

2011-06-16

Reglerna om den statliga insättningsgarantin ändras den 1 juli 2011. Insättningsgarantin är ett skydd för kundernas insättningar i bland annat banker om banken inte kan betala ut kundernas pengar. Det här är några av ändringarna: Ersättningar ska betalas ut till kunderna inom 20 arbetsdagar i stället för tre månader. Finansinspektionen får i uppgift att besluta om när insättningsgarantin ska börja gälla. I dag måste en domstol först försätta banken i konkurs, vilket kan ta flera veckor eller månader. Banker och andra kreditinstitut ska ansöka om förhandsprövning av om insättningsgarantin gäller för olika slags konton. I dag får instituten själva göra en preliminär bedömning av detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-15

Miljökraven vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster anpassas till ett EU-direktiv. Myndigheter som köper bilar eller leasar dem i minst ett år ska vid upphandlingen beakta bilens energi- och miljöpåverkan under hela användningstiden. Energi- och miljöpåverkan kan anges i pengar och tas med vid utvärderingen av anbuden. Den nya lagen gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-16

Beslut

2011-06-16

Reglerna för elektroniska pengar anpassas till ett nytt EU-direktiv. Elektroniska pengar kan lagras elektroniskt eller magnetiskt, till exempel på ett kort eller konto. De kan användas i stället för kontanter vid betalning. Syftet med EU-direktivet är att göra det enklare att starta och driva företag som ger ut elektroniska pengar. Reglerna om elektroniska pengar anpassas också till EU:s nya regler för betaltjänster. Den nya lagen innehåller bland annat regler om tillstånd samt utgivning och inlösning av elektroniska pengar. Banker, kreditmarknadsföretag och myndigheter från EES-länderna får ge ut elektroniska pengar i Sverige utan tillstånd. Den som har elektroniska pengar ska när som helst kunna lösa in dem hos utgivaren. Utgivaren får inte ge någon ränta på pengarna. Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av de institut som bedriver verksamhet med elektroniska pengar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-08

Beslut

2011-06-08

Bestämmelserna om så kallad kapitaltäckning och stora risktagningar, så kallad exponering, för kreditinstitut och värdepappersbolag anpassas till två EU-direktiv. Kapitaltäckning är det belopp, kapitalbasen, som en verksamhet måste avsätta för att trygga att man kan genomföra sina åtaganden. Ändringarna rör främst reglerna om gränsvärden för stora exponeringar, utgivning av värdepapper, kapitalbasen och samarbete mellan myndigheter i kritiska situationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 19 minuter

Justering

2011-05-12

Debatt

2011-06-01

Beslut

1899-01-01

Riksrevisionen har lämnat sin årsredovisning för 2010 till riksdagen. Riksrevisionen har också i samband med årsredovisningen lämnat sin uppföljningsrapport för 2011. Uppföljningsrapporten ska ge riksdagen underlag för att bedöma Riksrevisionens resultat, nämligen om granskningsverksamheten har bidragit till en bättre statlig verksamhet. Riksrevisionen har utökat sin resultatredovisning med ett avsnitt om användningen av extern kompetens och konsulter. I avsnittet redovisas vilka typer av extern kompetens Riksrevisionen har använt. Finansutskottet välkomnar detta. Utskottet inser att det kan vara nödvändigt att anlita extern kompetens för att Riksrevisionens egen befintliga kompetens inte ska begränsa inriktningen på granskningarna. Utskottet konstaterar också att Riksrevisionen har förbättrat sitt arbete med budgetering, uppföljning och avvikelseanalyser. Utskottet, som i förra årets betänkande underströk vikten av en kontinuerlig ekonomisk uppföljning, ser positivt på detta. Riksdagen avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-05

Debatt

2011-05-19

Beslut

2011-06-01

Bestämmelserna om så kallade avvecklingssystem och finansiella säkerheter anpassas till ändringar i EU:s direktiv. Avvecklingssystem används för överföring av betalningar och värdepapper på finansmarknaden. Syftet med de bestämmelser som redan finns är främst att förhindra eller minimera vissa rättsliga risker i samband med avveckling. Lagändringarna innebär att även avveckling mellan olika samverkande system ska omfattas av skyddet. För hanteringen av finansiella säkerheter innebär ändringarna att det skydd som bestämmelserna ger utvidgas till att omfatta vissa penningfodringar, så kallade kreditfordringar, som säkerhetsobjekt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-05-05

Debatt

2011-05-19

Beslut

2011-06-01

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad. Syftet med grönboken är att initiera ett arbete för att uppnå en rad målsättningar. Exempelvis öka effektiviteten i de offentliga utgifterna, möjliggöra offentlig upphandling som ett sätt att nå sociala mål, förhindra korruption och förbättra europeiska företags tillträde till tredjelandsmarknader. Finansutskottet välkomnar kommissionens grönbok och är positiv till en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling. Moderna metoder och verktyg för offentlig upphandling krävs för att hantera den föränderliga politiska, sociala och ekonomiska miljön. Utskottet anser att kommissionen i fortsättningen bör fokusera på åtgärder som medför förenklingar, små och medelstora företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar, miljökrav, samarbete mellan olika offentliga aktörer, arbetsmijlö, innovationer och sociala frågor. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 35 minuter

Beredning

2011-03-10

Justering

2011-04-05

Debatt

2011-04-14

Beslut

2011-04-14

Finansutskottet har granskat Riksbankens verksamhet för 2010. I likhet med 2008 och 2009 har verksamheten under 2010 präglats av finanskrisen. Men till skillnad från tidigare sjönk balansomslutningen kraftigt under året, från 709 miljarder kronor till 327 miljarder kronor. Utvecklingen hänger ihop med att Riksbanken under 2010 avvecklade de krisåtgärder som man tidigare vidtagit för att säkerställa bankernas kreditförsörjning. Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige och direktionen ansvarsfrihet för sin verksamhet och sin förvaltning 2010. Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2010. Riksdagen godkände även fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat 2010. Det betyder att Riksbanken levererar in 6,2 miljarder kronor till statsbudgeten.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2011-03-31

Debatt

2011-04-13

Beslut

2011-04-13

Riksdagen sa nej till motioner om statistikfrågor från allmänna motionstiden 2010. Orsaken är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om den offentliga statistiken som rör äldre, utveckling av den sociala ekonomin och en bredare syn på ekonomin, bland annat genom ett bredare BNP-mått.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-04-13

Beslut

2011-04-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om offentlig upphandling. Orsaken är bland annat att utskottet redan tidigare har tagit ställning i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om hänsyn till miljön, sociala villkor och kollektivavtal vid upphandling, antidiskrimineringsklausuler, lokal upphandling och upphandling av hälso- och sjukvård.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

10

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 1 minuter

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-09

Beslut

2011-03-09