Dokument & lagar (34 träffar)

Betänkande 2018/19:NU16


Beredning: 2019-05-16 Justering: 2019-06-11 Debatt: 2019-06-17 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:NU9


Beredning: 2019-02-26 Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:NU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska komplettera tvingande EU-regler om så kallad geoblockering. Geoblockering uppstår bland annat när företagare blockerar eller begränsar åtkomsten till sin näthandel för kunder från andra länder inom EU.

Syftet med EU-reglerna är att bidra till en väl fungerande inre marknad genom att förhindra diskriminering som grundar sig på kunders nationalitet vid handel på nätet och i fysiska butiker.

Företagare som bryter mot de nya bestämmelserna ska betala en så kallad sanktionsavgift. Regeringen ska enligt den nya lagen utse en eller flera myndigheter som ska kontrollera att de nya reglerna följs.

Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-02-07 Debatt: 2019-02-14 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:NU6 (pdf, 513 kB)

Betänkande 2018/19:NU15


Beredning: 2019-05-16 Justering: 2019-06-11 Debatt: 2019-06-17 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:NU14


Beredning: 2019-04-25 Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-04 Beslut: 2019-06-05

Betänkande 2018/19:NU13


Beredning: 2019-04-25 Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-04 Beslut: 2019-06-05

Betänkande 2018/19:NU12


Beredning: 2019-03-28 Justering: 2019-05-02 Debatt: 2019-05-08 Beslut: 2019-05-08

Betänkande 2018/19:NU11


Beredning: 2019-03-28 Justering: 2019-05-02 Debatt: 2019-05-08 Beslut: 2019-05-08

Utlåtande 2018/19:NU10


Beredning: 2019-02-26 Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:NU8


Beredning: 2019-03-07 Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-28 Beslut: 2019-03-28

Betänkande 2018/19:NU7


Beredning: 2019-03-07 Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-28 Beslut: 2019-03-28

Betänkande 2018/19:NU3

Cirka 3,2 miljarder kronor ur statens budget går till utgiftsområdet energi. Mest pengar, drygt 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning. 535 miljoner kronor går till satsningar på energiteknik och drygt 317 miljoner kronor går till Statens energimyndighet. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-14 Debatt: 2018-12-18 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:NU3 (pdf, 578 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 21 Energi

Betänkande 2018/19:NU1

Drygt 7,4 miljarder kronor ur statens budget går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar, drygt 3 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem (Vinnova): forskning och utveckling. Drygt 900 miljoner kronor går till näringslivsutveckling och drygt 750 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel.

Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-12-14 Debatt: 2018-12-18 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:NU1 (pdf, 672 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 24 Näringsliv

Betänkande 2018/19:NU2

3,5 miljarder ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, drygt 1,6 miljarder kronor. Drygt 1,4 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och ca 401 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-12 Debatt: 2018-12-14 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:NU2 (pdf, 490 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Betänkande 2018/19:NU4


Beredning: 2018-12-20 Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:NU5

Lagstiftningen om varumärken ska moderniseras och förenklas. Lagändringarna innebär bland annat att den svenska varumärkeslagstiftningen närmar sig lagstiftningen i andra EU-länder. Den nya lagstiftningen blir också mer teknikneutral när det gäller varumärken. Det ska inte längre krävas att ett tecken kan återges grafiskt för att kunna utgöra ett varumärke. Det gör det lättare att registrera till exempel ljudvarumärken eller varumärken som rör sig. En ny och mer överskådlig lag om företagsnamn ska även ersätta den nuvarande firmalagen.

Riksdagen ser positivt på att reglerna för varumärkesskydd anpassas till den tekniska utvecklingen och blir mer lika i EU:s medlemsstater och säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-10-25 Debatt: 2018-11-07 Beslut: 2018-11-07

Betänkande 2018/19:NU5 (pdf, 19656 kB)

Betänkande 1999/2000:NU17

Riksdagen beslutade om en ny organisation inom näringspolitiken. Två nya myndigheter inrättas och fungerar fr.o.m. den 1 januari 2001. En ny myndighet för företagsutveckling övertar uppgifter från NUTEK och ALMI Företagspartner AB. Syftet är att underlätta för blivande och befintliga företagare genom ökad samordning och renodling av statens företagsfrämjande åtgärder. En ny myndighet inrättas för analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar. Samtidigt avvecklas Statens institut för regionalforskning.


Justering: 2000-05-30 Debatt: 2000-06-13

Betänkande 1999/2000:NU17 (doc, 150 kB)

Betänkande 1999/2000:NU12

Riksdagen beslutade om en ny naturgaslag, föranledd av ett EG-direktiv. Lagen syftar till att öka konkurrensen på gasmarknaden och skapa en inre marknad för naturgas. Marknaden ska öppnas helt så fort det är praktiskt möjligt med hänsyn till de avtalsbindningar som finns på naturgasmarknaden i Sverige, dock senast den 1 januari 2006. Tillstånd att bygga nya anläggningar ska beviljas endast om det är lämpligt från allmän synpunkt. Lämplighetsprövningar ska hindra att anläggningar byggs där det redan finns tillräcklig överförings-, distributions- eller lagringskapacitet. Till en början ges rätten att fritt välja gasleverantör till kunder med naturgaseldad kraftproduktion samt slutförbrukare som förbrukar mer än 25 miljoner kubikmeter naturgas per år och förbrukningsställe.


Justering: 2000-05-30 Debatt: 2000-06-13

Betänkande 1999/2000:NU12 (doc, 165 kB)

Betänkande 1999/2000:NU18

Regeringen får möjlighet att minska statens ägande i Telia till lägst 51 % av samtliga aktier. Detta kan ske genom börsintroduktion och genom nyemission av aktier. Riksdagen delar regeringens uppfattning att Teliaaktien bör få ställning som en folkaktie, vilket kan åstadkommas genom att storleken på de aktieposter som erbjuds den svenska allmänheten avpassas så att det blir möjligt för många privatpersoner att köpa Teliaaktier.


Justering: 2000-05-09 Debatt: 2000-05-17

Betänkande 1999/2000:NU18 (doc, 230 kB)

Betänkande 1999/2000:NU11

Riksdagen godkände de åtaganden för staten som följer av avtalet om ersättning i samband med stängningen av kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck. Regeringen gavs också rätt att vidta de åtgärder som behövs för att tillvarata statens intressen vid avtalets genomförande och tillämpning. Staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB träffade i november 1999 ett avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket. Syftet med avtalet är att reglera på vilket sätt Sydkraft (och Vattenfall) ska kompenseras av staten för stängningen. Riksdagen beslutade i juni 1997 om avställning av kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck (se 1996/97:NU12 ). I december 1997 beslutades om en ny lag om kärnkraftens avveckling (se 1997/98:NU5 ). (Se även 1997/98:FiU27 och 1999/2000:NU3 .)


Justering: 2000-04-27 Debatt: 2000-05-10

Betänkande 1999/2000:NU11 (doc, 205 kB)
Paginering