Sök

Avdelning
Hoppa till filter

90 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, 2018/19, 1999/2000, Justitieutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Datalagring vid brottsbekämpning - anpassningar till EU-rätten

    Betänkande 2018/19:JuU27

    Regeringen föreslår att nuvarande regler om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte, så kallad datalagring, ska anpassas till EU-lagstiftning. Det är mycket viktigt för brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till elektronisk kommunikation, till exempel från teleoperatörer. Enligt regeringen kräver dock EU-rätten att datalagringsskyldigheten begränsas jämfört med dagens regler.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019.

    Riksdagen tycker dock att regeringens förslag begränsar datalagringsskyldigheten för mycket med bakgrund mot de brottsbekämpande myndigheternas behov av lagrade uppgifter. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över omfattningen av datalagringsskyldigheten. Enligt riksdagen bör datalagringen utökas och vara så långtgående som det är möjligt enligt EU-reglerna.

    Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag på området.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 47 minuter
    Justering
    2019-06-11
    Bordläggning
    2019-06-17
    Debatt
    2019-06-18
    Beslut
    2019-06-19
  • Dokument & lagar

    Vapenfrågor

    Betänkande 2018/19:JuU29

    Regeringen bör utreda antalet vapen i en vapengarderob, tidsbegränsade vapenlicenser och reglerna för att ta med sig vapen inom EU. Det tycker riksdagen som riktar uppmaningar, tillkännagivanden, om det till regeringen. Riksdagen gör även ytterligare tillkännagivanden som rör skärpta straff för vapenbrott och smuggling av vapen, avskaffat krav på tillstånd för ljuddämpare och översyn av vapenlagstiftningen.

    Tillkännagivandena kom när riksdagen behandlade cirka 70 förslag i motioner om vapenfrågor från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom det redan pågår utredningar och beredning inom de områden som motionerna berör. Motionerna handlar bland annat om rättshjälp i vapenlicensmål, en ny tillståndsmyndighet och förvaring av vapen och ammunition.

    Behandlade dokument
    22
    Förslagspunkter
    29
    Reservationer
    26 
    Anföranden och repliker
    20, 79 minuter
    Justering
    2019-06-11
    Bordläggning
    2019-06-17
    Debatt
    2019-06-18
    Beslut
    2019-06-19
  • Dokument & lagar

    Polisens tillgång till underrättelser från Försvarets radioanstalt

    Betänkande 2018/19:JuU28

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag som ska göra att Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten (Noa) får utökad tillgång till uppgifter från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

    Dagens regelverk tillämpas på ett sätt som innebär att Säkerhetspolisen och Noa inte får tillgång till uppgifter från signalspaning när det gäller företeelser som myndigheterna bedriver en förundersökning om. Regeringens lagförslag innebär att Säkerhetspolisen och Noa kan bestämma inriktningen av signalspaning och ta emot underrättelser med inhämtade uppgifter även om det pågår en förundersökning. Uppgifterna får inte användas för att utreda brott.

    Riksdagen välkomnar förslaget och bedömer att det påtagligt kan förbättra polisens förmåga att identifiera och motverka hot mot Sveriges säkerhet. Förslagen har sin bakgrund i en politisk överenskommelse om åtgärder mot terrorism som Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna ingick i juni 2017.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2019.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 12 minuter
    Justering
    2019-06-11
    Bordläggning
    2019-06-17
    Debatt
    2019-06-18
    Beslut
    2019-06-19
  • Dokument & lagar

    Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier

    Betänkande 2018/19:UbU17

    Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över regleringen för idrottsgymnasier. Att kunna kombinera elitidrott med gymnasiestudier är viktigt för att främja framväxten av nya idrottstalanger, och för att de samtidigt ska kunna få en gymnasieutbildning som de kan bygga vidare på senare i livet när elitkarriären är över. Det kan därför finnas behov av införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier, vilket regeringen bör utreda.

    Riksdagen har även behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Skolverkets och Skolinspektionens arbete mot otillåten spridning av nationella prov. Enligt Riksrevisionens granskning har det funnits brister i Skolverkets arbete med att förebygga och hantera risker för otillåten spridning av nationella prov, men dessa brister har åtgärdats.

    Regeringen delar Riksrevisionens bedömningar och menar även att risken för otillåten spridning kommer att minska när de nationella proven blir digitala från och med 2022.

    Riksdagen anser i likhet med regeringen att det inte finns skäl för att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av granskningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 24 minuter
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-12
    Debatt
    2019-06-13
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan

    Betänkande 2018/19:UbU16

    Riksdagen har granskat en skrivelse från Riksrevisionen. I skrivelsen går Riksrevisionen igenom de långsiktiga effekterna av att elever inte bara har fått möjlighet att välja nationellt program utan också ange vilken kommunal gymnasieskola de vill gå i. Skrivelsen visar bland annat att det finns samband mellan elevernas möjlighet att välja kommunal gymnasieskola och deras lön och utbildningsnivå tio år efter att de har avslutat sina studier. Däremot syns inte samma effekt för elever med utländsk bakgrund.

    Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen eller myndigheterna, men konstaterar att det ur ett likvärdighetsperspektiv är viktigt att säkerställa god kvalitet i gymnasieskolan och att ge information och stöd till alla elever som ska välja gymnasieutbildning. Regeringen och riksdagen instämmer.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 31 minuter
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-12
    Debatt
    2019-06-13
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning

    Betänkande 2018/19:UbU21

    Regeringen föreslår en ny lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Lagen ska tillämpas på forskning som utförs av statliga universitet och högskolor, övriga statliga myndigheter, statliga bolag och stiftelser, kommuner och landsting, kommunala bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser samt enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina. Lagen innebär en rad förändringar:

    • En nationell definition ska slå fast vad oredlighet i forskning är.
    • Forskare ska vara ansvariga för att deras forskning utförs enligt god forskningssed.
    • En forskningshuvudman ska ha det övergripande ansvaret för att forskningen utförs enligt god forskningssed.
    • En särskild nämnd ska inrättas för att pröva ärenden där det finns misstankar om oredlighet i forskning. Forskningshuvudmanen ska vara skyldig att kontakta nämnden när det finns misstankar om oredlighet.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2020.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 30 minuter
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-12
    Debatt
    2019-06-13
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2018

    Betänkande 2018/19:UbU19

    Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2018 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

    Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt Riksrevisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

    Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-12
    Debatt
    2019-06-13
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Myndighetsreformen då Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet inrättades

    Betänkande 2018/19:UbU18

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Universitets- och högskolerådet (UHR) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

    Granskningen visar att flera av tankarna bakom reformen av myndigheterna på högskoleområdet har uppnåtts och att nuvarande organisation i stort fungerar bra. Utifrån Riksrevisionens rekommendationer tänker regeringen framöver överväga att i större utsträckning genomföra gemensamma avstämningar med UHR, UKÄ och andra berörda myndigheter när det är motiverat.

    Riksdagen välkomnade Riksrevisionens granskning och dess bidrag till kunskapen om styrningen av universitet och högskolor. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-12
    Debatt
    2019-06-13
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Ändring av sammansättningen av Skolväsendets överklagandenämnd

    Betänkande 2018/19:UbU20

    En bestämmelse i skollagen justeras. Ändringen handlar främst om att sammansättningen av ledamöter i Skolväsendets överklagandenämnd ändras så att det vid behov finns möjlighet att utse två ersättare till ordföranden i stället för en som idag.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla 1 juli 2019.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-05-16
    Bordläggning
    2019-05-27
    Debatt
    2019-05-28
    Beslut
    2019-06-04
  • Dokument & lagar

    Personuppgiftsbehandling i viss verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet - anpassningar till EU:s dataskyddsreform

    Betänkande 2018/19:JuU26

    Riksdagen har beslutat om en ny kustbevakningsdatalag och förändringar i några andra lagar som styr hur personuppgifter ska behandlas i verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet. Ändringarna anpassar svenska lagar till EU:s dataskyddsreform. Även reglerna för hur personuppgifter ska behandlas förenklas i vissa situationer, till exempel när en person frivilligt betalar de böter han eller hon har blivit dömd till.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna börjar gälla den 30 juni 2019.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-05-16
    Bordläggning
    2019-05-27
    Debatt
    2019-05-28
    Beslut
    2019-05-28
  • Dokument & lagar

    Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

    Betänkande 2018/19:JuU25

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och i fängelselagen. Syftet med lagändringarna är att stärka möjligheterna för Kriminalvården att vidta kontroll- och stödåtgärder för dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff.

    Ändringarna innebär bland annat att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Ändringarna innebär också att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

    Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen med anledning av förslag i motioner. Förslagen rör i korthet följande frågor:

    • En tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning.
    • En reformering av systemet med villkorlig frigivning där större hänsyn bland annat tas till hur den intagne skött sig under strafftiden.

    Behandlade dokument
    17
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    38, 89 minuter
    Justering
    2019-05-09
    Bordläggning
    2019-05-14
    Debatt
    2019-05-15
    Beslut
    2019-05-15
  • Dokument & lagar

    Stärkt ordning och säkerhet i domstol

    Betänkande 2018/19:JuU23

    Regeringen anser att ordningen och säkerheten i domstolarna måste stärkas och föreslår därför lagändringar för att öka tryggheten i lokalerna.

    Konkret innebär förslaget att rädda och utsatta brottsoffer ska få bättre möjlighet att delta i domstolssammanträden genom videokonferens och att åhörare ska kunna hänvisas till en sidosal eller helt utvisas från rättssalen på grund av ordnings- eller säkerhetsskäl. På det viset ska förhörspersonen kunna lämna sina uppgifter utan att känna sig störd eller hotad. Förbudet mot att fotografera i rättssalen ska utvidgas så att det även gäller fotografering in i rättssalen och straffskalan för brott mot förbudet ska skärpas. Elektronisk utrustning som åhörare har med sig i rättssalen ska som huvudregel vara avstängd och undanstoppad.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 22 minuter
    Justering
    2019-05-09
    Bordläggning
    2019-05-14
    Debatt
    2019-05-15
    Beslut
    2019-05-15
  • Dokument & lagar

    Skärpt straff för subventionsmissbruk

    Betänkande 2018/19:JuU24

    Brottsbalken ändras. Straffbestämmelsen om så kallat subventionsmissbruk gradindelas så att ett grovt brott med beteckningen grovt subventionsmissbruk införs i lagen. Straffet blir fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Lagändringen görs för att genomföra ett EU-direktiv som handlar om att bekämpa bedrägerier mot EU:s finansiella intressen.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-05-09
    Bordläggning
    2019-05-14
    Debatt
    2019-05-15
    Beslut
    2019-05-15
  • Dokument & lagar

    Genomförande av barnrättsdirektivet och några andra straffprocessuella frågor

    Betänkande 2018/19:JuU21

    2016 antog EU det så kallade barnrättsdirektivet, som ska garantera att barn som är misstänkta eller åtalade för brott behandlas på ett rättssäkert sätt. Nu föreslår regeringen ett antal ändringar i svenska lagar, bland annat för att införa direktivet i svensk rätt. Regeringen föreslår att åklagare i vissa fall ska bli skyldiga att anmäla en försvarare till rätten som olämplig. För att undvika att den åtalade eller misstänkte står utan försvarare ska domstolen i vissa fall kunna utse en offentlig försvarare utöver den försvarare som den misstänkte själv har utsett. Ett barn som blir myndig medan han eller hon är frihetsberövad ska i vissa fall kunna fortsätta vara placerad tillsammans med andra barn.

    Regeringen föreslår också att arbetsgivare ska få ökade möjligheter att ersätta en offentlig funktionär för hans eller hennes rättegångskostnader och att övervakningsnämnderna ska få möjlighet att lämna information om förenklad delgivning.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna gäller från den 11 juni 2019. Riksdagen sa också nej till fyra förslag i motioner som rör lagändringarna med anledning av barnrättsdirektivet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 8 minuter
    Justering
    2019-04-25
    Bordläggning
    2019-05-06
    Debatt
    2019-05-07
    Beslut
    2019-05-08
  • Dokument & lagar

    Forskning

    Betänkande 2018/19:UbU14

    Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om forskningsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att åtgärder redan är gjorda.

    Motionerna handlar exempelvis om forskningsfinansiering, EU:s ramprogram för forskning samt villkor för doktorander och forskare.

    Behandlade dokument
    46
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    16, 71 minuter
    Justering
    2019-05-02
    Bordläggning
    2019-05-08
    Debatt
    2019-05-09
    Beslut
    2019-05-09
  • Dokument & lagar

    Högskolan

    Betänkande 2018/19:UbU13

    Riksdagen sa nej till 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat de bestämmelser som gäller inom området, pågående arbete och att åtgärder redan är påbörjade. Motionerna handlar bland annat om styrning och ledning, resurstilldelning och kvalitetssäkring. Andra områden är tillträde till högskoleutbildning, internationalisering, dimensionering av utbildning och utbildningarnas innehåll.

    Behandlade dokument
    88
    Förslagspunkter
    25
    Reservationer
    59 
    Anföranden och repliker
    20, 84 minuter
    Justering
    2019-05-02
    Bordläggning
    2019-05-08
    Debatt
    2019-05-09
    Beslut
    2019-05-09
  • Dokument & lagar

    En modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden

    Betänkande 2018/19:JuU22

    När en hyresgäst eller ägare av en bostadsrätt hamnar i en tvist med sin hyresvärd eller bostadsrättförening kan ärendet avgöras av någon av landets åtta hyres- och arrendenämnder. Regeringen föreslår lagändringar som ska underlätta och effektivisera arbetet i nämnderna.

    Förslaget innebär bland annat att hyres- och arrendenämnderna ska få använda modern teknik för att dokumentera sina förhör, något som sparar tid och arbete om ärendet överklagas till hovrätten. De föreslagna regelförändringarna innebär också att möjligheten att överklaga nämndens beslut ska öka och att det ska finnas en större flexibilitet i hur nämnderna ska vara sammansatta. Det ska också bli möjligt att delegera vissa uppgifter från ordföranden till en anställd i hyresnämnden, om personen har tillräcklig kunskap och erfarenhet.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-04-25
    Bordläggning
    2019-04-30
    Debatt
    2019-05-02
    Beslut
    2019-05-02
  • Dokument & lagar

    Terrorism

    Betänkande 2018/19:JuU16

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om arbetet mot terrorism. Motionsförslagen handlar bland annat om frågor om utvidgade straffbestämmelser, skärpta straff för terroristbrott och kriminalisering av samröre med terroristorganisationer. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst att arbete pågår inom de områden som förslagen gäller.

    Behandlade dokument
    23
    Förslagspunkter
    35
    Reservationer
    32 
    Anföranden och repliker
    24, 65 minuter
    Justering
    2019-04-25
    Bordläggning
    2019-05-06
    Debatt
    2019-05-07
    Beslut
    2019-05-08
  • Dokument & lagar

    Högsta domstolens sammansättning i utlämningsärenden

    Betänkande 2018/19:JuU17

    En person som är misstänkt, åtalad eller dömd för brott i ett annat land och som befinner sig i Sverige kan utlämnas till det andra landet under vissa förutsättningar. När Högsta domstolen prövar sådana ärenden kräver lagen att minst fem ledamöter deltar i beslutet. Regeringen anser att det räcker att minst tre ledamöter deltar, eftersom utlämningsärendena inte brukar vara komplicerade och ytterst sällan leder till prejudikat.

    När det gäller tvångsmedel i samband med ett ärende om utlämning, till exempel om personen ska vara häktad, ska Högsta domstolen själv få besluta hur många ledamöter som ska delta i beslutet. Regeringen anser också att det räcker med tre ledamöter när Högsta domstolen beslutar i ärenden som handlar om att bland annat verkställa brottmålsdomar utomlands.

    Riksdagen sa ja till de föreslagna lagändringarna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-04-25
    Bordläggning
    2019-04-30
    Debatt
    2019-05-02
    Beslut
    2019-05-02
  • Dokument & lagar

    Kriminalvårdsfrågor

    Betänkande 2018/19:JuU13

    Riksdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området kriminalvård:

    • Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott bör förstärkas.
    • Ett nationellt exitprogram för personer som vill lämna det kriminella livet bör införas.
    • En särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott.
    • Kriminalvården ska öka samarbetet med andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna straffet i hemlandet.

    Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner om kriminalvårdsfrågor.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    34
    Reservationer
    26 
    Anföranden och repliker
    24, 82 minuter
    Justering
    2019-04-11
    Bordläggning
    2019-04-24
    Debatt
    2019-04-25
    Beslut
    2019-04-25