Sök

Avdelning
Hoppa till filter

350 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, 2010/11, sorterat efter relevans

  • Dokument & lagar

    Ändring i lagen om Sveriges riksbank

    Betänkande 2010/11:FiU16

    Riksdagen har beslutat att Riksbanken ska få rätt att samla in uppgifter om emitterade värdepapper från svenska utgivare, oavsett om de står under tillsyn av Finansinspektionen eller inte. I dag kan Riksbanken inte begära in uppgifter om emitterade värdepapper som finns hos företag eller värdepappersinstitut som inte står under Finansinspektionens tillsyn. Riksbanken samlar in den typen av uppgifter när det anses att uppgifterna är nödvändiga för att följa utvecklingen på valuta- och kreditmarknaderna eller för att övervaka betalningssystemets stabilitet Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2011-02-17
    Debatt
    2011-03-02
    Beslut
    2011-03-02
  • Dokument & lagar

    Bättre förutsättningar för internationellt tillsynssamarbete på värdepappersmarknadsområdet

    Betänkande 2010/11:FiU15

    Finansinspektionen ska kunna ingå i ett multilateralt samförståndsavtal om samråd, samarbete och informationsutbyte. Avtalet har tagits fram av den internationella organisationen för värdepapperstillsyn IOSCO. Syftet med lagändringen är att Finansinspektionen ska ges bättre möjligheter att samarbeta med tillsynsmyndigheter i andra länder. Något som utskottet också menar har betydelse för svenska företags möjligheter att tillhandahålla tjänster i andra länder. Hittills har 71 stater ingått överenskommelsen varav 23 av EU:s medlemsstater. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2010-11-18
    Debatt
    2010-12-02
    Beslut
    2010-12-02
  • Dokument & lagar

    Villkoren för Sveriges kredit till Lettland

    Betänkande 2010/11:FiU13

    I en skrivelse berättar regeringen om villkoren för Sveriges kredit till Lettland. I samband med beslutet om en Lettlandskredit på högst 720 miljoner Euro i slutet av 2009 begärde utskottet att regeringen skulle återkomma till riksdagen med villkoren för krediten. Krediten är ett tillägg till Internationella valutafondens och EU:s finansiella stöd till Lettland. Innehållet i den aktuella skrivelsen utgör den information som riksdagen har begärt. Finansutskottet konstaterar att det är glädjande att det ekonomiska läget i Lettland förbättrats väsentligt under året. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2010-11-09
    Debatt
    2010-11-24
    Beslut
    2010-11-24
  • Dokument & lagar

    Hösttilläggsbudget för 2010

    Betänkande 2010/11:FiU11

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skjuta till totalt 3 811 477 000 kronor till statsbudgeten för 2010. 2 miljarder ska gå till kapitalinsatser i statliga bolag för en satsning i norra Sveriges inland. Pengarna ska kunna användas för att bilda ett bolag för ny statlig verksamhet. Riksdagen sa ja till förslaget men ger samtidigt regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med en mer detaljerad redovisning innan verksamheten kan starta. Det blir också mer pengar till fler platser i den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Mer pengar tillförs också för ersättning till etableringslotsar och insatser för nyanlända invandrare.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    18
    Justering
    2010-11-25
    Debatt
    2010-12-08
    Beslut
    2010-12-08
  • Dokument & lagar

    Statsbudget för 2011

    Betänkande 2010/11:FiU10

    Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2011.
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2010-12-21
    Debatt
    2010-12-21
    Beslut
    2010-12-21
  • Dokument & lagar

    Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna

    Betänkande 2010/11:FiU1

    Riksdagen sa ja till regeringens budgetproposition för 2011. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under december fattar beslut om de olika anslagen. Utgiftstaket för staten blir 1 063 miljarder kronor 2011, 1 083 miljarder kronor 2012, 1 093 miljarder kronor 2013 och 1 103 miljarder kronor 2014. Beslutet innebär bland annat följande prioriteringar: Förstärkningar av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Kommunerna får 3 miljarder i extra statsbidrag. Totalt satsas 7,5 miljarder kronor på sänkt inkomstskatt för pensionärer. Höjda bostadsbidrag till familjer med barn. Nya åtgärder för att förbättra sjukvården och äldreomsorgen. Nya satsningar på havsmiljö, miljöteknik och energiforskning.
    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    83, 311 minuter
    Justering
    2010-11-25
    Debatt
    2010-12-08
    Beslut
    2010-12-08
  • Dokument & lagar

    Ändringar i skuldsaneringslagen m.m.

    Betänkande 2010/11:CU9

    Riksdagen har beslutat att möjligheten till skuldsanering för företagare ska utvidgas. Tidigare kunde bara företagare med verksamhet av ringa omfattning och vars inkomst i huvudsak kom från annat håll få skuldsanering. Den föreslagna utvidgningen innebär att även företagare som bedriver verksamhet som är av mer än ringa omfattning ska kunna få skuldsanering. Det ska inte heller vara avgörande att skulderna är gamla för att en skuldsanering ska kunna godkännas. Syftet med förändringarna är att göra det lättare för företagare att starta om efter ekonomiska svårigheter och fortsätta sköta företagsverksamhet. Skuldsanering innebär att skuldsatta personer får en individuell plan för hur räkningar ska betalas. Under de fem åren fram tills skulden är betald lever personen på existensminimum. Förutsättningarna för att gallra uppgifter om skuldsanering i samband med kreditupplysningar ska också blir de samma för företagare som för andra privatpersoner Riksdagen ber även regeringen återkomma med ett lagförslag så att fler svårt skuldsatta ska kunna få hjälp med skuldsanering. I dag är skuldsanering bara aktuell om en låntagare inte klarar av att betala sina skulder "inom överskådlig tid". Genom en dom i Högsta domstolen har det ansetts att detta kan vara 15 år. Enligt utskottets förslag ska skuldsanering istället vara aktuell om skulderna inte kan betalas inom "de närmaste åren", vilket föreslås innebära 5 år. Riksdagen ber också regeringen ta fram en strategi för hur överskuldsättning ska kunna undvikas. I strategin bör regeringen ta initiativ för att öka kunskaperna om barns och ungdomars situation i överskuldsatta familjer. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2011.
    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 75 minuter
    Beredning
    2011-01-20
    Justering
    2011-03-29
    Debatt
    2011-04-06
    Beslut
    2011-04-06
  • Dokument & lagar

    Ny lag om leksakers säkerhet

    Betänkande 2010/11:CU8

    Säkerheten för leksaker höjs. Det blir hårdare krav på att leksaker ska vara säkert utformade, till exempel när det gäller risken för kvävning och innehållet av kemikalier. Tillverkare, importörer och distributörer får också ett tydligare ansvar för att bara säkra leksaker finns på marknaden. Det samma gäller de myndigheter som ska kontrollera att reglerna följs. Den nya lagen, som börjar gäller den 20 juli 2011, ersätter den nuvarande lagen från 1992 och innebär en anpassning till ett EU-direktiv på området.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    21, 67 minuter
    Justering
    2011-04-26
    Debatt
    2011-05-11
    Beslut
    2011-05-11
  • Dokument & lagar

    Aktieägares rättigheter

    Betänkande 2010/11:CU7

    Det ska bli lättare för aktieägare att utöva sitt ägarinflytande. Lagändringarna görs med anledning av ett EU-direktivet om aktieägares rättigheter i noterade aktiebolag. Ett aktiebolag ska kunna ange i bolagsordningen att aktieägarna inför bolagsstämman får utöva sin rösträtt per post. Reglerna ändras om vad en kallelse till stämma ska innehålla, om tillhandahållandet av handlingar som ska läggas fram på stämman och om redovisning av röstningsresultatet vid omröstningar. Kravet på att ett publikt aktiebolag ska annonsera den fullständiga kallelsen till bolagsstämma i en rikstäckande dagstidning inskränks betydligt. Det blir lättare att använda fullmakt för ombud vid stämman. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2010-11-25
    Debatt
    2010-12-01
    Beslut
    2010-12-01
  • Dokument & lagar

    Ny konsumentkreditlag

    Betänkande 2010/11:CU5

    Riksdagen sa ja till en ny konsumentkreditlag som är en anpassning till ett EU-direktiv om konsumentkrediter. I den nya lagen blir det högre krav på kreditgivares information till konsumenter för sms-lån och snabblån. Den nya lagen omfattar i princip alla slags krediter som en kreditgivare ger till konsumenter och ska vara tvingande till konsumentens förmån. Konsumenten får rätt att ångra ett kreditavtal inom 14 dagar. Högre krav ställs på kreditföretagens information till konsumenten när kreditavtal ingås. Kreditgivaren ansvarar för att ge konsumenten de förklaringar som krävs för att konsumenten ska kunna avgöra om kreditavtalet passar hans eller hennes ekonomiska situation. För snabblån gäller att kreditgivaren alltid ska lämna information om den effektiva räntan i marknadsföringen och alltid göra en kreditprövning. Konsumenten får rätt att ångra snabblånet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 37 minuter
    Justering
    2010-11-25
    Debatt
    2010-12-08
    Beslut
    2010-12-08
  • Dokument & lagar

    Ett förstärkt integritetsskydd i försäkringssammanhang

    Betänkande 2010/11:CU4

    Enskilda personer får ett starkare integritetsskydd gentemot försäkringsbolag. Försäkringsbolagen ska inte slentrianmässigt kunna begär samtycke till att hämta in hälsouppgifter. De nya reglerna ska också säkra att de som lämnar samtycke gör det frivilligt och samtycken bygger på tillräcklig information. Reglerna får särskild betydelse för barnförsäkringar. Försäkringsbolag kan ibland behöva känsliga uppgifter om enskilda personers hälsa. Det kan gälla både nyteckning av personförsäkringar och skaderegleringar. Men personen måste först lämna sitt samtycke till att uppgifterna hämtas in från till exempel patientjournaler. De nya reglerna innebär att: Försäkringsbolag får begära samtycke först när bolaget har gått igenom försäkringsansökan och bedömt att det är nödvändigt att hämta in hälsouppgifter. Bolaget får alltså inte begära samtycke redan i samband med en ansökan. Om försäkringsbolaget påstår att hälsouppgifterna är nödvändiga ska det kunna prövas i domstol. När försäkringsbolaget reglerar en skada och när någon ansluts sig till en kollektiv försäkring ska bolaget få begära samtycke först när det finns ett behov i det enskilda fallet. Samtycket bara ska gälla under prövningen av en ansökan eller under regleringen av en viss skada. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    1, 6 minuter
    Justering
    2010-12-09
    Debatt
    2010-12-20
    Beslut
    2010-12-20
  • Dokument & lagar

    Enklare redovisning

    Betänkande 2010/11:CU3

    Den 1 januari 2011 blir det enklare för företagen att redovisa sin verksamhet i årsredovisning, årsbokslut, löpande bokföring och vid arkivering. Det här är några av ändringarna: Årsredovisningen behöver inte längre innehålla uppgifter om de anställdas sjukfrånvaro. Andra uppgifter som inte längre behöver finnas med är löner och andra ersättningar till anställda särskilt för varje land, fastigheters taxeringsvärde och beloppet av den ränta som räknats in i anskaffningsvärdet på en tillgång. Mindre företag får en generell rätt att upprätta resultat- och balansräkning i förkortad form. Det blir enklare att upprätta ett årsbokslut genom att vissa upplysningskrav tas bort och genom att andra krav förenklas. Reglerna om tidpunkten för den löpande bokföringen ändras. Möjligheten att använda kontantmetoden utökas så att alla icke finansiella företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor får tillämpa metoden. Möjligheten att inom ramen för god redovisningssed tillåta senareläggning av bokföringen utökas. Möjligheten att använda gemensam verifikation vid kontantförsäljning utökas. Möjligheterna att föra över räkenskapsinformation från ett material till ett annat utökas. Arkiveringstiden för räkenskapsinformation sänks från tio år till sju år.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2010-11-18
    Debatt
    2010-12-01
    Beslut
    2010-12-01
  • Dokument & lagar

    Slutande av avtal vid internationella köp av varor

    Betänkande 2010/11:CU28

    Det finns en FN-konvention om internationella köp av varor (CISG). Syftet är att samma regler ska gälla för ett köp oavsett vilka länder som ett köpeavtal har anknytning till. Den del i konventionen som gäller avtal ska nu föras in i lagen om internationella köp. CISG baseras på kontraktsprincipen, som i sin renaste form innebär att en anbudsgivare blir bunden av sitt anbud då det accepteras av mottagaren. Den svenska avtalslagen ska dock även i fortsättningen gälla för avtal mellan företag som har sina affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. Beslutet innebär att Sverige återkallar sin reservation mot avtalsdelen i konventionen och att det förbehåll som gäller den internordiska handeln justeras till att omfatta även avtalsdelen. Regeringen ska bestämma när lagändringarna börjar gälla.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2011-05-31
    Debatt
    2011-06-09
    Beslut
    2011-06-15
  • Dokument & lagar

    Komplettering av den nya plan- och bygglagens övergångsbestämmelser

    Betänkande 2010/11:CU26

    En av övergångsbestämmelserna till den nya plan- och bygglagen som träder i kraft den 2 maj 2011 får ändrad lydelse. Ändringen gäller tillämpningen av bestämmelserna om instansordningen i den nya lagen. Riksdagen sa ja till utskottets förslag.
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2011-04-07
    Debatt
    2011-04-13
    Beslut
    2011-04-13
  • Dokument & lagar

    Utökat konsumentskydd vid tidsdelat boende

    Betänkande 2010/11:CU25

    Riksdagen beslutade om ökat konsumentskydd för personer som ingår avtal för att periodvis och återkommande kunna nyttja övernattningsboende, exempelvis ett fritidshus eller en semesteranläggning. Så kallat tidsdelat boende. Det ökade konsumentskyddet gäller även rätten till boenderabatter eller liknande förmåner som en konsument betalar särskilt för att utnyttja, till exempel under semesterresor. Den nya lagen omfattar fler typer av avtal. Därmed minskas risken för att skyddsregler kringgås. Dessutom ökar företagens informationsplikt både i marknadsföringen och i utformningen av avtalet. Konsumentens ångerfrist utökas från tio till fjorton dagar. Företaget eller näringsidkaren får inte heller kräva att konsumenten betalar innan ångerfristen har löpt ut. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2011.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2011-05-31
    Debatt
    2011-06-15
    Beslut
    2011-06-15
  • Dokument & lagar

    Kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning

    Betänkande 2010/11:CU24

    En underhållsförordning ska införas i EU. Förordningen ska bland annat säkra en effektiv gränsöverskridande indrivning av familjerättsligt underhåll inom EU. Genom förordningen upprättas också ett samarbete mellan centralmyndigheter i frågor om underhållsskyldighet. Samtidigt börjar Haagprotokollet, med lagar om underhållsskyldighet, att gälla i EU. Både underhållsförordningen och Haagprotokoll börjar gälla direkt i Sverige. Riksdagen har därför belsutat om en ny lag med kompletterande bestämmelser till förordningen. Riksdagen har också beslutat om vissa lagändringar i bland annat rättshjälpslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 18 juni 2011.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2011-05-12
    Debatt
    2011-05-19
    Beslut
    2011-05-19
  • Dokument & lagar

    Komplettering av den nya plan- och bygglagen

    Betänkande 2010/11:CU23

    Plan- och bygglagen från 2010 kompletterades. Ändringarna gäller i första hand reglerna för hur kommunen ska underrätta om beslut om lov och förhandsbesked. Kommunen måste underrätta om beslut för att de ska träda i kraft. Riksdagens beslut innebär att: Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska delges den som har ansökt om lovet. Detsamma gäller personer, organisationer och föreningar som har lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Beslutet ska publiceras elektroniskt i Post- och Inrikes Tidningar. Samtidigt ska meddelandet skickas till de närmaste grannarna och övriga personer som berörs. Meddelandet behöver inte delges dessa personer. Det betyder att kommunen inte behöver något intyg på att mottagarna har tagit emot meddelandet. Om det är ett stort antal grannarna och övriga personer som ska underrättas räcker det med att beslutet publiceras i Post- och Inrikes Tidningar. För de närmaste grannarna och andra berörda räknas tiden för överklagande från en vecka efter att beslutet publicerades i Post- och Inrikes Tidningar. För den som ansökte om lovet och andra som ska delges beslutet räknas tiden för överklagande som tidigare, alltså från den dag personen tog del av beslutet. Vissa andra ändringar gjordes också i bland annat förutsättningarna för marklov, reglerna om kontrollplaner och övergångsbestämmelser för de nya kraven på kontrollansvariga. Den nya lagen gäller från den 2 maj 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 8 minuter
    Justering
    2011-03-17
    Debatt
    2011-03-30
    Beslut
    2011-03-30
  • Dokument & lagar

    Plan- och byggfrågor

    Betänkande 2010/11:CU22

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om plan- och byggfrågor. Orsakerna är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp och att en ny plan- och bygglag träder i kraft den 2 maj. Motionerna handlar bland annat om medborgarinflytande i samhällsplaneringen, näringsverksamhet i bostadsområden och planering för cykeltrafik. Andra motioner handlar om planering för grönområden och platser för lek, inventering av tillgängligheten och nya tekniska lösningar i byggandet.
    Behandlade dokument
    37
    Förslagspunkter
    24
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    20, 95 minuter
    Justering
    2011-03-29
    Debatt
    2011-04-06
    Beslut
    2011-04-06
  • Dokument & lagar

    Fastighetsrätt

    Betänkande 2010/11:CU20

    Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna handlar om jordabalkens felregler, tomträtt, bostadsarrende och expropriation.
    Behandlade dokument
    20
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 34 minuter
    Justering
    2011-05-19
    Debatt
    2011-06-01
    Beslut
    2011-06-01
  • Dokument & lagar

    Ett sammanhängande system för geografisk miljöinformation

    Betänkande 2010/11:CU2

    EU har i ett direktiv bestämt om ett sammanhängande geografiskt informationssystem mellan EU-länderna. Syftet är att etablera en infrastruktur för tillgång till och utbyte av elektronisk geografisk information som är användbar för verksamheter som kan påverka människors hälsa och miljö. De myndigheter, kommuner och vissa enskilda organ som har geografisk miljöinformation ska medverka genom att elektroniskt göra information och tjänster tillgängliga för allmänheten. De ska också dela information med andra myndigheter, kommuner och enskilda organ som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter som kan ha betydelse för miljön. Regeringen utser den myndighet som ansvarar för att det svenska systemet är samordnat med motsvarande system inom EU. Ändringarna innebär också möjlighet att begränsa tillgängligheten av viss miljöinformation på grund av sekretess. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2010-11-25
    Debatt
    2010-12-02
    Beslut
    2010-12-02
Bevaka via RSS