Sök

När en hjälpsökande ringer samhällets alarmeringstjänst från en smart mobiltelefon skulle positionen kunna fastställas snabbt och exakt. Det finns tekniska lösningar där en persons position automatiskt skickas via mobiltelefonen till en larmoperatör när ett nödnummer rings upp. Men enligt nuvarande regler måste hjälpsökande uttryckligen godkänna positionering med hjälp av funktionerna i den smarta telefonen. Detta är dock inte alltid möjligt, till exempel om den hjälpsökande är allvarligt skadad.

Därför riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den så fort som möjligt bör se över möjligheterna att ge samhällets alarmeringstjänst tillåtelse att positionera hjälpsökandes mobiltelefoner automatiskt.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om civilt försvar och krisberedskap. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

46

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

12, 62 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-04-09

Debatt

2019-04-10

Beslut

2019-04-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om Försvarsmaktens personal. Anledningen är bland annat att flera av förslagen istället bör övervägas i arbetet med en ny försvarspolitisk inriktning. Dessutom innebär den statliga arbetsgivarpolitiken att Försvarsmakten i första hand själv ansvarar för att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera och behålla personal.

Motionerna handlar exempelvis om personalförsörjning, mönstring, könsfördelning och andra rekryteringsfrågor inom försvaret.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-04-09

Debatt

2019-04-10

Beslut

2019-04-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om militära frågor. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår inom området.

Motionerna handlar till exempel om Försvarsmaktens organisation, hemvärnet, övnings- och skjutfält och stöd till polisen.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

13

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

19, 81 minuter

Justering

2019-03-28

Bordläggning

2019-04-02

Debatt

2019-04-03

Beslut

2019-04-03

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Endast signalspaningsmyndigheten Försvarets radioanstalt, FRA, får inhämta signaler elektroniskt. Med andra ord har FRA möjlighet att utforska och övervaka viss data- och teletrafik. Inhämtningen får dock inte avse signaler mellan en avsändare och mottagare som båda befinner sig i Sverige. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhetens, Siun, uppgift är att kontrollera att verksamheten följer gällande lagar och att alla spaningar som görs skyddar den enskildas personliga integritet. Siun har i sin granskning ingenting att anmärka på.

Regeringen konstaterar att integritetsskyddet vid signalspaning i underrättelseverksamheten har skötts enligt lagar och förordningar. Vidare välkomnar regeringen den dialog om förbättringsåtgärder som löpande förs mellan Siun och FRA.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner som rör försvarsunderrättelseverksamhet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

13, 31 minuter

Justering

2019-02-28

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om det militära försvaret. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, nordiskt samarbete och materielförsörjning.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

24

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

29, 99 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om förutsättningarna för Försvarsmaktens regionala staber att uppfylla sina huvuduppgifter på ett lämpligt sätt.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att riksdagens och regeringens övergripande målsättning uppfylls. De regionala stabernas arbete bidrar till att uppfylla Försvarsmaktens nationella uppgifter, till exempel genom att leda hemvärnsförbanden och att ge stöd till samhället. Revisionen tycker också att regeringens styrning av Försvarsmaktens regionala staber är tydlig och sker tillräckligt ofta. I rapporten listas även rekommendationer till Försvarsmakten. Till exempel uppmanas Försvarsmakten att samordna de regionala stabernas arbete i högre grad.

Regeringen välkomnar Revisionens granskningsrapport och följer Försvarsmaktens fortsatta arbete med rekommendationerna.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 21 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Kustbevakningens arbete inom brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn ska samlas i en och samma lag för att göra reglerna mer lika och lättöverskådliga. Kustbevakningens arbete till sjöss ska också tas till vara på ett bättre sätt genom att myndigheten får ett större ansvar för såväl brottsbekämpning som ordningshållning.

En polis ska få rätt att genomsöka båtar efter vapen och andra farliga föremål utifrån samma möjligheter som gäller för genomsökning av fordon efter sådana föremål.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen och lagändringarna den medför börjar gälla den 1 april 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2019-02-07

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

Cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och beredskap, drygt 36,1 miljarder kronor. 13,4 miljarder kronor går till Försvarsmakten och Försvarets materielverk för anskaffning av materiel och anläggningar och Kustbevakningen får 1,3 miljarder kronor.

Riksdagen sa ja till att fördela pengarna inom utgiftsområdet enligt Moderaternas och Kristdemokraternas förslag.

I andra delar sa riksdagen ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att stora delar av myndighetskostnaderna, 1,8 miljarder kronor, för Försvarets materielverk flyttas till ett eget anslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att låta regeringen besluta om att hyra ut eller sälja stridsflygplan JAS 39 C/D på export under 2019. Samtidigt riktade riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen borde i anslutning till 2019 års vårändringsbudget redovisa reviderade investeringsplaner. Detta för att riksdagen ska kunna se hur köp och underhåll av försvarsmateriel prioriteras inom de ekonomiska ramar som riksdagen beslutar om.
• Regeringen borde också redovisa livscykelkostnaden för det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

11

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

32, 107 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-15

Debatt

2018-12-17

Beslut

2018-12-18

Regeringen får möjlighet att inrätta tre nya organisationsenheter, så kallade försvarsgrensstaber, inom Försvarsmakten. Det handlar om en arméstab, en marinstab och en flygstab som ska placeras i Enköping, Haninge/Muskö respektive Uppsala. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En motivering för att ändra försvarets organisation är att säkerhetsläget i omvärlden har försämrats. De nya staberna ska öka robustheten och minska riskerna i försvarsledningens organisation genom att öka den geografiska spridningen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 24 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-15

Debatt

2018-12-17

Beslut

2018-12-18

Riksrevisionen har granskat Sveriges livsmedels- och läkemedelsförsörjning vid kriser. En slutsats är att det inte finns tillräckliga förutsättningar för att livsmedels- och läkemedelsförsörjningen ska fungera säkert vid kriser eller under höjd beredskap. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

• klargöra mål, krav och ansvar
• förtydliga vad som förväntas av de myndigheter som har ett samordningsansvar, framför allt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen
• se till att samverkan och kunskap fortsätter att utvecklas på området.

Regeringen anser i en skrivelse att den har vidtagit flera åtgärder, bland annat har regeringen tillsatt tre utredningar kopplade till de områden som Riksrevisionen tar upp i sin rapport.

Riksdagen anser att det i väntan på regeringens behandling av Försvarsberedningens rapporter och kommande utredningsförslag inte finns anledning att vidta ytterligare åtgärder som gäller livsmedels- och läkemedelsförsörjningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2018-11-22

Bordläggning

2018-11-27

Debatt

2018-11-28

Beslut

2018-11-28

Den kooperativa rörelsen ges möjligheten att ha en organisation där ägandet och den kooperativa verksamheten kan läggas i olika juridiska personer utan att den lokala konsumentföreningen förlorar sin rättsliga status som ekonomisk förening. Bakgrunden är den omstrukturering som skett inom kooperationen och som innebär att en lokalt förankrad konsumentförening överför affärsverksamhet till KF. Omstruktureringen har sin grund i konsumentkooperationens behov av att skapa en mer effektiv verksamhet, med storskalighets- och synergieffekter, samtidigt som den lokala förankringen bevaras.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-05-23

Debatt

2000-06-07

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag att lägga ned vissa skolor och centrum inom Försvarsmakten. Nedläggningen berör Flygvapnets Uppsalaskolor, Försvarsmaktens ledningscentrum, Rikshemvärnscentrum och Försvarsmaktens underhållscentrum. Den verksamhet som bedrivs vid dessa kommer i allt väsentligt att inordnas i andra organisationsenheter inom Försvarsmakten. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att Flygvapnets Uppsalaskolor inte bör läggas ned och att Flygskolan inte bör inordnas i Upplands flygflottilj. En kommande redovisning av regeringen om behov av exportstöd samt om framtida flygutbildning bör avvaktas. Vidare bör den framtida Amfibiestridsskolan ha en från amfibieregementena fristående ställning och alltså inte inordnas i Amfibieregementet i Vaxholm. Riksdagen godkände redan nu regeringens förslag om Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum i Uppsala. Däremot bör riksdagen även i fortsättningen besluta om väsentliga förändringar för ett antal enheter samt för Syd- och Ostkustens örlogsbaser, Muskö örlogsvarv samt Arméns tekniska skola. Detta för att underlätta uppföljningen av tidigare omfattande organisationsbeslut. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande till regeringen om namnet på militärdistriktsenheten i Dalarna. Enheten bör heta Dalregementsgruppen i stället för Dalagruppen som regeringen föreslagit. Detta mot bakgrund av den betydelse som traditioner och benämningar har inte minst för den lokalt förankrade försvarsviljan.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-05-23

Debatt

2000-06-07

Försvarsmaktens nuvarande underhållsregementen i Kristianstad, Strängnäs och Boden läggs ned. En ny organisationsenhet för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet inrättas. Verksamheten vid Muskö örlogsvarv i Haninge inordnas i den nya organisationsenheten och organisationsenheten Muskö örlogsvarv avvecklas. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med ett fullständigt och mer genomarbetat förslag till underhållsorganisation innan regeringen eller Försvarsmakten fattar beslut i avgörande strukturfrågor, inklusive frågan om Muskövarvets framtid.

Behandlade dokument

5

Justering

2000-05-11

Debatt

2000-06-07

Varumärkeslagen anpassas till EG:s varumärkesdirektiv. Direktivet syftar till att eliminera vissa skillnader i de olika EG-ländernas nationella varumärkeslagar. Framför allt reglerar direktivet frågor om vad som behövs för att kunna få och vidmakthålla en ensamrätt till ett varumärke och frågor om det rättsliga skyddet av ensamrätten till ett varumärke. Varumärkesrätten ger innehavaren av ett varumärke en ensamrätt att använda varumärket som symbol för varor eller tjänster.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-05-09

Debatt

2000-05-24

Det blir möjligt att registrera partnerskap i Sverige om en av parterna har hemvist här sedan minst två år. Riksdagens beslut innebär en lättnad i nuvarande bestämmelser om att minst en av parterna ska vara svensk medborgare med hemvist här i landet. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att verka för att vigselförrättare och partnerskapsförrättare görs till ett gemensamt uppdrag. Med en sådan ordning skulle det finnas tillgång till partnerskapsförrättare över hela landet, vilket inte är fallet i dag.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-05-09

Debatt

2000-05-24

En ny lag om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal (distansavtalslag) träder i kraft den 1 juni 2000. Lagen ska gälla för avtal som träffas på distans, t.ex. på Internet eller per telefon, och för avtal som t.ex. ingås vid hembesök. I lagen finns bestämmelser om vilken information som näringsidkaren ska lämna till konsumenten vid marknadsföring och när ett avtal ingås. Konsumenten får också en ångerrätt under 14 dagar. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att analysera om arrangörer av idrottsevenemang i vissa fall ska slippa återbetala biljettintäkter vid inställda arrangemang.

Behandlade dokument

4

Justering

2000-04-27

Debatt

2000-05-10

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om kapitalanvändning i avkastningsstiftelser. I samtliga motioner begärs lagändringar för att underlätta för avkastningsstiftelser att dela ut medel från stiftelsens realisationsvinster vid omsättning av värdepapper och andra tillgångar i stiftelserna.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-04-25

Debatt

2000-05-10

Försvarsforskningens organisation förändras genom att Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten läggs ned den 31 december 2000. En ny myndighet för försvarsforskning inrättas den 1 januari 2001. Bakgrunden till förändringarna är att totalförsvarets båda forskningsorganisationer har samma roll i det framtida totalförsvarets behov av forskning och teknikutveckling.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-04-25

Debatt

2000-05-24

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om samhällets räddningstjänst. Motionerna behandlar bl.a. det allmänna säkerhetsmedvetandet, transport av farligt gods, monopolet inom sotningsväsendet och gemensam teknik för radiokommunikation.

Behandlade dokument

13

Justering

2000-04-25

Debatt

2000-05-10

Riksdagen avslog motioner om totalförsvarsplikten. Motionerna är avgivna dels under allmänna motionstiden 1999, dels med anledning av den del i regeringens proposition Det nya försvaret som behandlar totalförsvarsplikten och den s.k. Pliktutredningen. Pliktutredningen har nyligen slutredovisat sitt uppdrag till regeringen. Utredningen har behandlat flertalet av de frågor som behandlas i motionerna.

Behandlade dokument

14

Justering

2000-04-25

Debatt

2000-05-10