Sök

Avdelning
Hoppa till filter

37 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, 2018/19, 1999/2000, 1975, Försvarsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Civilt försvar och krisberedskap

    Betänkande 2018/19:FöU7

    När en hjälpsökande ringer samhällets alarmeringstjänst från en smart mobiltelefon skulle positionen kunna fastställas snabbt och exakt. Det finns tekniska lösningar där en persons position automatiskt skickas via mobiltelefonen till en larmoperatör när ett nödnummer rings upp. Men enligt nuvarande regler måste hjälpsökande uttryckligen godkänna positionering med hjälp av funktionerna i den smarta telefonen. Detta är dock inte alltid möjligt, till exempel om den hjälpsökande är allvarligt skadad.

    Därför riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den så fort som möjligt bör se över möjligheterna att ge samhällets alarmeringstjänst tillåtelse att positionera hjälpsökandes mobiltelefoner automatiskt.

    Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om civilt försvar och krisberedskap. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

    Behandlade dokument
    65
    Förslagspunkter
    46
    Reservationer
    37 
    Anföranden och repliker
    12, 62 minuter
    Justering
    2019-04-04
    Bordläggning
    2019-04-09
    Debatt
    2019-04-10
    Beslut
    2019-04-11
  • Dokument & lagar

    Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

    Betänkande 2018/19:FöU8

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om Försvarsmaktens personal. Anledningen är bland annat att flera av förslagen istället bör övervägas i arbetet med en ny försvarspolitisk inriktning. Dessutom innebär den statliga arbetsgivarpolitiken att Försvarsmakten i första hand själv ansvarar för att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera och behålla personal.

    Motionerna handlar exempelvis om personalförsörjning, mönstring, könsfördelning och andra rekryteringsfrågor inom försvaret.

    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    11, 55 minuter
    Justering
    2019-04-04
    Bordläggning
    2019-04-09
    Debatt
    2019-04-10
    Beslut
    2019-04-11
  • Dokument & lagar

    Militära frågor

    Betänkande 2018/19:FöU9

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om militära frågor. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår inom området.

    Motionerna handlar till exempel om Försvarsmaktens organisation, hemvärnet, övnings- och skjutfält och stöd till polisen.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    19, 81 minuter
    Justering
    2019-03-28
    Bordläggning
    2019-04-02
    Debatt
    2019-04-03
    Beslut
    2019-04-03
  • Dokument & lagar

    Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

    Betänkande 2018/19:FöU5

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

    Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Endast signalspaningsmyndigheten Försvarets radioanstalt, FRA, får inhämta signaler elektroniskt. Med andra ord har FRA möjlighet att utforska och övervaka viss data- och teletrafik. Inhämtningen får dock inte avse signaler mellan en avsändare och mottagare som båda befinner sig i Sverige. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhetens, Siun, uppgift är att kontrollera att verksamheten följer gällande lagar och att alla spaningar som görs skyddar den enskildas personliga integritet. Siun har i sin granskning ingenting att anmärka på.

    Regeringen konstaterar att integritetsskyddet vid signalspaning i underrättelseverksamheten har skötts enligt lagar och förordningar. Vidare välkomnar regeringen den dialog om förbättringsåtgärder som löpande förs mellan Siun och FRA.

    Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner som rör försvarsunderrättelseverksamhet.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 31 minuter
    Justering
    2019-02-28
    Bordläggning
    2019-03-12
    Debatt
    2019-03-13
    Beslut
    2019-03-13
  • Dokument & lagar

    Försvarspolitik

    Betänkande 2018/19:FöU6

    Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om det militära försvaret. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, nordiskt samarbete och materielförsörjning.

    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    24
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    29, 99 minuter
    Justering
    2019-02-14
    Bordläggning
    2019-02-26
    Debatt
    2019-02-27
    Beslut
    2019-02-27
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport Nationellt försvar på regional nivå

    Betänkande 2018/19:FöU10

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om förutsättningarna för Försvarsmaktens regionala staber att uppfylla sina huvuduppgifter på ett lämpligt sätt.

    Riksrevisionen konstaterar bland annat att riksdagens och regeringens övergripande målsättning uppfylls. De regionala stabernas arbete bidrar till att uppfylla Försvarsmaktens nationella uppgifter, till exempel genom att leda hemvärnsförbanden och att ge stöd till samhället. Revisionen tycker också att regeringens styrning av Försvarsmaktens regionala staber är tydlig och sker tillräckligt ofta. I rapporten listas även rekommendationer till Försvarsmakten. Till exempel uppmanas Försvarsmakten att samordna de regionala stabernas arbete i högre grad.

    Regeringen välkomnar Revisionens granskningsrapport och följer Försvarsmaktens fortsatta arbete med rekommendationerna.

    Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 21 minuter
    Justering
    2019-02-14
    Bordläggning
    2019-02-26
    Debatt
    2019-02-27
    Beslut
    2019-02-27
  • Dokument & lagar

    En ny kustbevakningslag

    Betänkande 2018/19:FöU4

    Kustbevakningens arbete inom brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn ska samlas i en och samma lag för att göra reglerna mer lika och lättöverskådliga. Kustbevakningens arbete till sjöss ska också tas till vara på ett bättre sätt genom att myndigheten får ett större ansvar för såväl brottsbekämpning som ordningshållning.

    En polis ska få rätt att genomsöka båtar efter vapen och andra farliga föremål utifrån samma möjligheter som gäller för genomsökning av fordon efter sådana föremål.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen och lagändringarna den medför börjar gälla den 1 april 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    2, 10 minuter
    Justering
    2019-02-07
    Bordläggning
    2019-02-13
    Debatt
    2019-02-14
    Beslut
    2019-02-14
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

    Betänkande 2018/19:FöU1

    Cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och beredskap, drygt 36,1 miljarder kronor. 13,4 miljarder kronor går till Försvarsmakten och Försvarets materielverk för anskaffning av materiel och anläggningar och Kustbevakningen får 1,3 miljarder kronor.

    Riksdagen sa ja till att fördela pengarna inom utgiftsområdet enligt Moderaternas och Kristdemokraternas förslag.

    I andra delar sa riksdagen ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att stora delar av myndighetskostnaderna, 1,8 miljarder kronor, för Försvarets materielverk flyttas till ett eget anslag.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att låta regeringen besluta om att hyra ut eller sälja stridsflygplan JAS 39 C/D på export under 2019. Samtidigt riktade riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

    • Regeringen borde i anslutning till 2019 års vårändringsbudget redovisa reviderade investeringsplaner. Detta för att riksdagen ska kunna se hur köp och underhåll av försvarsmateriel prioriteras inom de ekonomiska ramar som riksdagen beslutar om.
    • Regeringen borde också redovisa livscykelkostnaden för det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot.
    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    32, 107 minuter
    Justering
    2018-12-13
    Bordläggning
    2018-12-15
    Debatt
    2018-12-17
    Beslut
    2018-12-18
  • Dokument & lagar

    Inrättande av försvarsgrensstaber

    Betänkande 2018/19:FöU3

    Regeringen får möjlighet att inrätta tre nya organisationsenheter, så kallade försvarsgrensstaber, inom Försvarsmakten. Det handlar om en arméstab, en marinstab och en flygstab som ska placeras i Enköping, Haninge/Muskö respektive Uppsala. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    En motivering för att ändra försvarets organisation är att säkerhetsläget i omvärlden har försämrats. De nya staberna ska öka robustheten och minska riskerna i försvarsledningens organisation genom att öka den geografiska spridningen.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 24 minuter
    Justering
    2018-12-13
    Bordläggning
    2018-12-15
    Debatt
    2018-12-17
    Beslut
    2018-12-18
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om livsmedels- och läkemedelsförsörjning - samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner

    Betänkande 2018/19:FöU2

    Riksrevisionen har granskat Sveriges livsmedels- och läkemedelsförsörjning vid kriser. En slutsats är att det inte finns tillräckliga förutsättningar för att livsmedels- och läkemedelsförsörjningen ska fungera säkert vid kriser eller under höjd beredskap. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

    • klargöra mål, krav och ansvar
    • förtydliga vad som förväntas av de myndigheter som har ett samordningsansvar, framför allt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen
    • se till att samverkan och kunskap fortsätter att utvecklas på området.

    Regeringen anser i en skrivelse att den har vidtagit flera åtgärder, bland annat har regeringen tillsatt tre utredningar kopplade till de områden som Riksrevisionen tar upp i sin rapport.

    Riksdagen anser att det i väntan på regeringens behandling av Försvarsberedningens rapporter och kommande utredningsförslag inte finns anledning att vidta ytterligare åtgärder som gäller livsmedels- och läkemedelsförsörjningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 33 minuter
    Justering
    2018-11-22
    Bordläggning
    2018-11-27
    Debatt
    2018-11-28
    Beslut
    2018-11-28
  • Dokument & lagar

    Organisations- och ledningsfrågor i Försvarsmakten

    Betänkande 1999/2000:FöU7

    Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag att lägga ned vissa skolor och centrum inom Försvarsmakten. Nedläggningen berör Flygvapnets Uppsalaskolor, Försvarsmaktens ledningscentrum, Rikshemvärnscentrum och Försvarsmaktens underhållscentrum. Den verksamhet som bedrivs vid dessa kommer i allt väsentligt att inordnas i andra organisationsenheter inom Försvarsmakten. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att Flygvapnets Uppsalaskolor inte bör läggas ned och att Flygskolan inte bör inordnas i Upplands flygflottilj. En kommande redovisning av regeringen om behov av exportstöd samt om framtida flygutbildning bör avvaktas. Vidare bör den framtida Amfibiestridsskolan ha en från amfibieregementena fristående ställning och alltså inte inordnas i Amfibieregementet i Vaxholm. Riksdagen godkände redan nu regeringens förslag om Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum i Uppsala. Däremot bör riksdagen även i fortsättningen besluta om väsentliga förändringar för ett antal enheter samt för Syd- och Ostkustens örlogsbaser, Muskö örlogsvarv samt Arméns tekniska skola. Detta för att underlätta uppföljningen av tidigare omfattande organisationsbeslut. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande till regeringen om namnet på militärdistriktsenheten i Dalarna. Enheten bör heta Dalregementsgruppen i stället för Dalagruppen som regeringen föreslagit. Detta mot bakgrund av den betydelse som traditioner och benämningar har inte minst för den lokalt förankrade försvarsviljan.
    Behandlade dokument
    7
    Justering
    2000-05-23
    Debatt
    2000-06-07
  • Dokument & lagar

    Logistik- och underhållstjänsten inom Försvarsmakten

    Betänkande 1999/2000:FöU8

    Försvarsmaktens nuvarande underhållsregementen i Kristianstad, Strängnäs och Boden läggs ned. En ny organisationsenhet för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet inrättas. Verksamheten vid Muskö örlogsvarv i Haninge inordnas i den nya organisationsenheten och organisationsenheten Muskö örlogsvarv avvecklas. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med ett fullständigt och mer genomarbetat förslag till underhållsorganisation innan regeringen eller Försvarsmakten fattar beslut i avgörande strukturfrågor, inklusive frågan om Muskövarvets framtid.
    Behandlade dokument
    5
    Justering
    2000-05-11
    Debatt
    2000-06-07
  • Dokument & lagar

    Försvarsforskningens organisation

    Betänkande 1999/2000:FöU6

    Försvarsforskningens organisation förändras genom att Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten läggs ned den 31 december 2000. En ny myndighet för försvarsforskning inrättas den 1 januari 2001. Bakgrunden till förändringarna är att totalförsvarets båda forskningsorganisationer har samma roll i det framtida totalförsvarets behov av forskning och teknikutveckling.
    Behandlade dokument
    1
    Justering
    2000-04-25
    Debatt
    2000-05-24
  • Dokument & lagar

    Samhällets räddningstjänst

    Betänkande 1999/2000:FöU5

    Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om samhällets räddningstjänst. Motionerna behandlar bl.a. det allmänna säkerhetsmedvetandet, transport av farligt gods, monopolet inom sotningsväsendet och gemensam teknik för radiokommunikation.
    Behandlade dokument
    13
    Justering
    2000-04-25
    Debatt
    2000-05-10
  • Dokument & lagar

    Totalförsvarsplikten m.m.

    Betänkande 1999/2000:FöU4

    Riksdagen avslog motioner om totalförsvarsplikten. Motionerna är avgivna dels under allmänna motionstiden 1999, dels med anledning av den del i regeringens proposition Det nya försvaret som behandlar totalförsvarsplikten och den s.k. Pliktutredningen. Pliktutredningen har nyligen slutredovisat sitt uppdrag till regeringen. Utredningen har behandlat flertalet av de frågor som behandlas i motionerna.
    Behandlade dokument
    14
    Justering
    2000-04-25
    Debatt
    2000-05-10
  • Dokument & lagar

    Det nya försvaret

    Betänkande 1999/2000:FöU2

    Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag om det nya försvaret. Regeringen och Försvarsmakten är överens om vilka åtgärder som nu behöver vidtas för att förändra Försvarsmakten mot bakgrund av de försvarspolitiska behoven och de ekonomiska förutsättningarna. Den försvarspolitiska förändringsprocessen bör därför drivas vidare med huvudsaklig utgångspunkt i de förslag som regeringen lagt fram. Försvarsmaktens operativa förmågor förändras till att omfatta försvar mot väpnat angrepp, hävda svensk territoriell integritet, bidra till fred och säkerhet i omvärlden samt stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Grunden för det militära försvarets utveckling ska även i fortsättningen vara förmågan till väpnad strid. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag till inriktning av organisationen fram t.o.m. år 2004. Förslaget bör ligga till grund för fortsatt planering och erforderliga åtgärder fram till nästa försvarsbeslut. Ledningsfunktionernas utveckling ska ingå som en del i den genomgripande förändringen av totalförsvaret. Nuvarande Armé-, Marin- och Flygvapencentrum, militärområdesstaber, fördelningsstaber och Gotlands militärkommando, försvarsområdesstaber, marinkommandon och flygkommandon samt civilbefälhavarorganisationen läggs ned. På central nivå inrättas en s.k. operativ insatsledning. Regeringen fick i uppdrag att återkomma med ett samlat förslag till ledningsorganisation på central nivå. När det gäller informationskrigföring och IT-säkerhet krävs det ett samlat grepp som bl.a. lägger fast ansvaret på myndighetsnivå. Regeringen fick i uppdrag att snarast återkomma med förslag till åtgärder inom ramen för ett samlat ansvarstagande. När det gäller Försvarsmaktens organisation i fred kommer omfattande förändringar av organisationen att behöva göras. Riksdagen godkände regeringens förslag på området, vilket bl.a. innebär nedläggning av förband.
    Behandlade dokument
    78
    Justering
    2000-03-14
    Debatt
    2000-03-29
  • Dokument & lagar

    Lag om försvarsunderrättelseverksamhet

    Betänkande 1999/2000:FöU3

    Försvarsunderrättelseverksamheten regleras i en ny lag. Lagen lägger fast ramarna för verksamheten och anger dess huvudsakliga uppgifter och arbetsformer. Verksamhet ska bedrivas av Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och andra myndigheter som regeringen bestämmer för att kartlägga yttre militära hot mot landet och till stöd för svensk utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik. Verksamheten ska fullgöras genom inhämtning, bearbetning och analys av information. De myndigheter som ska bedriva försvarsunderrättelseverksamhet får etablera och upprätthålla samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer. Verksamheten får inte avse uppgifter som ligger inom ramen för polisens och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete. En särskild nämnd under regeringen, Försvarets underrättelsenämnd, ska ha insyn i försvarsunderrättelseverksamheten.
    Behandlade dokument
    3
    Justering
    2000-02-24
    Debatt
    2000-03-22
  • Dokument & lagar

    Totalförsvarsbudgeten år 2000

    Betänkande 1999/2000:FöU1

    Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag för år 2000 till totalförsvaret på drygt 46,6 miljarder kronor, varav drygt 42,7 miljarder kronor för det militära försvaret. Riksdagen godkände också ett samarbetsavtal om europeisk flygforskning och beslutade att det nationella flygtekniska forskningsprogrammet ska fortsätta på oförändrad ekonomisk nivå år 2000.
    Behandlade dokument
    7
    Justering
    1999-11-17
    Debatt
    1999-12-02
  • Dokument & lagar
  • Dokument & lagar