Sök

När en hjälpsökande ringer samhällets alarmeringstjänst från en smart mobiltelefon skulle positionen kunna fastställas snabbt och exakt. Det finns tekniska lösningar där en persons position automatiskt skickas via mobiltelefonen till en larmoperatör när ett nödnummer rings upp. Men enligt nuvarande regler måste hjälpsökande uttryckligen godkänna positionering med hjälp av funktionerna i den smarta telefonen. Detta är dock inte alltid möjligt, till exempel om den hjälpsökande är allvarligt skadad.

Därför riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den så fort som möjligt bör se över möjligheterna att ge samhällets alarmeringstjänst tillåtelse att positionera hjälpsökandes mobiltelefoner automatiskt.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om civilt försvar och krisberedskap. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

46

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

12, 62 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-04-09

Debatt

2019-04-10

Beslut

2019-04-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om Försvarsmaktens personal. Anledningen är bland annat att flera av förslagen istället bör övervägas i arbetet med en ny försvarspolitisk inriktning. Dessutom innebär den statliga arbetsgivarpolitiken att Försvarsmakten i första hand själv ansvarar för att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera och behålla personal.

Motionerna handlar exempelvis om personalförsörjning, mönstring, könsfördelning och andra rekryteringsfrågor inom försvaret.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-04-09

Debatt

2019-04-10

Beslut

2019-04-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om militära frågor. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår inom området.

Motionerna handlar till exempel om Försvarsmaktens organisation, hemvärnet, övnings- och skjutfält och stöd till polisen.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

13

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

19, 81 minuter

Justering

2019-03-28

Bordläggning

2019-04-02

Debatt

2019-04-03

Beslut

2019-04-03

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Endast signalspaningsmyndigheten Försvarets radioanstalt, FRA, får inhämta signaler elektroniskt. Med andra ord har FRA möjlighet att utforska och övervaka viss data- och teletrafik. Inhämtningen får dock inte avse signaler mellan en avsändare och mottagare som båda befinner sig i Sverige. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhetens, Siun, uppgift är att kontrollera att verksamheten följer gällande lagar och att alla spaningar som görs skyddar den enskildas personliga integritet. Siun har i sin granskning ingenting att anmärka på.

Regeringen konstaterar att integritetsskyddet vid signalspaning i underrättelseverksamheten har skötts enligt lagar och förordningar. Vidare välkomnar regeringen den dialog om förbättringsåtgärder som löpande förs mellan Siun och FRA.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner som rör försvarsunderrättelseverksamhet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

13, 31 minuter

Justering

2019-02-28

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om det militära försvaret. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, nordiskt samarbete och materielförsörjning.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

24

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

29, 99 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om förutsättningarna för Försvarsmaktens regionala staber att uppfylla sina huvuduppgifter på ett lämpligt sätt.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att riksdagens och regeringens övergripande målsättning uppfylls. De regionala stabernas arbete bidrar till att uppfylla Försvarsmaktens nationella uppgifter, till exempel genom att leda hemvärnsförbanden och att ge stöd till samhället. Revisionen tycker också att regeringens styrning av Försvarsmaktens regionala staber är tydlig och sker tillräckligt ofta. I rapporten listas även rekommendationer till Försvarsmakten. Till exempel uppmanas Försvarsmakten att samordna de regionala stabernas arbete i högre grad.

Regeringen välkomnar Revisionens granskningsrapport och följer Försvarsmaktens fortsatta arbete med rekommendationerna.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 21 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Kustbevakningens arbete inom brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn ska samlas i en och samma lag för att göra reglerna mer lika och lättöverskådliga. Kustbevakningens arbete till sjöss ska också tas till vara på ett bättre sätt genom att myndigheten får ett större ansvar för såväl brottsbekämpning som ordningshållning.

En polis ska få rätt att genomsöka båtar efter vapen och andra farliga föremål utifrån samma möjligheter som gäller för genomsökning av fordon efter sådana föremål.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen och lagändringarna den medför börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2019-02-07

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

Cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och beredskap, drygt 36,1 miljarder kronor. 13,4 miljarder kronor går till Försvarsmakten och Försvarets materielverk för anskaffning av materiel och anläggningar och Kustbevakningen får 1,3 miljarder kronor.

Riksdagen sa ja till att fördela pengarna inom utgiftsområdet enligt Moderaternas och Kristdemokraternas förslag.

I andra delar sa riksdagen ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att stora delar av myndighetskostnaderna, 1,8 miljarder kronor, för Försvarets materielverk flyttas till ett eget anslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att låta regeringen besluta om att hyra ut eller sälja stridsflygplan JAS 39 C/D på export under 2019. Samtidigt riktade riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen borde i anslutning till 2019 års vårändringsbudget redovisa reviderade investeringsplaner. Detta för att riksdagen ska kunna se hur köp och underhåll av försvarsmateriel prioriteras inom de ekonomiska ramar som riksdagen beslutar om.
• Regeringen borde också redovisa livscykelkostnaden för det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

11

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

32, 107 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-15

Debatt

2018-12-17

Beslut

2018-12-18

Regeringen får möjlighet att inrätta tre nya organisationsenheter, så kallade försvarsgrensstaber, inom Försvarsmakten. Det handlar om en arméstab, en marinstab och en flygstab som ska placeras i Enköping, Haninge/Muskö respektive Uppsala. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En motivering för att ändra försvarets organisation är att säkerhetsläget i omvärlden har försämrats. De nya staberna ska öka robustheten och minska riskerna i försvarsledningens organisation genom att öka den geografiska spridningen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 24 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-15

Debatt

2018-12-17

Beslut

2018-12-18

Riksrevisionen har granskat Sveriges livsmedels- och läkemedelsförsörjning vid kriser. En slutsats är att det inte finns tillräckliga förutsättningar för att livsmedels- och läkemedelsförsörjningen ska fungera säkert vid kriser eller under höjd beredskap. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

• klargöra mål, krav och ansvar
• förtydliga vad som förväntas av de myndigheter som har ett samordningsansvar, framför allt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen
• se till att samverkan och kunskap fortsätter att utvecklas på området.

Regeringen anser i en skrivelse att den har vidtagit flera åtgärder, bland annat har regeringen tillsatt tre utredningar kopplade till de områden som Riksrevisionen tar upp i sin rapport.

Riksdagen anser att det i väntan på regeringens behandling av Försvarsberedningens rapporter och kommande utredningsförslag inte finns anledning att vidta ytterligare åtgärder som gäller livsmedels- och läkemedelsförsörjningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2018-11-22

Bordläggning

2018-11-27

Debatt

2018-11-28

Beslut

2018-11-28

Delar av den logistikverksamhet som Försvarsmakten i dag ansvarar för förs över till Försvarets materielverk. Syftet är att frigöra resurser som kan användas till försvarets förbandsverksamhet och till att bygga upp insatsorganisationen. Regeringen bedömer att kostnaderna för försvarslogistikens på detta sätt kan minskas med cirka 760 miljoner kronor per år från den 1 januari 2015. Sammanlagt berörs cirka 1 500 personer av omorganisationen. Flytten av logistikverksamheten ska enligt planen ske den 1 januari 2013.

Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen om förändringar i logistikorganisationen i de närmaste årens budgetpropositioner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 63 minuter

Beredning

2012-05-08

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-20

Riksdagen sa ja till att Sverige leder den nordiska stridsgruppen under det första halvåret 2015. Riksdagen menar att Sverige ska ta ansvar för fred och säkerhet genom att leda en EU-stridsgrupp. De stridsgrupper som Sverige medverkar i bör vid behov även ställas till Förenta nationernas förfogande om FN begär det.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 66 minuter

Beredning

2012-04-26

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-14

Gruppbefäl, soldater och sjömän i Försvarsmakten ska kunna anställas på längre tidsbegränsade anställningar. De ska anställas för kontinuerlig eller tidvis (periodvis) tjänstgöring. Anställningstiden ska som utgångspunkt vara 6 till 8 år. Anställningstiden ska kunna förlängas en gång. Den totala anställningstiden får vara högst 16 år, varav högst 12 år som kontinuerligt tjänstgörande. Den minsta uppsägningstiden är 3 månader. Arbetstagaren ska ha rätt till ledighet från sin civila arbetsgivare för tidvis tjänstgöring i Försvarsmakten. Ledighet för att tidvis tjänstgöra i Försvarsmakten ska få tas ut under som längst 12 månader i en följd. Föregås tjänstgöringen av en provanställning får dock ledigheten omfatta högst 18 månader i en följd. Det ska vara möjligt att genom kollektivavtal avvika från vissa av lagens bestämmelser. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

35, 124 minuter

Beredning

2012-04-24

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-24

Aktörer på elområdet ska enligt elberedskapslagen vidta vissa elberedskapsåtgärder. Från den 1 juli 2012 ska dessa åtgärder syfta till att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. I dag ska åtgärderna enligt lagen syfta till att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap.

Elproducenter, elhandelsföretag och nätföretag är de tre viktigaste aktörerna på elområdet. De ska upprätta en risk- och sårbarhetsanalys för säkerheten i den egna verksamheten. De ska också lämna de uppgifter som behövs för att elberedskapsmyndigheten ska kunna upprätta en nationell risk- och sårbarhetsanalys inom elsektorn. Lagändringarna innebär ett utökat ansvar och fler befogenheter för Svenska kraftnät.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-04-24

Justering

2012-05-08

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Försvarsutskottet har granskat regeringens skrivelse om integritetsskyddet vid signalspaning inom försvarsunderrättelseverksamheten. I samband med att riksdagen 2008 sa ja till lagen om signalspaning beslutade man att regeringen under 2011 skulle återkomma med en mer omfattande utvärdering av hur lagen har fungerat med tanke på integritetsskyddet. De utvärderingar som har gjorts ger enligt regeringen en samstämmig bild av att Försvarets radioanstalt, FRA, bedriver signalspaning på det sätt som är avsett i lagstiftningen och med respekt för enskilda personers integritet. Samtidigt konstaterar regeringen att det är nödvändigt att fortsätta att följa verksamheten, inte minst med tanke på att inhämtningen via tråd fortfarande är under uppbyggnad.

Försvarsutskottet anser att granskningen av den signalspaning som FRA gör fungerar väl. Justitieutskottet har lämnat ett yttrande där man gör samma bedömning. Försvarsutskottet utgår ifrån att uppföljningen fortsätter. Som komplement till den löpande uppföljningen har regeringen för avsikt att inom några år låta Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, genomföra en fördjupad uppföljning. Utskottet välkomnar detta och påpekar att uppföljningen bör redovisas för riksdagen. Utskottet har tidigare framhållit att olika myndigheter, till exempel polisen, har framfört behov av att få tillgång till information från signalspaning. Utskottet har nu fått information om att regeringen och Socialdemokraterna i december 2011 har gjort en överenskommelse om att Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska få möjlighet till signalspaning. Regeringen arbetar med frågan och förväntas återkomma till riksdagen under 2012. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 27 minuter

Beredning

2012-02-21

Justering

2012-03-15

Debatt

2012-03-29

Beslut

2012-03-29

Inom Försvarsmaktens internationella materielsamarbeten förekommer ofta förseningar, enligt en granskning som Riksrevisionen har gjort. Materiel är vapen och annan utrustning avsedd för militärt bruk. Regeringen behandlar Riksrevisionens granskning i en rapport som försvarsutskottet har granskat. Enligt regeringen har man de senaste åren i allt högre grad gått mot att anskaffa färdig, standardiserad och beprövad materiel, i stället för att som tidigare låta utveckla materielen på egen hand. Regeringen menar att flera av de förseningar som uppstått vid internationella samarbeten handlar om utveckling av materiel. Sverige ska i fortsättningen vara restriktivt med att delta i den typen av samarbeten. Om möjligt ska man också uppgradera befintlig materiel i stället för att göra nyanskaffningar. Regeringens redovisning till riksdagen i materielförsörjningsfrågor ska bli bättre.

Försvarsutskottet förutsätter att regeringen definierar de nationella säkerhetsintressena och inleder ett utvecklingsarbete. Utskottet har i tidigare sammanhang understrukit betydelsen av att regeringen säkerställer det svenska säkerhetsintresset. Utskottet framhåller att Sverige alltid kommer att ha särskilda nationella säkerhetsintressen, precis som andra länder. Inom Försvarsmakten pågår ett arbete som utgår från en nationell analys av intressen, mål och behov i fråga om svenska militära förmågor och som definierar dessa intressen. Riksdagen och regeringen har tidigare beslutat om riktlinjer för arbetet. Utskottet förutsätter att ett långsiktigt utvecklingsarbete inleds för att säkerställa Sveriges säkerhetsintressen och understryker regeringens ansvar på denna punkt. Regeringen ska löpande informera och redovisa arbetet för riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 128 minuter

Beredning

2012-01-24

Justering

2012-02-16

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-15

Kustbevakningens behandling av personuppgifter regleras i en ny, teknikneutral lag. De nya reglerna ska göra det lättare för Kustbevakningen att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt använda it i sin verksamhet, vilket i sin tur ska leda till en effektivare brottsbekämpning, kontroll och tillsyn. Samtidigt ska skyddet för människors personliga integritet upprätthållas, inte minst vid informationsutbyte mellan olika myndigheter. Vissa av kraven i den nya lagen gäller all behandling av de uppgifter som omfattas av lagen. Dessutom ställs särskilda villkor för sådan verksamhet som är särskilt känslig ur integritetssynpunkt, som behandlingen av uppgifter för brottsbekämpande ändamål. De nya reglerna gäller från den 1 maj 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2012-02-14

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-15

Riksdagen beslutade att Sverige ska få leda den nordiska stridsgruppen, som står till EU:s förfogande, tidigast under 2015. Ett villkor för Sveriges ledarskap är att EU:s stridsgrupper, åtminstone de som Sverige deltar i, ska kunna ställas till FN:s förfogande. Regeringen ska ta initiativ till en översyn av hur stridsgrupperna ska användas. En förutsättning är också att regeringen tillsätter den parlamentariska luftförsvarsutredning som riksdagen begärde våren 2011. Utredningen ska fokusera på tiden efter 2040 och analysera helheten inom luftförsvaret. När det gäller uppgradering av JAS 39 Gripen kan regeringen föreslå en sådan i en proposition till riksdagen. Detta blir sedan i så fall en förutsättning för utredningens arbete. För att Sverige slutgiltigt ska ta på sig ledaransvaret för den nordiska stridsgruppen krävs ytterligare ett riksdagsbeslut.

Riksdagen sa i övrigt ja till regeringens förslag till budgetanslag 2012 för försvaret och samhällets krisberedskap. Anslagen kommer att uppgå till 45,5 miljarder kronor. Stora budgetposter är Försvarsmaktens förbandsverksamhet och Försvarsmaktens materielanslag. Stora satsningar ska göras på beställningar av försvarsmateriel nästa år.

Försvarsmaktens logistikverksamhet - som bland annat omfattar inköp, service och förråd - ska rationaliseras. Resurserna som frigörs ska användas till Försvarsmaktens nya organisation. Riksdagen beslutade på förslag från försvarsutskottet att regeringen ska återkomma med ett förslag på hur rationaliseringen av logistikorganisationen ska gå till.

Riksdagen sa också ja till försvarsutskottets förslag om att budgetanslagen till de frivilliga försvarsorgansiationerna ska återinföras i budgetpropositionen.

Utöver detta fick en reservation om objektsramar från S,V och MP stöd från riksdagen. Beslutet innebär att regeringen ska redovisa materielprojekt mer utförligt för riksdagen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

91, 276 minuter

Beredning

2011-10-27

Justering

2011-12-01

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-19

Försvarsmakten är en viktig stödresurs för samhällets beredskap vid kriser, till exempel vid allvarliga stormar och olyckor. Enligt regeringen ska myndigheten ge stöd till samhället utifrån "befintlig förmåga och befintliga resurser". Riksdagen konstaterar dock att regeringen inte har preciserat i sin styrning vad denna uppgift innebär. Otydligheten gör det dessutom svårt att följa upp Försvarsmaktens planering och förberedelser för uppgiften. Riksdagen ger därför regeringen i uppdrag att förtydliga Försvarsmaktens roll och att tydligare följer upp Försvarsmaktens planering.

Samhällets krisberedskap bygger på en omfattande samverkan mellan aktörer på alla nivåer och inom alla samhällssektorer. Myndigheter, landsting, kommuner och andra civila aktörer måste samverka aktivt. Riksdagen konstaterar dock att samverkansformerna har vissa brister och vill därför att regeringen får i uppdrag att säkerställa att samverkan sker mellan Försvarsmakten och det övriga samhället.

Riksdagen uppmanar regeringen att återkomma med en redovisning av vilka åtgärder den vidtagit.

Riksdagens beslut grundar sig på en motion från Miljöpartiet. Motionen är en så kallad följdmotion på en skrivelse från regeringen, där regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning av Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser. Förslagen i Miljöpartiets motion är identiska med Riksrevisionens rekommendationer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Beredning

2011-11-15

Justering

2011-11-29

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Behandlade dokument

7

Justering

2000-05-23

Debatt

2000-06-07