Sök

Alkoglass och liknande produkter som går att jämföra med alkoholdrycker ska så långt det är möjligt regleras på samma sätt. Reglerna ska exempelvis gälla vid försäljning, marknadsföring och servering av produkterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget medför bland annat att termen "alkoholdrycksliknande preparat" införs i alkohollagen, smittskyddslagen, radio- och tv-lagen och några andra lagar. Dessutom ska straffbestämmelserna i bland annat alkohollagen även börja gälla för de här produkterna. Det kan exempelvis handla om olovligt innehav.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2019 förutom ändringarna i radio- och tv-lagen, de börjar gälla 2 juli 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 29 minuter

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-05-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om folkhälsofrågor. Anledningen är främst att arbete pågår på området.

De cirka 60 motionerna handlar bland annat om smittskydd, vaccinationer och suicidprevention, det vill säga förebyggande arbete mot självmord.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

23

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

9, 56 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-07

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om ANDT-strategin, som har som mål att nå ett samhälle fritt från narkotika och doping och att minska de medicinska och sociala skadorna orsakade av alkohol. Andra motioner handlar om gårdsförsäljning av alkohol och förbud mot rökning på offentliga platser.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

17

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

20, 81 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-07

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av investeringsstödet för att bygga särskilda boenden för äldre och om stödet har lett till fler platser. Revisionen konstaterar att det snarare är driftskostnaden för en verksamhet som håller tillbaka utvecklingen, inte själva byggkostnaden. Revisionens slutsats är att stödet inte är ändamålsenligt utformat för alla kommuner. Regeringen bör därför följa upp utvecklingen och skapa samsyn om läget med kommunerna men även se över alternativa lösningar för investeringsstödet, exempelvis ett mer allmänt riktat stöd till kommunernas äldreomsorg.

Regeringen håller med revisionen om problembilden kring stödet och att de stora kostnaderna främst finns i driften av boendena. Regeringen delar också bedömningen att det behövs samsyn med kommunerna om deras behov och att alternativa lösningar för ökat byggande kan behöva ses över.

Riksdagen delar regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-27

Debatt

2019-03-28

Beslut

2019-03-28

Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner om äldrefrågor. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete och utredningar kring de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldres hälso- och sjukvård och nutrition och måltider.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

17

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-27

Debatt

2019-03-28

Beslut

2019-03-28

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om framtidens äldreomsorg. Antalet äldre över 80 år ökar, vilket innebär att behovet av hälso- och sjukvård ökar. I takt med åldrandet ökar risken för sjukdom och multisjuklighet. Detta innebär en stor framtida utmaning för samhället.

Regeringen framhåller också att digitaliseringen kan vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till 2025. Med hjälp av välfärdsteknik, exempelvis mobila larm eller applikationer på mobiler och surfplattor som påminner eller ger stöd, kan äldre personer vara mer delaktiga, mer självständiga och uppnå högre livskvalitet. Men införandet av ny teknik behöver kombineras med kompetensutveckling och utbildning.

Efterfrågan på personal inom hälso- och sjukvården bedöms öka kraftigt fram till 2035. Regeringen framhåller att personal- och kompetensförsörjningsarbetet inte bara kan ta sikte på att attrahera och rekrytera nya arbetare utan även måste handla om att ta till vara den fulla potentialen hos dem som redan är anställda, till exempel genom att minska sjukfrånvaron.

I skrivelsen anger regeringen också vilka områden som den tycker ska prioriteras under kommande mandatperiod. Bland annat handlar det om att höja kvaliteten när det gäller samverkan mellan vård- och omsorgsgivare, kommuner och landsting har fått ökade förutsättningar att arbete med kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling och regeringen fortsätter att se över undersköterskans yrkesroll.

Riksdagen ser positivt på det långsiktiga förändringsarbete som regeringen har påbörjat för att anpassa äldreomsorgen till den demografiska och tekniska utvecklingen. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2018-11-13

Bordläggning

2018-11-21

Debatt

2018-11-22

Beslut

2018-11-28

Idag krävs det minst 18 månaders praktisk tjänstgöring, allmäntjänstgöring, efter läkarexamen för att få en läkarlegitimation. Regeringen föreslår att detta krav tas bort. Förslaget har samband med ett förslag om en ändrad läkarutbildning som just nu bereds av regeringen. Förslaget om ändrad läkarutbildning innebär att utbildningen förlängs med en termin och att läkarlegitimationen ges direkt efter avslutad utbildning. Därefter ska ges möjlighet till en bastjänstgöring om cirka ett år, som en introduktion till den nu gällande specialiseringstjänstgöringen. För att möjliggöra förslaget om ändrad läkarutbildning måste först kravet på allmäntjänstgöring tas bort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ta bort kravet på allmäntjänstgöring. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att det utbildningssamarbete Sverige har i dag med Åland när det gäller allmäntjänstgöringen ska fortsätta när det gäller bastjänstgöringen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 27 minuter

Justering

2018-11-13

Bordläggning

2018-11-21

Debatt

2018-11-22

Beslut

2018-11-28