Sök

Avdelning
Hoppa till filter

117 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, 2018/19, 2010/11, 1999/2000, Finansutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Aktivitetsgrad i fondförvaltning

    Betänkande 2018/19:FiU19

    Det införs krav på att fondförvaltare måste lämna information om hur värdepappersfonder och specialfonder förvaltas när det gäller om fonden förvaltas aktivt eller om den följer jämförelseindex i en så kallat passiv förvaltning. Informationen ska bland annat finnas på förvaltarens webbplats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Fonder med aktiv förvaltning har ofta högre avgifter än en passivt förvaltad fond. Syftet med förslaget är att göra det enklare för investerare att bedöma om avgiften är motiverad i förhållande till hur aktivt fonden förvaltas. Det handlar också om att komma till rätta med brister med så kallade dolda indexfonder. Det är fonder som benämns som aktiva fonder men som i verkligheten visar upp liten aktivitet i förvaltningen.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Justering
    2019-06-11
    Bordläggning
    2019-06-17
    Debatt
    2019-06-18
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Statens roll på betalningsmarknaden

    Betänkande 2018/19:FiU44

    Samhällets digitalisering har lett till att allt färre använder kontanter. I maj 2019 lämnade Riksbanken en framställning till riksdagen om behovet av en utredning om av betalningsmarknaden.

    Riksdagen håller med Riksbanken om att det behövs en utredning. Utredningen bör ta sig an frågan om den digitala betalningsmarknaden brett:

    • Kartlägga betalningsmarknaden utifrån den omfattande digitaliseringen och den minskade kontantanvändningen.
    • Kartlägga och ta ställning till statens och den privata sektorns roller.
    • Utreda om det behövs digitala centralbankspengar, så kallade e-kronor.
    • Utreda begreppet lagligt betalningsmedel, och hur det eventuellt behöver anpassas till den digitala betalningsmarknaden och en eventuell e-krona.

    Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning om detta.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-06-13
    Bordläggning
    2019-06-17
    Debatt
    2019-06-18
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Reglering av mikrosimuleringsmodellen Fasit

    Betänkande 2018/19:FiU43

    Fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasit) är ett system som används för att utvärdera och beräkna hur individer och hushåll påverkas av förändringar i skatte-, avgifts- och bidragssystemen. Systemet förvaltas av Statistiska centralbyrån (SCB).

    Regeringen föreslår att behandlingen av personuppgifter i Fasit ska regleras i en särskild lag. Förändringen innebär att SCB får ett uttryckligt rättsligt stöd för att behandla personuppgifter i Fasit, vilket ökar förutsägbarheten både för användarna och för de myndigheter som lämnar uppgifter till systemet.

    Riksdagen ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Justering
    2019-06-13
    Bordläggning
    2019-06-17
    Debatt
    2019-06-18
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Stärkta åtgärder mot penningtvätt

    Betänkande 2018/19:FiU42

    Riksdagen ser mycket allvarligt på de omfattande rapporteringarna om misstänkt penningtvätt i det svenska banksystemet, nu senast uppgifterna om Swedbank. Regeringen bör därför utreda vad som kan göras ytterligare för att stärka arbetet mot penningtvätt. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att snarast göra en noggrann analys av

    • Finansinspektionens kapacitet att bedriva tillsyn inom området,
    • berörda myndigheters befogenheter i förhållande till bankerna och
    • bankernas befogenheter i förhållande till sina kunder.

    Regeringen bör också granska ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som bekämpar penningtvätt och även om befintlig myndighetsstruktur är funktionell.

    Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    4, 23 minuter
    Justering
    2019-06-13
    Bordläggning
    2019-06-17
    Debatt
    2019-06-18
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Årsredovisning för staten 2018

    Betänkande 2018/19:FiU30

    Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2018.

    Statens budget visade på ett överskott för 2018 på 80 miljarder kronor, det är 36 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2018 visar ett överskott på 106 miljarder kronor, vilket är cirka 24 miljarder kronor mindre än 2017. Vid 2018 års slut var statens nettoförmögenhet -18 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld. Det är en förbättring med 96 miljarder kronor jämfört med 2017 då nettoförmögenheten var -114 miljarder kronor.

    Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Utfallet för inkomsterna i statens budget blev 29 miljarder kronor högre än beräknat och utgifterna blev 6,5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev.

    Årsredovisningen ger också riksdagen information om risker i verksamheten, som till exempel statliga garantier och utlåning.

    Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-06-13
    Bordläggning
    2019-06-17
    Debatt
    2019-06-18
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Riktlinjer för den ekonomiska politiken

    Betänkande 2018/19:FiU20

    Riksdagen har behandlat regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen och godkände dessa.

    I likhet med regeringen anser riksdagen att politiken ska inriktas på att skapa förutsättningar för fler jobb, möta klimatutmaningar, trygga välfärden och öka kunskaperna i skolan. Januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet, ska ligga till grund för en politik som leder till förändringar som är hållbara över tid och som tar Sverige framåt.

    Riksdagen konstaterar att svensk ekonomi är stark trots det osäkra läget i form av händelser som Storbritanniens utträde ur EU och handelspolitiska spänningar mellan USA och Kina. Statsskulden är den lägsta sedan 1977 och de offentliga finanserna kommer att ha ett överskott samtliga år den kommande mandatperioden.

    När det gäller de budgetpolitiska målen delar utskottet regeringens bedömning att inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Justering
    2019-06-13
    Bordläggning
    2019-06-17
    Debatt
    2019-06-18
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2016-2018

    Betänkande 2018/19:FiU24

    Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2016-2018. Under 2018 nådde Riksbanken inflationsmålet på 2 procent för andra året i rad. Den svenska ekonomin har utvecklats starkt under perioden med hög tillväxt, stark sysselsättningsuppgång och en sjunkande arbetslöshet.

    Utskottet konstaterar dock att inflations- och kostnadstrycket i den svenska ekonomin fortfarande är relativt svagt. Anledningen är att den underliggande inflationen legat ganska mycket under inflationsmålet under 2018 och under hela perioden.

    Finansutskottet konstaterar också att den svenska kronan har försvagats under 2016-2018. Det är en stor anledning till att inflationen och inflationsförväntningarna nu ligger på eller nära inflationsmålet. Utskottet noterar att Riksbanken har problem med bedömningarna av kronans utveckling. Det har tidvis varit omfattande debatter om försvagningen av kronan och Riksbankens bedömningar. Finansutskottet utgår från att Riksbanken ser över sin analys, sina metoder och modeller och sin kommunikation när det gäller bedömningarna av växelkursutvecklingen.

    Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 6 minuter
    Justering
    2019-06-05
    Bordläggning
    2019-06-12
    Debatt
    2019-06-13
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning

    Betänkande 2018/19:FiU40

    Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning.

    Ett prospekt är ett dokument som ska upprättas när värdepapper som kan överlåtas, till exempel aktier, obligationer eller derivatinstrument, erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. Det ska innehålla nödvändig information som är väsentlig för att en investerare ska kunna göra en välgrundad bedömning av emittenten (institutionen bakom värdepappret) och en eventuell garants ekonomi och framtidsutsikter och de rättigheter som är förenade med värdepapperen, skälen till emissionen samt emissionens effekt på emittenten.

    EU:s prospektförordning fastställer krav för upprättande, godkännande och spridning av prospekt. Syftet är att säkerställa investerarskydd och marknadseffektivitet samtidigt som den inre kapitalmarknaden stärks. Regeringens lagförslag innehåller bland annat de bestämmelser om utrednings- och ingripandebefogenheter som prospektförordningen föreskriver att medlemsstaterna ska införa.

    Lagändringarna föreslås börja gälla den 21 juli 2019.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-05-16
    Bordläggning
    2019-05-27
    Debatt
    2019-05-28
    Beslut
    2019-05-28
  • Dokument & lagar

    Vissa betaltjänstfrågor

    Betänkande 2018/19:FiU38

    Regeringen föreslår att det ska göras vissa förtydliganden i lagen om betaltjänster. Med betaltjänster menas tjänster som möjliggör överföring av pengar. Anledningen till detta är att EU-kommissionen har ifrågasatt om ett antal artiklar i betalkontodirektivet har genomförts fullt ut i svensk lag.

    Förslaget innebär bland annat att det tydligare ska framgå att information till konsumenter om tjänster, avgifter och rutiner kring byte av betalkonto ska utformas på ett visst sätt. Reglerna ökar transparensen på betalkontomarknaden, vilket är positivt ur konsumentskyddssynpunkt.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-05-14
    Bordläggning
    2019-05-27
    Debatt
    2019-05-28
    Beslut
    2019-05-28
  • Dokument & lagar

    Ytterligare förlängd övergångsperiod för understödsföreningar

    Betänkande 2018/19:FiU39

    Regeringen föreslår att övergångsperioden för understödsföreningar, till exempel tjänstepensionskassor, ska förlängas under ytterligare en period. Anledningen är att regeringen vill invänta den reglering som ska genomföra EU:s andra tjänstepensionsdirektiv, IORP II-direktivet, i svensk rätt. Regleringen håller som bäst på att tas fram av Finansdepartementet.

    Lagen om understödsföreningar upphävdes i samband med att försäkringsrörelselagen infördes 2011. Befintliga understödsföreningar fick dock tillstånd att fortsätta bedriva sin verksamhet under en övergångsperiod. Övergångsperioden har förlängts vid två tidigare tillfällen.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019 och gäller fram till sista april 2020 för understödsföreningar som är tjänstepensionskassor och till utgången av 2020 för andra typer av understödsföreningar.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-05-07
    Bordläggning
    2019-05-15
    Debatt
    2019-05-16
    Beslut
    2019-05-16
  • Dokument & lagar

    Extra ändringsbudget för 2019 - Sänkt moms på e-publikationer samt ändrad användning av vissa anslag

    Betänkande 2018/19:FiU36

    Regeringen har föreslagit sänkt moms på e-publikationer från 25 till 6 procent. Det innebär att e-publikationer får samma skattesats som böcker, tidningar, tidskrifter och liknande. Produkter som mest består av reklam, rörlig bild eller musik omfattas inte av skattesänkningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019. Förslaget om sänkt moms innebär att statens budget och den offentliga sektorns sparande försämras med ca 0,2 miljarder kronor 2019. Prognosen för inkomsterna i statens budget har sammanlagt minskats med 3,9 miljarder kronor för 2019.

    Riksdagen sa vidare ja till regeringens förslag om ändrad användning av anslagen för Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen mot segregation. Det innebär att myndigheterna inte avvecklas, utan att anslagen får användas till respektive myndighets utgifter.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 18 minuter
    Justering
    2019-05-02
    Bordläggning
    2019-05-06
    Debatt
    2019-05-07
    Beslut
    2019-05-08
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens årsredovisning för 2018

    Betänkande 2018/19:FiU27

    Riksrevisionen har lämnat sin årsredovisning för 2018 till riksdagen. Den revisor som har anlitats för att granska årsredovisningen bedömer att den är rättvisande.

    Riksdagen saknar den redovisning av användningen av externa konsulter i årsredovisningen som riksdagen tidigare begärt och ser fram emot en sådan redovisning i Riksrevisionens nästa årsredovisning.

    Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-04-25
    Bordläggning
    2019-05-06
    Debatt
    2019-05-07
    Beslut
    2019-05-08
  • Dokument & lagar

    Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning

    Betänkande 2018/19:FiU37

    EU:s så kallade SFT-förordning om ökad transparens på marknaderna för värdepappersfinansiering har börjat gälla i Sverige. Förordningen reglerar så kallad skuggbanksverksamhet, det vill säga institut utanför det reglerade banksystemet som är utsatta för likande risker som bankerna men som inte omfattas av samma reglering och tillsyn. För att tillämpningen ska fungera i praktiken behöver en ny lag och lagändringar med kompletterande bestämmelser införas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Förordningen innehåller också bestämmelser om återanvändning av finansiella instrument, det vill säga hur ett företag som har tagit emot värdepapper i pant får använda dem i ett nästa steg.

    De nya reglerna innebär bland annat att Finansinspektionen får övervaknings- och utredningsbefogenheter på det här området.

    Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-04-23
    Bordläggning
    2019-04-30
    Debatt
    2019-05-02
    Beslut
    2019-05-02
  • Dokument & lagar

    Riksbankens förvaltning 2018

    Betänkande 2018/19:FiU23

    Riksdagen beslutade ge riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten under 2018. Riksbankens direktion gavs ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken under 2018.

    Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2018 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst för 2018 ska användas. Det innebär att Riksbanken levererar 3,8 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska betalas in senast en vecka efter riksdagens beslut.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 12 minuter
    Justering
    2019-04-23
    Bordläggning
    2019-04-30
    Debatt
    2019-05-02
    Beslut
    2019-05-02
  • Dokument & lagar

    Offentlig upphandling

    Betänkande 2018/19:FiU34

    Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om offentlig upphandling. Anledningen är att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling ska tillämpas, sociala kriterier, djurskydd, livsmedelsproduktion samt innovations- och funktionsupphandling.

    Behandlade dokument
    28
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    10, 37 minuter
    Justering
    2019-03-26
    Bordläggning
    2019-04-03
    Debatt
    2019-04-04
    Beslut
    2019-04-04
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapporter om räkenskapssammandragets tillförlitlighet och räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser

    Betänkande 2018/19:FiU41

    Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen. De handlar om Riksrevisionens granskningar om räkenskapssammandragets tillförlitlighet och räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser. Räkenskapssammandraget är en årlig insamling av kommunernas ekonomiska uppgifter och är statens viktigaste källa till information om kommunernas ekonomiska situation och utveckling.

    Enligt Riksrevisionens granskning är det bland annat en utmanande uppgift för kommunerna att rapportera in kostnaderna för de gemensamma aktiviteterna, kommunens så kallade overheadkostnader (OH-kostnader). OH-kostnaderna utgör en av flera uppgifter i räkenskapssammandraget. Riksrevisionen konstaterar också att det finns avvikelse mellan uppgifterna i kommunernas årsredovisningar och i räkenskapssammandraget.

    Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionen, men håller till exempel inte med om att Statistiska centralbyrån ska få i uppdrag att utveckla räkenskapssammandraget.

    Riksdagen delar regeringens bedömning och välkomnar avsikten att fortsätta följa utvecklingen av räkenskapssammandraget och dess tillförlitlighet. Riksdagen konstaterar också att den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning från 1 januari 2019, bedöms leda till en mer välfungerande kommunal bokföring och en mer rättvisande redovisning. Med det lade Riksdagen skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Justering
    2019-03-26
    Bordläggning
    2019-04-03
    Debatt
    2019-04-04
    Beslut
    2019-04-04
  • Dokument & lagar

    Statlig förvaltning och statistikfrågor

    Betänkande 2018/19:FiU25

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 som handlar om statlig förvaltning och statistikfrågor. Anledningen är bland annat att beredningsarbete pågår inom vissa områden. Dessutom bygger den statliga förvaltningspolitiken i huvudsak på att myndigheterna själva beslutar hur verksamheten ska organiseras för att möta samhällets behov.

    Motionerna handlar till exempel om den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it i den statliga förvaltningen och statliga myndigheters lokalkostnader.

    Behandlade dokument
    22
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Justering
    2019-03-26
    Bordläggning
    2019-04-03
    Debatt
    2019-04-04
    Beslut
    2019-04-04
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om tillämpningen av den kommunala finansieringsprincipen

    Betänkande 2018/19:FiU17

    Finansutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om regeringens bedömningar och åtgärder med anledning av en granskningsrapport som Riksrevisionen har skrivit. I rapporten granskar Riksrevisionen hur regeringen har tillämpat den kommunala finansieringsprincipen för tre beloppsmässigt stora reformer.

    Den kommunala finansieringsprincipen innebär att staten inte ska ge kommuner och landsting nya uppgifter utan att anpassa finansieringen. Finansieringsprincipen behövs för att statligt beslutade reformer ska kunna genomföras i kommunerna utan att det ekonomiska förhållandet mellan staten och kommunerna rubbas. Riksrevisionen konstaterar att finansieringsprincipen i flera delar inte har tillämpats som det var tänkt. Bland annat har beredningen av reformerna varit otillräcklig. Riksrevisionen rekommenderar till exempel att framtida reformer ska beredas på ett transparent sätt och att företrädare för kommuner och landsting ska bjudas in till beredningsarbetet i god tid. Dessutom behöver regeringen ta hänsyn till konsekvenserna för olika kommuner beroende på deras olika förutsättningar.

    Regeringen instämmer i delar av Riksrevisionens slutsatser och håller med om att det är viktigt att göra välunderbyggda konsekvensanalyser. Därför fortsätter regeringen att utveckla de delarna. Däremot menar regeringen att dialogen mellan Regeringskansliet och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har utvecklats och fungerar bättre idag än när reformerna genomfördes.

    Finansutskottet har inget att invända mot de bedömningar regeringen gör i sin skrivelse. Utskottet håller med om att den kommunala finansieringsprincipen är en viktig del av relationen mellan staten och kommunerna och välkomnar att dialogen mellan SKL och Regeringskansliet har utvecklats, samt att arbetet med att göra välunderbyggda konsekvensanalyser fortsätter. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-03-26
    Bordläggning
    2019-04-03
    Debatt
    2019-04-04
    Beslut
    2019-04-04
  • Dokument & lagar

    Möjlighet för företag i Förenade kungariket att under viss tid driva värdepappersrörelse utan krav på tillstånd

    Betänkande 2018/19:FiU35

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att företag som hör hemma i Storbritannien som idag får driva värdepappersrörelse i Sverige utan tillstånd från Finansinspektionen, ska få fortsätta med det en viss tid även efter att Storbritannien lämnar EU. Lagändringen börjar gälla den 29 mars 2019.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-03-07
    Bordläggning
    2019-03-12
    Debatt
    2019-03-13
    Beslut
    2019-03-13
  • Dokument & lagar

    Extra ändringsbudget för 2019 Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken

    Betänkande 2018/19:FiU33

    Genom medlemskapet i Europeiska unionen, EU, blev Sverige år 1995 automatiskt medlem i Europeiska investeringsbanken, EIB, och är med och finansierar verksamheten. Bankens syfte är i första hand att bidra till att utveckla den inre marknaden genom att långsiktigt finansiera samhällsekonomiskt lönsamma projekt. Det kan till exempel vara olika forskningsprojekt.

    Eftersom Storbritannien avser lämna EU och därmed EIB den 29 mars 2019 sker en kapitalhöjning för bankens medlemmar. Detta för att inte tvingas minska på utlåningen under de närmaste åren och riskera en nedgradering av den höga kreditvärdigheten.

    För Sveriges del handlar det om en ökning av grundkapitalet i EIB med motsvarande 14 miljarder kronor, till totalt 89 miljarder. Vidare ska regeringen ge statliga garantier till EIB. Regeringen har därför föreslagit en extra ändringsbudget för 2019 för att detta ska godkännas.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för 2019.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-03-07
    Bordläggning
    2019-03-12
    Debatt
    2019-03-13
    Beslut
    2019-03-13
Bevaka via RSS