Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge hyresgäster större möjlighet att komma överens med hyresvärden om att anpassa den egna lägenhetens standard. Förslaget innebär att hyresgästen och hyresvärden kan komma överens om antingen en prishöjning för att höja lägenhetens standard, eller en lägre hyra för att sänka den. Överenskommelsen mellan hyresgäst och hyresvärd ska gälla i tio år, och därefter ska samma regler för prissättning gälla som för hyran i övrigt.

De nya reglerna börjar gälla den 2 oktober 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 56 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Regeringen har föreslagit åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt och annat missbruk av hyresrätten. Bytesrätten begränsas för att göra det svårare att överlåta hyreskontrakt mot betalning. Den som har köpt ett hyreskontrakt eller har försökt att sälja ett hyreskontrakt ska kunna förlora sin hyresrätt omedelbart. Straffen för att sälja och förmedla hyreskontrakt mot otillåten betalning ska bli hårdare. Det ska även bli brottsligt att köpa hyreskontrakt.

En hyresgäst med förstahandskontrakt som hyr ut sin lägenhet i andra hand ska inte få ta ut en hyra som är högre än hyresgästens egen hyra, med tillägg för möbler och liknande. Den som tar ut en för hög hyra ska kunna förlora sitt förstahandskontrakt. Det ska också bli brottsligt att hyra ut en lägenhet i andra hand utan tillstånd till en för hög hyra.

De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 119 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-13

Riksdagen har behandlat dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2018, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2018. Redogörelsen ger också en övergripande beskrivning av verksamheten i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barentskonferensen.

Enligt riksdagen är det viktigt att Sverige fortsätter att stärka samarbetet med sina nordiska och baltiska grannar. Centrala samarbetsområden är ökad rörlighet, fortsatt integration och säkerhets- och miljöfrågor. Riksdagen tar även upp det arktiska samarbetet och betonar behovet av samarbete och dialog med alla regionala aktörer kring de stora utmaningar som Arktis står inför.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Riksdagen sa nej till de behandlade motionsförslagen om Norden och det nordiska samarbetet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

17, 74 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-03

Debatt

2019-06-04

Beslut

2019-06-04

En ny lag som reglerar röstningsrådgivares verksamhet införs. Enligt den nya lagen ska röstningsrådgivare ha en uppförandekod. De ska vara öppna med hur undersökningar, råd och röstningsrekommendationer tas fram och redovisa intressekonflikter för sina kunder.

Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i noterade aktiebolag ändras också. Det innebär att riktlinjerna för ersättning blir mer detaljerade. Noterade aktiebolag ska redogöra för det gångna årets utbetalda och innestående ersättningar i en särskild rapport. Regler som ska göra verksamheten hos institutionella investerare och kapitalförvaltare mer transparent införs.

Lagändringarna innebär att ett EU-direktiv om aktieägares rättigheter genomförs i Sverige. Tanken är att öka engagemanget hos aktieägare och företagsledningar och minska kortsiktiga risktaganden i aktiebolag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 10 juni 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 42 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Samfällighetsföreningar, exempelvis vägföreningar, bör själva kunna besluta om att ändra andelstalen för fastigheter som ingår i föreningen. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt utreda en lagändring.

I Sverige finns idag ett stort antal samfällighetsföreningar som har hand om anläggningar som flera fastigheter kan nyttja. Det kallas gemensamhetsanläggningar och kan till exempel vara en gemensam väg som de boende i föreningen använder.

Enligt dagens regelverk kan samfällighetsföreningar inte själva ändra andelstalen för de fastigheter som ingår i föreningen. Det är både kostsamt och tar lång tid för föreningen att få inaktuella andelstal justerade. Detta är problematiskt i synnerhet för vägföreningar.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om fastighetsrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

24, 72 minuter

Justering

2019-04-23

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-07

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör planering och byggande. Anledningen är bland annat de lagar som gäller inom området, pågående utredningar och pågående eller aviserade arbeten.

Motionerna handlar bland annat om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, klimatfrågor i planeringen, lovfrågor samt tillsyns- och överklagandereglering. Andra frågor är buller, bemyndiganden och skadeersättning.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

24

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2019-04-23

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-07

Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att öka bostadsbyggandet, hur byggande ska finansieras, kommunal bostadsförmedling, allmännyttiga bostadsbolag och en översyn av redovisningsreglerna. Andra områden är studentbostäder, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom det redan pågår arbete inom de aktuella områdena.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

11

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

48, 135 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-04-09

Debatt

2019-04-10

Beslut

2019-04-11

Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner som handlar om hyresrätten som upplåtelseform. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med flera av frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet. Motionerna handlar framför allt om utformningen av bestämmelserna i hyreslagen, men även om kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ägarlägenheter.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

21

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

27, 94 minuter

Justering

2019-02-26

Bordläggning

2019-03-05

Debatt

2019-03-06

Beslut

2019-03-06

Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om hushållning med vattenområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, skyddet av vattenområden, tillstånd för vattenverksamhet, allmänna vattentjänster och stranderosion.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2019-02-26

Bordläggning

2019-03-05

Debatt

2019-03-06

Beslut

2019-03-06

Drygt 4,7 miljarder kronor av statens budget för 2019 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar, 3 miljarder kronor, går till investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Lantmäteriet får drygt 600 miljoner kr, och Boverket drygt 300 miljoner kr. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget innebär bland annat att stödet för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer, stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande och stödet för investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande på sikt kommer att avvecklas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

50, 130 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-14

Debatt

2018-12-15

Beslut

2018-12-17

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna kring utländska barnäktenskap. Idag kan utländska barnäktenskap erkännas i Sverige om ingen av parterna hade anknytning hit när äktenskapet ingicks. De nya reglerna innebär ett förbud mot att erkänna utländska barnäktenskap, oavsett vilken anknytning till Sverige som personerna hade när äktenskapet ingicks eller hur gamla de är när frågan prövas av en myndighet. Om minst en av personerna fortfarande är ett barn vid prövningen ska det aldrig gå att göra undantag från förbudet.

Riksdagen håller med regeringen om att barnäktenskap är en skadlig sedvänja och anser att det är av stor vikt att alla som befinner sig i Sverige har samma rättsliga skydd mot sådana äktenskap.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

48, 117 minuter

Justering

2018-11-13

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Nya bestämmelser om regional fysisk planering ska föras in i plan- och bygglagen. Frågor som berör mer än en kommun ska samordnas regionalt. Bestämmelserna gäller Stockholms och Skånes län. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget ska frågor som rör flera kommuner hanteras på regional nivå i länet, exempelvis när det gäller bostadsförsörjning. Landstingen får samordningsansvar och i det ingår att ta fram en regionplan. Planen ska vara vägledande för kommunernas beslut om bland annat översiktsplaner och detaljplaner. Planen ska också ge kommunerna vägledning kring hur mark- och vattenområden ska användas, var det går att bygga och hur samverkan ser ut mellan kommunerna och andra aktörer.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2019.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen borde

• ta nödvändiga initiativ till att utveckla reformen så att den omfattar fler län, exempelvis genom direkt dialog med berörda parter.
• förtydliga hur befintliga samordningsförbund kan fortsätta sitt arbete.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2018-11-06

Bordläggning

2018-11-13

Debatt

2018-11-14

Beslut

2018-11-14

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2011 som tar upp frågor om familjerätt. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbeten och tidigare ställningstaganden från riksdagens sida. Motionerna handlar om faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning, adoption, olika frågor om vårdnad om barn, olovligt bortförda barn i internationella förhållanden, umgänge med barn, tillsyn av överförmyndare, gode män, barns skuldsättning, en barnbalk, äktenskapsfrågor, ersättning till vigselförrättare, tvångs- och barnäktenskap, namnlagen, vissa arvsrättsfrågor samt registrering av testamenten.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

30

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

28, 90 minuter

Justering

2012-03-13

Debatt

2012-03-21

Beslut

2012-03-28

Socialtjänsten ska kunna besluta att ett barn ska vårdas mot den ena vårdnadstagarens vilja, förutsatt att vården krävs för barnets bästa. De nya reglerna gäller från den 1 maj 2012 för psykiatrisk och psykologisk utredning och behandling, behandling i öppna former samt utseende av en kontaktperson eller familj enligt socialtjänstlagen. Reglerna omfattar också vissa åtgärder enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Normalt krävs båda vårdnadstagarnas samtycke för att ett barn ska få vård. Om barnet självt anses kunna samtycka till eller motsätta sig olika behandlingar krävs inget samtycke från vårdnadshavarna.

För närvarande införs ingen möjlighet för domstolar att utse ett juridiskt biträde för barn i mål som rör vårdnad, boende eller umgänge. Riksdagen har tidigare vid två tillfällen gett regeringen i uppdrag att se över frågan. Regeringen anser att frågan behöver övervägas ytterligare och kommer därför att låta utvärdera vårdnadsreformen från 2006.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 29 minuter

Justering

2012-02-28

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Riksdagen sa nej till motioner om hyresrätt från allmänna motionstiden 2011. En orsak är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om hyressättning, främjande av uthyrning av privatbostäder, kooperativ hyresrätt samt ombildning till bostadsrätt och ägarlägenheter.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

17

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

29, 120 minuter

Justering

2012-02-28

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Namnlagen ändras när det gäller rätten att bära namn som förvärvats i ett annat EES-land eller i Schweiz. Vid dubbelt medborgarskap tar lagen i dag inte tillräcklig hänsyn till namnskicket i det andra landet. Lagen ändras därför så att den som genom födelse, ändrat civilstånd eller annat familjerättsligt förhållande har förvärvat ett namn i ett annat EES-land eller i Schweiz ska få förvärva det namnet också i Sverige. Detta under förutsättning att han eller hon vid det utländska förvärvet var medborgare eller hade hemvist i den andra staten eller hade annan särskild anknytning dit.

Vissa regler till skydd för barn ska gälla även vid dessa förvärv. Namn som kan antas väcka anstöt eller leda till obehag eller som annars uppenbarligen inte är lämpliga ska inte godkännas som förnamn. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 20 minuter

Justering

2012-01-19

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Riksdagen sa nej till motioner om fastighetsrätt från den allmänna motionstiden 2011. Förslagen handlar bland annat om tomträtt, kommunal förköpsrätt och expropriation. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete, tidigare ställningstaganden och nyligen genomförda reformer.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Justering

2011-12-08

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-02-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,15 miljarder kronor till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik för 2012. Mest pengar går till Lantmäteriet (495 miljoner kronor), Boverket (202 miljoner kronor) och Konsumentverket (113 miljoner kronor). Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om en ny målformulering för bostadspolitiken och om en ändring i fastighetsmäklarlagen. Riksdagen sa dessutom nej till ett antal motionsförslag från allmänna motionstiden 2011 om olika bostads- och konsumentpolitiska frågor.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

16

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

24, 122 minuter

Justering

2011-12-01

Debatt

2011-12-14

Beslut

2011-12-15

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2011-12-01

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 69 minuter

Beredning

2011-11-08

Justering

2011-11-24

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08