Sök

För vissa varor anses varans ursprung eller tradition höra ihop med dess kvalitet, till exempel när det gäller vin och vissa livsmedel. Inom EU finns det därför ett immaterialrättsligt skydd för bland annat ursprungsbeteckningar och traditionella specialiteter.

Sedan den 1 februari 2019 har EU ett avtal med Japan om ekonomiskt partnerskap och avtalet innehåller bestämmelser om skydd för geografiska beteckningar och vad som händer vid intrång i dessa beteckningar. Regeringen föreslår att avtalet, på samma sätt som andra avtal med tredjeländer, bör omfattas av lagen om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel och läggas till i uppräkningen av internationella avtal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2019.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 20 förslag i motioner om immaterialrätt från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat påbörjade utredningar och arbete. Motionerna handlar bland annat om upphovsrätt, varumärkesrätt och patenträtt.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om försäljningarna av statens aktier i Nordea. Svenska staten sålde sitt aktieinnehav i Nordea under tre tillfällen 2011 och 2013 för sammanlagt cirka 60 miljarder kronor.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens försäljningar av aktierna genomfördes affärsmässigt och inom utsatt tid. Revisionen konstaterar dock att försäljningar av denna storlek är ovanlig för staten och att vissa kritiska rutiner därför förbättrades successivt mellan de tre försäljningstillfällena. Revisionen påpekar också att regeringen inte har utvärderat försäljningarna i efterhand, vilket gör det svårare att lära sig inför framtida försäljningar av statligt ägda bolag. Revisionen riktar ett antal rekommendationer till regeringen om rutiner för framtida försäljningar.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens slutsatser, men håller inte med om att det inte gjordes utvärderingar av försäljningarna. Regeringen har även utvecklat ett antal verktyg och processer för sitt fortsatta arbete på området. Exempelvis ska rapporteringen till riksdagen förbättras.

Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen planerar att genomföra och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Satsningar på forskning bör ske inom alla relevanta energislag inklusive kärnkraft, det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om energipolitik. Riksdagen röstade ja till reservation 16 och röstade nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

11

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

32, 105 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-03

Debatt

2019-06-04

Beslut

2019-06-12

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om handelspolitik från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat den förda politiken och pågående insatser. Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om internationell handel, handel på EU:s inre marknad och handels- och investeringsfrämjande insatser.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

7

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

20, 68 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-03

Debatt

2019-06-04

Beslut

2019-06-12

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, om att ta fram ett leverenssäkerhetsmål för Sveriges elförsörjning. Målet ska beakta hela samhällets behov och utgå från elförsörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om elmarknadsfrågor. Riksdagen röstade då ja till reservation 1. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

41, 99 minuter

Justering

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-07

Debatt

2019-05-08

Beslut

2019-05-09

Idag är tillståndsprocesserna för svensk gruvetablering långa och krångliga och dessutom spridda på flera olika myndigheter. Det kan innebära att viktiga investeringar uteblir. Tillståndsprocesserna bör därför förenklas och förkortas för att stärka den svenska gruv- och mineralnäringen. Det tycker riksdagen som riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med konkreta förslag om detta. Riksdagen betonar särskilt möjligheten att ge en myndighet, exempelvis Sveriges geologiska undersökning (SGU), det övergripande ansvaret för hela tillståndsprocessen.

Förslagen till tillkännagivandet finns i motioner från allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

17, 69 minuter

Justering

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-07

Debatt

2019-05-08

Beslut

2019-05-09

Regeringen ska få möjlighet att förändra statens ägande i Telia när bolaget genomför ett så kallat återköpsprogram. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget vill regeringen godkänna att Telia minskar sitt aktiekapital genom att köpa tillbaka aktier på börsen och sedan dra bort dem från marknaden. Eftersom det i sin tur kan innebära att statens ägande ökar så vill regeringen också kunna minska aktieinnehavet till som lägst nuvarande nivå om drygt 37 procent. För att kunna genomföra detta behöver riksdagen ge regeringen de befogenheterna.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att se över hur staten kan avveckla sitt ägande i Telia på sikt. Anledningen är bland annat att statens huvudsakliga uppgift inte är att äga och driva bolag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 74 minuter

Justering

2019-03-28

Bordläggning

2019-04-02

Debatt

2019-04-03

Beslut

2019-04-03

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om regional tillväxtpolitik. Anledningen är bland annat att det redan pågår insatser inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Motionerna handlar bland annat om den geografiska placeringen och organiseringen av statliga myndigheter samt kommersiell och offentlig service på landsbygden. Andra områden som behandlas är återföring av pengar till kommuner där vatten- och vindkraft produceras.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

5

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

11, 60 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-27

Debatt

2019-03-28

Beslut

2019-04-03

EU-direktiv innehåller mål som medlemsländerna ska uppnå och länderna bestämmer själva hur direktiven ska genomföras i den nationella lagstiftningen. Riksdagen anser att de svenska företagens konkurrenskraft ska skyddas. Därför uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att den bör arbeta för att EU-direktiv genomförs i svensk lagstiftning på ett sätt som inte försämrar företagens konkurrenskraft. En utgångspunkt bör vara att EU-direktiv ska införas på miniminivå i den nationella lagstiftningen. När det finns anledning att överskrida miniminivån bör effekterna för företag redovisas tydligt.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när utskottet behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om olika näringspolitiska frågor. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag, som bland andra handlar om företagsfrämjande, kapitalförsörjning, regelförenklingar och riktade insatser mot kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund.

Behandlade dokument

100

Förslagspunkter

12

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

16, 75 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-27

Debatt

2019-03-28

Beslut

2019-04-03

Alla EU:s medlemsländer samt Island, Liechtenstein och Norge är med i EU:s inre marknad. Inom den ska det vara fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. EU-kommissionen har lämnat ett så kallat meddelande om den inre marknaden i en värld som förändras. Kommissionen konstaterar att betydande resultat har uppnåtts på den inre marknaden, men att den kräver och kommer att fortsätta kräva ansträngningar för att kunna upprätthållas och förbättras. Den behöver också anpassas till ny utveckling och nya utmaningar.

Riksdagens näringsutskott har granskat kommissionens meddelande och gett ett utlåtande. Utskottet framhåller bland annat att målsättningen för en väl fungerande inre marknad måste vara att olika typer av hinder avvecklas, att nya hinder inte skapas och att den inre marknadens potential utnyttjas fullt ut. Andra frågor som utskottet lyfter fram är betydelsen av att effektivisera marknaden för tjänster och att man fortsätter anpassningen av den inre marknaden till den digitala ekonomin. Näringsutskottet anser även att det är viktigt att en omställning till en klimatneutral ekonomi inte sker för sent eller görs i otillräcklig omfattning. Det skulle riskera att påverka konkurrenskraften negativt.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 47 minuter

Justering

2019-03-07

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i de statliga företagen under 2017 och fram till maj 2018. Bland annat redogör regeringen för hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under 2017.

Riksdagen välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i skrivelsen så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statliga bolagen och understryker vikten av att det arbetet fortsätter. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till motioner om statliga företag från allmänna motionstiden 2018/19. De handlar om den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

40, 86 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska komplettera tvingande EU-regler om så kallad geoblockering. Geoblockering uppstår bland annat när företagare blockerar eller begränsar åtkomsten till sin näthandel för kunder från andra länder inom EU.

Syftet med EU-reglerna är att bidra till en väl fungerande inre marknad genom att förhindra diskriminering som grundar sig på kunders nationalitet vid handel på nätet och i fysiska butiker.

Företagare som bryter mot de nya bestämmelserna ska betala en så kallad sanktionsavgift. Regeringen ska enligt den nya lagen utse en eller flera myndigheter som ska kontrollera att de nya reglerna följs.

Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-02-07

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

Cirka 3,2 miljarder kronor ur statens budget går till utgiftsområdet energi. Mest pengar, drygt 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning. 535 miljoner kronor går till satsningar på energiteknik och drygt 317 miljoner kronor går till Statens energimyndighet. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

48, 115 minuter

Justering

2018-12-14

Bordläggning

2018-12-17

Debatt

2018-12-18

Beslut

2018-12-19

Drygt 7,4 miljarder kronor ur statens budget går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar, drygt 3 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem (Vinnova): forskning och utveckling. Drygt 900 miljoner kronor går till näringslivsutveckling och drygt 750 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel.

Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

32, 91 minuter

Justering

2018-12-14

Bordläggning

2018-12-17

Debatt

2018-12-18

Beslut

2018-12-19

3,5 miljarder ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, drygt 1,6 miljarder kronor. Drygt 1,4 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och ca 401 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

44, 96 minuter

Justering

2018-12-12

Bordläggning

2018-12-13

Debatt

2018-12-14

Beslut

2018-12-17

Lagstiftningen om varumärken ska moderniseras och förenklas. Lagändringarna innebär bland annat att den svenska varumärkeslagstiftningen närmar sig lagstiftningen i andra EU-länder. Den nya lagstiftningen blir också mer teknikneutral när det gäller varumärken. Det ska inte längre krävas att ett tecken kan återges grafiskt för att kunna utgöra ett varumärke. Det gör det lättare att registrera till exempel ljudvarumärken eller varumärken som rör sig. En ny och mer överskådlig lag om företagsnamn ska även ersätta den nuvarande firmalagen.

Riksdagen ser positivt på att reglerna för varumärkesskydd anpassas till den tekniska utvecklingen och blir mer lika i EU:s medlemsstater och säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-25

Bordläggning

2018-11-06

Debatt

2018-11-07

Beslut

2018-11-07

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens skrivelse 2013/14:235 Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av skrivelsen. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-05

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om den så kallade partnerskapsöverenskommelsen mellan Sverige och EU-kommissionen. Överenskommelsen innehåller bland annat strategier för hur Sverige ska använda pengarna från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Fonderna ska bidra till att uppnå målen för EU:s tioårsstrategi för tillväxt, Europa 2020.

Regeringen redogör för bakgrunden till partnerskapsöverenskommelsen och hur den har tagits fram. Skrivelsen tar också upp de övergripande svenska prioriteringarna för användningen av fonderna, de nationella målen och hur ansvaret för arbetet är fördelat under programperioden 2014-2020.

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet menar att insatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram kan få stor betydelse för de tre prioriterade områdena, det vill säga att främja konkurrenskraft, kunskap och innovation, att förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt samt att öka sysselsättningen, främja anställbarhet och förbättra tillgängligheten på arbetsmarknaden.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Avtal mellan företag om tekniköverföring kan under vissa förutsättningar vara tillåtna trots att de begränsar konkurrensen. Vissa licensavtal om teknikrättigheter är exempel på sådana avtal.

De lagregler som används för att bedöma i vilken utsträckning avtal om tekniköverföring begränsar konkurrensen anpassas nu till nya EU-regler. Syftet med anpassningen är att samma regler ska gälla oavsett om svensk eller EU:s konkurrensrätt gäller i det enskilda fallet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2014.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Ändringar ska göras i upphovsrätten för herrelösa verk. Verk som anses herrelösa är verk vars upphovsrättsinnehavare är okänd eller inte går att nå för att få tillstånd att använda verken. Bland annat ska bibliotek, arkiv, museer samt radio- och tv-företag inom public service få större möjligheter att digitalisera herrelösa verk i sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24