Sök
24 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, 2018/19, 2017/18, 1999/2000, Nylander, Christer (L), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Allmänna kulturfrågor
Betänkande 2018/19:KrU12
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om allmänna kulturfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
Motionerna handlar exempelvis om kultursamsverkanmodellen, digital utveckling inom kulturområdet, internationellt samarbete och kultur på recept.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 18, 65 minuter
- Justering
- 2019-05-07
- Bordläggning
- 2019-05-13
- Debatt
- 2019-05-14
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Kulturskaparnas villkor
Betänkande 2018/19:KrU11
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om kulturskaparnas villkor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om konstnärlig frihet och kulturens villkor, enprocentregeln och scenkonstallianser.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 16, 71 minuter
- Justering
- 2019-05-07
- Bordläggning
- 2019-05-13
- Debatt
- 2019-05-14
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Idrott och friluftsliv
Betänkande 2018/19:KrU10
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om idrott och friluftsliv från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är främst att det redan pågår utredningar och att man på olika håll arbetar med frågorna.
Förslagen tar bland annat upp frågor om barnrättsperspektivet, barns tillgång till idrott, dopning, osunda kroppsideal, äldres tillgång till idrott, olympiska vinterspel och ett nordiskt friluftslivsår.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 8, 54 minuter
- Justering
- 2019-05-07
- Bordläggning
- 2019-05-13
- Debatt
- 2019-05-14
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Frågor om konstarterna och film
Betänkande 2018/19:KrU13
Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om bibliotek, språk, teater, film, dans och musik samt konst och arkitektur i det offentliga rummet. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 20, 80 minuter
- Justering
- 2019-03-14
- Bordläggning
- 2019-03-26
- Debatt
- 2019-03-27
- Beslut
- 2019-03-28
- Dokument & lagar
Kulturarvsfrågor
Betänkande 2018/19:KrU7
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om museifrågor, kyrkoantikvariska frågor, immateriellt kulturarv och fornminnen. Motionerna handlar exempelvis om statligt stöd till vissa museer och verksamheter och om världsarvsklassning av vissa platser med kulturhistoriska värden. Andra områden är förvaltningen av värdefulla kulturmiljöer, bland annat en mer rättvis finansiering av arkeologiska utgrävningar.
Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.
- Behandlade dokument
- 48
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 17, 78 minuter
- Justering
- 2019-03-07
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-13
- Dokument & lagar
Kultur och fritid för barn och unga
Betänkande 2018/19:KrU8
Riksdagen sa nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga från allmänna motionstiden 2018/19. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om information och kunskap om barns rättigheter, förebyggande åtgärder för att förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, aktiviteter för barn på sommaren samt främjande av elevers inlärning av matematik och naturvetenskap.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 19, 68 minuter
- Justering
- 2019-02-14
- Bordläggning
- 2019-02-27
- Debatt
- 2019-02-28
- Beslut
- 2019-02-28
- Dokument & lagar
Folkbildningsfrågor
Betänkande 2018/19:KrU9
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om folkbildningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om utvärdering av folkbildningen, regler om nya folkhögskolor och allmän kurs på folkhögskolor. Andra områden är bidraget till folkbildningen och folkhögskolors betygssättning. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är gjorda.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 9, 42 minuter
- Justering
- 2019-02-14
- Bordläggning
- 2019-02-27
- Debatt
- 2019-02-28
- Beslut
- 2019-02-28
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Betänkande 2018/19:KrU1
Knappt 15,8 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar går till folkbildning, knappt 4,3 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor går till idrotten och drygt 1,5 miljarder går till regional kulturverksamhet. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen sa vidare ja till förslag från regeringen om bland annat att Sveriges Radio AB får drygt 3 miljarder kronor, Sveriges Television AB får drygt 4,9 miljarder och Sveriges Utbildningsradio AB får drygt 436 miljoner kronor för år 2019. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till nytt mål för spelmarknaden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 65, 156 minuter
- Justering
- 2018-12-14
- Bordläggning
- 2018-12-17
- Debatt
- 2018-12-18
- Beslut
- 2018-12-18
- Dokument & lagar
Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service
Betänkande 2018/19:KrU2
Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen om en ny lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Beslutet innebär att den nuvarande radio- och tv-avgiften ersätts med en public service-avgift som är individuell. Avgiften ska betalas av den som är obegränsat skattskyldig, har fyllt 18 år och har en beskattningsbar förvärvsinkomst, alltså inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Juridiska personer omfattas inte av beslutet. Skatteverket får ansvar för att ta in avgiften.
Avgiften ska vara 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. För 2019 kommer avgiften maximalt att vara drygt 1 300 kronor per person och år. Personer med en lägre inkomst än cirka 13 600 kr/månad betalar en reducerad avgift.
Regeringen har också lämnat förslag om längden på de sändningstillstånd som ska finansieras av public service-avgiften. Riksdagen delar inte regeringens bedömning att den första tillståndsperioden ska vara i tio år. Istället vill riksdagen att de sändningstillstånd som programföretagen får närmast efter att de nya reglerna börjat gälla ska vara i sex år, med start från 2020. De nya åttaåriga sändningstillstånden ska därmed gälla från den 1 januari 2026 och inte från 2030 som regeringen föreslagit.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med ändringen ovan.
Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 18, 89 minuter
- Justering
- 2018-11-08
- Bordläggning
- 2018-11-13
- Debatt
- 2018-11-14
- Beslut
- 2018-11-14
- Dokument & lagar
Riktade statsbidrag till skolan
Betänkande 2017/18:UbU32
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om riktade statsbidrag till skolan. Riksrevisionen anser att systemet med riktade statsbidrag inte kan anses ändamålsenligt.
Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att systemet inte är ändamålsenligt, men instämmer i att det finns brister och att det finns områden som kan utvecklas. Regeringen framhåller att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras pågår. Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att stärka kommunernas och andra skolhuvudmäns arbete med att planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Riksdagen anser att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras är nödvändig och välkomnar regeringens åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 26 minuter
- Justering
- 2018-06-12
- Bordläggning
- 2018-06-18
- Debatt
- 2018-06-19
- Beslut
- 2018-06-19
- Dokument & lagar
Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas
Betänkande 2017/18:UbU31
Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas.
Andra förslag är att även fritidspedagoger måste ha legitimation och att förskolechefer ska benämnas rektor.
Lagändringarna som berör nyanlända i skolan börjar gälla den 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 45 minuter
- Justering
- 2018-06-12
- Bordläggning
- 2018-06-18
- Debatt
- 2018-06-19
- Beslut
- 2018-06-19
- Dokument & lagar
Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program
Betänkande 2017/18:UbU30
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program.
De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram.
I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 53, 161 minuter
- Justering
- 2018-06-12
- Bordläggning
- 2018-06-18
- Debatt
- 2018-06-19
- Beslut
- 2018-06-19
- Dokument & lagar
Fler vägar till kunskap - en högskola för livslångt lärande
Betänkande 2017/18:UbU25
Regeringen vill kunna ändra reglerna om behörighet och urval till högskolan utan att behöva ta hänsyn till de ställningstaganden, så kallade riksdagsbindningar, som riksdagen gjort om detta tidigare. Riksdagsbindningar om behörighet och urval till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå ska därför tas bort. Riksdagen ska endast ta beslut om vilka ramar som gäller för tillträde till högskolan och inte längre ta ställning till regleringen i detalj om behörighet och urval.
Syftet med förslaget är bland annat att regeringen vill ändra reglerna så att det blir tydligare och mer förutsägbart vilka krav som ställs för att kunna antas till en högskoleutbildning på grundnivå. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 24, 82 minuter
- Justering
- 2018-05-24
- Bordläggning
- 2018-05-29
- Debatt
- 2018-05-30
- Beslut
- 2018-05-30
- Dokument & lagar
Samling för skolan
Betänkande 2017/18:UbU27
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i skollagen för att motverka skolsegregation. Enligt förslaget skulle de som ansvarar för verksamheten i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola arbeta systematiskt för en blandad social sammansättning av elever i skolorna.
Riksdagen sa samtidigt ja till andra delar av regeringens förslag. Bland annat ändras skollagen för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro i grundskolan. Syftet är att tidigt upptäcka elever som inte deltar i undervisningen och utreda orsakerna till frånvaron. Skolans rektor ska göra utredningen i samråd med eleven, dess vårdnadshavare och om det behövs med andra organisationer och samhällsorgan. Utöver det innebär ändringarna bland annat att varje skolhuvudman ska utse en skolchef som ska se till så att utbildningarna i skolan följer de regler som gäller.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018 och i vissa fall efter utgången av 2018.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 40, 120 minuter
- Justering
- 2018-05-17
- Bordläggning
- 2018-05-22
- Debatt
- 2018-05-23
- Beslut
- 2018-05-23
- Dokument & lagar
En gymnasieutbildning för alla
Betänkande 2017/18:UbU23
Regeringen har lämnat flera förslag som ska möjliggöra att fler elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Riksdagen sa ja till alla förslag förutom förslaget om att vissa elever ska kunna få undantag från några behörighetskrav till högskoleförberedande program på gymnasiet. Undantaget gällde elever som kommer från introduktionsprogram, det vill säga en förberedelseutbildning för de elever som saknar behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan.
Det här är några av de förslag som riksdagen sa ja till:
- Varje elev i gymnasiet ska ha en mentor som följer elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Mentorn ska uppmärksamma om eleven behöver stöd.
- Rektorn ska ges ett förtydligat ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro.
- Stöd som ges i grundskolan och gymnasiet i form av extra anpassningar och särskilt stöd ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet.
- Eleverna på introduktionsprogrammen ska ha rätt till en garanterad minsta undervisningstid.
- Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas vid mottagandet till introduktionsprogrammet språkintroduktion.
Några av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018, andra delar börjar gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 11, 51 minuter
- Justering
- 2018-05-17
- Bordläggning
- 2018-05-22
- Debatt
- 2018-05-23
- Beslut
- 2018-05-23
- Dokument & lagar
Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser
Betänkande 2017/18:UbU10
Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att det ska införas bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är att en elev som är i behov av stöd tidigt ska få stöd som är utformat utifrån sitt behov. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.
Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:
- Regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av hur skolorna praktiskt tillämpar lagstiftningen. Brister i de lägsta årskurserna ska särskilt belysas. Regeringen bör även ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen.
- Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att utvärdera effekterna av att införa en garanti för tidiga stödinsatser.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 16, 71 minuter
- Justering
- 2018-05-17
- Bordläggning
- 2018-05-29
- Debatt
- 2018-05-30
- Beslut
- 2018-05-30
- Dokument & lagar
Vuxenutbildning
Betänkande 2017/18:UbU15
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om vuxenutbildningen. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om den kommunala vuxenutbildningen, däribland svenska för invandrare (sfi). Motionerna tar också upp frågor om bland annat yrkesvux och yrkeshögskolan samt nationella riktlinjer för undersköterskor.
- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 26, 86 minuter
- Justering
- 2018-02-27
- Bordläggning
- 2018-03-06
- Debatt
- 2018-03-07
- Beslut
- 2018-03-07
- Dokument & lagar
Kultur för alla
Betänkande 2017/18:KrU5
Riksdagen sa nej till 82 motioner från allmänna motionstiden 2017 om kultur för alla. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de frågor som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om kultur i hela landet, kultur och hälsa och biblioteksfrågor.
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 16, 80 minuter
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-02-28
- Debatt
- 2018-03-01
- Beslut
- 2018-03-07
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2017/18:UbU14
Riksdagen sa nej till 51 motioner från allmänna motionstiden 2017 om gymnasieskolan. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om dimensioneringen av platserna på gymnasieskolan, nya inslag på de nationella programmen och behörighetskrav till gymnasieskolan.
- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 24, 73 minuter
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-03-06
- Debatt
- 2018-03-07
- Beslut
- 2018-03-07
- Dokument & lagar
Förskolan
Betänkande 2017/18:UbU13
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om förskolan. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i vissa frågor och att åtgärder redan har vidtagits i andra. Motionerna handlar bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagandet i förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid och annan pedagogisk verksamhet.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 27
- Anföranden och repliker
- 44, 125 minuter
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-02-27
- Debatt
- 2018-02-28
- Beslut
- 2018-03-01