Dokument & lagar (29 träffar)

Betänkande 2018/19:TU6

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om cykelfrågor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om att ta fram en handlingsplan för ökat cyklande, inrätta ett nationellt cykelkansli, göra ändringar i väglagen för att kunna anlägga cykelvägar och ändra i nuvarande trafikregler för cykling.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 18
Justering: 2019-02-05 Debatt: 2019-02-14 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:TU6 (pdf, 754 kB) Webb-tv debatt om förslag: Cykelfrågor

Betänkande 2018/19:TU10


Beredning: 2019-03-12 Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-03 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:TU8


Beredning: 2019-02-28 Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:TU17


Debatt: 2019-06-17 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:TU16


Debatt: 2019-06-05 Beslut: 2019-06-05

Betänkande 2018/19:TU15


Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-05-29

Betänkande 2018/19:TU14


Debatt: 2019-06-05 Beslut: 2019-06-05

Betänkande 2018/19:TU13


Debatt: 2019-05-16 Beslut: 2019-05-16

Betänkande 2018/19:TU12


Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-05-29

Betänkande 2018/19:TU11


Debatt: 2019-04-11 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:TU5


Beredning: 2019-03-14 Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-04 Beslut: 2019-04-04

Betänkande 2018/19:TU1

Knappt 59 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till att utveckla statens transportinfrastruktur, knappt 25,6 miljarder kronor. Knappt 23,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla statens befintliga transportinfrastruktur. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-19 Beslut: 2018-12-20

Betänkande 2018/19:TU1 (pdf, 6916 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utlåtande 2018/19:TU3

Riksdagen har granskat en strategi från EU-kommissionen om automatisering och uppkoppling av fordon. Utgångspunkten i strategin är att rörligheten står inför ett vägskäl och att de uppkopplade och automatiserade fordonen kommer att förändra hur vi förflyttar oss. Ambitionen är att EU ska bli världsledande på området och därigenom göra transporter säkrare, mer tillgängliga och hållbara.

Riksdagen välkomnar att EU-kommissionen har antagit en övergripande strategi och ser fram emot de möjligheter som de nya fordonen förväntas innebära. Riksdagen delar kommissionens uppfattning att det behövs ett ökat samarbete mellan EU, medlemsstaterna, myndigheter, akademien och industrin för att skynda på en säker och hållbar marknadsintroduktion av de nya fordonen. Riksdagen håller även med kommissionen att det är viktigt att nyckeltekniken utvecklas i Europa och att den rättsliga ramen är modern.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-29 Debatt: 2018-12-12 Beslut: 2018-12-12

Utlåtande 2018/19:TU3 (pdf, 515 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommissionens EU-strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet

Betänkande 2018/19:TU7


Justering: 2019-03-12 Debatt: 2019-03-28 Beslut: 2019-03-28

Betänkande 2018/19:TU4


Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:TU2

Offentliga och vissa privata aktörers webbplatser och andra digitala tjänster ska bli mer tillgängliga, särskilt för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag.

Förslaget innebär att digitala tjänster ska vara utformade så att de kan användas av så många som möjligt. Det kan exempelvis handla om att en användare ska kunna få en text uppläst eller kunna navigera med tangentbordet för att ta del av innehållet. Utöver offentliga aktörer gäller de nya reglerna även privata verksamheter som är offentligt finansierade, som skolor. Myndigheten för digital förvaltning kommer att genomföra tillsyn för att se till att reglerna följs.

Lagen börjar gälla 1 januari 2019. Den är en anpassning till EU:s så kallade webbtillgänglighetsdirektiv.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-10-23 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:TU2 (pdf, 1096 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet

Betänkande 1999/2000:TU9

Det IT-politiska målet ska vara att Sverige som första land blir ett informationssamhälle tillgängligt för alla. Riksdagen godkände regeringens förslag till inriktning av IT-politiken, där statens insatser prioriterar tre områden: Tilliten till IT, kompetensen att använda IT samt tillgängligheten till informationssamhällets tjänster. Vidare godkände riksdagen regeringens program för att bygga ut IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i hela landet inom de närmaste åren. Utbyggnaden ska i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock ett övergripande ansvar; 8,3 miljarder kronor satsas därför på statliga åtgärder för att främja konkurrens, mångfald och en utbyggnad som kommer hela landet till godo. Ledningsrättslagen ändras för att underlätta en utbyggnad med hög överföringskapacitet. Vidare gav riksdagen regeringen i uppdrag att snarast redovisa lagförslag som öppnar de lokala accessnäten för konkurrens. Accessnäten är de nät, i huvudsak ägda av Telia, som olika användare och organisationer utnyttjar för åtkomst till annat nät.


Justering: 2000-05-23 Debatt: 2000-06-13

Betänkande 1999/2000:TU9 (doc, 680 kB)

Betänkande 1999/2000:TU12

Riksdagen godkände trafikutskottets förslag till ändring i lagen om radiokommunikation för att rätta till en felaktighet i lagtexten.


Justering: 2000-05-18 Debatt: 2000-05-30

Betänkande 1999/2000:TU12 (doc, 74 kB)

Betänkande 1999/2000:TU11

Verksamheten i SJ ändras från affärsverk till ett eller flera aktiebolag. Affärsverksformen kännetecknas av vissa generella begränsningar som innebär att beslutsfattandet blir komplicerat och långdraget. Med aktiebolagsformen får SJ samma institutionella förutsättningar att konkurrera som de privata operatörerna. Vidare ändras villkoren för att bedriva trafik på statens spåranläggningar. Syftet är bl.a. att stärka ställningen för den interregionala persontrafik som staten upphandlar av andra aktörer än SJ. Samverkande trafikhuvudmän som bedriver trafik i angränsande län ska av administrativa skäl kunna få gemensam trafikeringsrätt. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att så snabbt som möjligt vidta åtgärder för att åstadkomma ett effektivt påföljdssystem även för utländska fordonsförare. Bakgrunden är att en svensk åkare kan få sitt fordon beslagtaget och tvingas betala böter utomlands för en förseelse, medan en utländsk åkare som gör sig skyldig till motsvarande förseelse i Sverige inte drabbas av liknande påföljd. (Se även 1997/98:JuU24 .)


Justering: 2000-05-18 Debatt: 2000-05-30

Betänkande 1999/2000:TU11 (doc, 250 kB)
Paginering