Dokument & lagar - Riksdagen

Dokument & lagar (355 träffar)

Utlåtande 2008/09:JuU31

Det så kallade Stockholmsprogrammet ska ange ramarna när det gäller EU:s samarbete kring rättsliga och inrikespolitiska frågor. Ambitionen är att ett beslut ska fattas av EU:s stats- och regeringschefer i december och gälla för åren 2010-2014. EU-kommissionen har lagt fram ett meddelande som ska utgöra ett diskussionsunderlag i arbetet med att ta fram programmet. Riksdagen avslutade ärendet, skickade utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Beredning: 2009-08-20 Justering: 2009-09-01 Debatt: 2009-09-16 Beslut: 2009-09-16

Utlåtande 2008/09:JuU31 (pdf, 444 kB)

Betänkande 2008/09:JuU30

Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag att införa så kallad förtursförklaring i domstol. Tanken är att den nya lagen ska råda bot på problemet med att vissa ärenden tar för lång tid. Enskilda parter ska få möjlighet att ansöka om förtur i nästan alla typer av mål och ärenden. Om det visar sig att ärendet oskäligt har fördröjts ska förtur beviljas. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2010.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2009-09-01 Debatt: 2009-09-16 Beslut: 2009-09-16

Betänkande 2008/09:JuU30 (pdf, 67 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förtursförklaring i domstol

Betänkande 2008/09:JuU29

EU arbetar för ett mer enhetligt rättssystem. Därför föreslås att ett medlemsland ska acceptera och verkställa ett beslut om övervakningsåtgärder taget i ett annat medlemsland. Målet är att färre personer ska frihetsberövas på den grunden att de saknar hemvist i ett visst land. Riksdagen godkände EU:s utkast till rambeslut.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2009-09-01 Debatt: 2009-09-16 Beslut: 2009-09-16

Betänkande 2008/09:JuU29 (pdf, 2557 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges antagande av rambeslutet om ömsesidigt erkännande av beslut om övervakningsåtgärder för brottsmisstänkta

Utlåtande 2008/09:FiU42

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om den finansiella tillsynen i Europa. Kommissionen föreslår att det skapas ett nytt råd (European Systemic Risk Council, ESRC) med ansvar för att bevaka den finansiella stabiliteten i EU på ett övergripande plan. Utskottet framhåller i sin granskning att rådets rapporter ska vara offentliga i så stor utsträckning som möjligt. Kommissionen föreslår också att ett system med tre tillsynsmyndigheter inrättas på central nivå. Tanken är att myndigheterna ska kunna ta fram bindande tekniska standarder och icke-bindande tolkningsuttalanden som nationella tillsynsmyndigheter kan använda när de fattar sina beslut i enskilda fall. Utskottet anser att myndigheterna bör finansieras inom den befintliga EU-budgetens ramar och att systemet bör ses över inom två eller högst tre år. På längre sikt bör den finansiella tillsynen bedrivas av enbart en enda myndighet på EU-nivå. Vidare anser utskottet att det bör ytterligare övervägas om tillsynsmyndigheter på EU-nivå ska kunna utöva direkt tillsyn över enskilda institut. Detsamma gäller frågan om vilka befogenheter dessa EU-myndigheter ska ha i krissituationer. Riksdagen avslutade ärendet. Utlåtandet skickas till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2009-06-16 Debatt: 2009-06-23 Beslut: 2009-06-23

Utlåtande 2008/09:FiU42 (pdf, 77 kB) Webb-tv debatt om förslag: Finansiell tillsyn

Betänkande 2008/09:FiU21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting på 7 miljarder kronor för att mildra effekten av den ekonomiska krisen. Pengarna betalas ut i december 2009 och är avsedda att användas 2010. 10 miljarder kronor satsas på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd för att förhindra att arbetslösheten blir för hög. Riksdagen sa också ja till ett extra anslag till regeringskansliet med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 6
Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:FiU21 (pdf, 6944 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårtilläggsbudget för 2009

Betänkande 2008/09:FiU20

Riksdagen sa ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen föreslår i 2009 års ekonomiska vårproposition. Den finansiella oron har klingat av och det finns tecken på att produktion och efterfrågan är på väg att nå sin botten. Samtidigt råder stor osäkerhet kring hur både den svenska och den internationella ekonomin kommer utvecklas framöver. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken måste vara långsiktig och att de stödåtgärder som kan krävas på grund av krisen inte får bli permanenta. Kommunerna får ett tillfälligt konjunkturstöd på 7 miljarder kronor för att möta minskade skatteintäkter. Riksdagen sa också ja till att satsa 10 miljarder på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Riksdagen delar regeringens uppfattning att varje åtgärd måste vägas mot effekter på jobben och på de offentliga finanserna där reformutrymmet är kraftigt begränsat.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:FiU20 (pdf, 1367 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2008/09:SoU26

Influensa A (H1N1) tas från den 1 augusti 2009 med i smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom. Influensa A (H1N1) är influensa av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009. Den nya bestämmelsen innebär att läkare måste anmäla fall av sjukdomen till Smittskyddsinstitutet och till smittskyddsläkaren i sitt landsting. Då går det att följa om sjukdomen breder ut sig eller om det bara rör sig om enstaka fall. Dessutom får den som misstänks vara smittad kostnadsfri undersökning, vård och behandling.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:SoU26 (pdf, 125 kB) Webb-tv debatt om förslag: Influensa A (H1N1) av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009

Utlåtande 2008/09:JuU28

Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om yrkesmässiga gränsöverskridande vägtransporter av eurokontanter mellan medlemsstaterna i euroområdet. Förslagen i vitboken berör de länder som har infört euron som valuta. Utskottet konstaterar att det ligger i tanken bakom den gemensamma valutan att eurokontanter ska kunna cirkulera och transporteras så fritt som möjligt inom euroområdet. På grund av stora skillnader mellan lagstiftningen i medlemsstaterna är det dock svårt att transportera eurokontanter på väg mellan de medlemsstater som har infört euron. Därför sker det mycket få gränsöverskridande transporter på land. Enligt utskottet finns det ett mervärde i att på EU-nivå inrätta gemensamma regler som gör gränsöverskridande transporter möjliga. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2009-06-11 Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Utlåtande 2008/09:JuU28 (pdf, 31 kB)

Betänkande 2008/09:FiU26

Regeringen har lämnat en årsredovisning för staten 2008 till riksdagen. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande. Finansutskottet anser att det finns utrymme för att utveckla och förtydliga uppföljningen av de budgetpolitiska målen och välkomnar att regeringen lämnar ett nationellt intygande när det gäller hanteringen och kontrollen av EU-medel. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2009-05-26 Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:FiU26 (pdf, 84 kB)

Utlåtande 2008/09:CU35

Civilutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade grönbok om översyn av rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen). Syftet med grönboken är att inleda ett brett samråd mellan intresserade parter om möjliga sätt att förbättra förordningens funktion. Utskottet är positivt till kommissionens initiativ till ett samråd kring dessa frågor. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2009-06-09 Justering: 2009-06-11 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Utlåtande 2008/09:CU35 (pdf, 26 kB)

Betänkande 2008/09:KU26

Ett av utgiftsområdena i statens budget ändrar namn. Utgiftsområde 23 ändrar namn från Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar till Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Namnändringen ska göra det tydligare vilken verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet. Till de areella näringarna räknas näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring.

Förslagspunkter: 5
Beredning: 2009-05-12 Justering: 2009-06-09 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:KU26 (pdf, 209 kB)

Betänkande 2008/09:NU25

Riksdagen beslutade om nya mål för den svenska energipolitiken. År 2020 ska andelen förnybar energi vara minst 50 procent av den totala energianvändningen och andelen förnybar energi i transportsektorn vara minst 10 procent. Beslutet innebär också ett mål om 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Vidare fastställdes en nationell planeringsram för vindkraft till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Därutöver sa riksdagen nej till ett betydande antal energipolitiska motioner. Bland dessa fanns förslag om vind-, vatten- och kärnkraft samt om solenergi, fjärrvärme och naturgas.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 18
Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:NU25 (pdf, 719 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för energipolitiken

Betänkande 2008/09:NU22

En ny lag om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete börjar gälla den 1 augusti 2009. Lagen ska ha som mål att underlätta och främja gränsöverskridande, transnationellt eller interregionalt samarbete. En gruppering ska bestå av medlemmar som finns på minst två EU-länders territorier. Endast medlemsstater, myndigheter och offentligrättsliga organ kan vara medlemmar. Målet för samarbetet ska vara att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan medlemsländer och regioner. En gruppering kan bland annat ha som uppgift att förvalta program och projekt för territoriellt samarbete som delvis finansieras av EU genom strukturfonderna.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2009-05-05 Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:NU22 (pdf, 800 kB)

Betänkande 2008/09:FiU38

Nya regler om gränsöverskridande fusioner när det gäller finansiella företag börjar gälla den 15 juli 2009. Ändringarna görs med anledning av ett EU-direktiv om gränsöverskridande fusioner. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk rätt är när det gäller allmänna aktiebolag och ekonomiska föreningar samt arbetstagares rätt till medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2009-05-20 Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:SkU33

Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Skatteutskottet ser positivt på det utvecklingsarbete som äger rum kring den årliga redovisningen till riksdagen av skatteutgifter. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet även väger in intresset av att redovisningen innehåller information som speglar avvikelser från de principer som har varit vägledande vid 1990 års skattereform. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2009-05-05 Justering: 2009-05-19 Debatt: 2009-06-17 Beslut: 2009-06-17

Betänkande 2008/09:SkU33 (pdf, 50 kB)

Betänkande 2008/09:MJU28

Riksdagen beslutade om mål för den svenska klimatpolitiken till 2020. Målet är att Sveriges utsläpp 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det innebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsburk och vattenbruk samt delar av industri med mera. Mål för stora industrier och energiproduktion sätter EU-länderna gemensamt.

Förslagspunkter: 88 Reservationer: 63
Beredning: 2009-05-05 Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:MJU28 (pdf, 1289 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för klimatpolitiken m.m.

Betänkande 2008/09:FiU35

Det högsta belopp som betalas ut för insättningsgarantin ändras den 30 juni 2009. Beloppet ska vara 500 000 kronor eller, om det är högre, det belopp i kronor som motsvarar 50 000 euro då rätten till ersättningen inträder. Insättningsgarantin skyddar insättningar på konton hos banker, värdepappersföretag och kreditmarknadsföretag. Garantin innebär att en sparare som har pengar på ett konto i till exempel en bank är garanterad att få ut pengarna upp till ett visst takbelopp om banken går i konkurs. Insättningsgarantin höjdes till 500 000 kronor i oktober 2008 efter att EU:s finansministrar kommit överens om att höja nivån till 50 000 euro. Orsaken till den nu aktuella ändringen är att variationer i kronans kurs mot euron har gjort att den nuvarande nivån på 500 000 kronor är lägre än miniminivån 50 000 euro.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2009-05-20 Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:FiU35 (pdf, 99 kB)

Betänkande 2008/09:FiU24

Finansutskottet har gjort en utvärdering av penningpolitiken under treårsperioden 2006-2008. Utskottet har också gjort en genomgång av finanskrisen hösten 2008 och berömmer Riksbanken för bankens stora anpassningsförmåga i samband med krisen. Riksbanken tog bland annat snabbt på sig sin viktiga roll som så kallad lender of last resort för att säkra tillgången på likviditet i ekonomin. Bankens agerande har bidragit till att begränsa finanskrisens effekter och lagt grunden för en ekonomisk återhämtning. Utskottet konstaterar att utvärderingsperioden ställt stora krav på penningpolitiken. Utvärderingen visar att det finns ett gott samband mellan Riksbankens syn på utvecklingen vid olika tillfällen och direktionens räntebeslut. Utvärderingen visar också att Riksbankens prognoser ganska väl fångat den stigande inflationstrenden under perioden. Utskottet konstaterar att det saknas en samlad officiell statistik över utlåningen uppdelad på till exempel företagsstorlekar. Utskottet kommer därför att undersöka möjligheterna att utvidga dagens statistik och tänker återkomma till frågan under hösten 2009. Riksdagen godkände utvärderingen och genomgången.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Beredning: 2009-05-05 Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-12 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:FiU24 (pdf, 552 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av penningpolitiken 2006–2008 och en beskrivning av Riksbankens åtgärder till följd av finanskrisen

Betänkande 2008/09:UU11

Riksdagen har behandlat olika frågor om svensk säkerhetspolitik och kommer fram till följande. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Ett starkt FN-system i nära samarbete med regionala och andra organisationer är central. EU har en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och det finns ett starkt samband mellan Sveriges säkerhetspolitik och vår Europapolitik. Säkerheten stärks genom europeisk integration. EU:s gemensamma utrikes- säkerhets- och försvarspolitik har främjat fred och stabilitet på många håll i världen, från Balkan och Georgien i vårt närområde till Tchad i Afrika och Aceh i Asien. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration och för internationell krishantering. Nato har den mest utvecklade förmågan för ledning och genomförande av militära krishanteringsinsatser. Sverige ska verka för att de transatlantiska relationerna stärks. Riksdagen välkomnar att EU har utvecklat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. I dag finns ett strategiskt partnerskap mellan EU och Nato som syftar till att undvika dubbelarbete och att verksamheterna i stället stärker varandra. Sverige är militärt alliansfritt. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder då militära konflikter i vårt närområde inte enbart påverkar ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller ett nordiskt land. Sverige bör därför både kunna ge och ta emot militärt stöd. Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.

Förslagspunkter: 40 Reservationer: 33
Beredning: 2009-04-21 Justering: 2009-05-07 Debatt: 2009-06-11 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:UU11 (pdf, 447 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa säkerhetspolitiska frågor

Betänkande 2008/09:NU26

Riksdagen sa nej till motioner som handlar om elmarknaden. En del motionerna handlar om utbyggnaden av överföringskapaciteten, förutsättningarna för nätanslutning av förnybar elproduktion och konkurrensen på elmarknaden. Andra motioner handlar om leveranssäkerhet, skydd mot avstängning av el och förenklingar för småskaliga elproducenter.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:NU26 (pdf, 156 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa elmarknadsfrågor