Dokument & lagar (24 träffar)

Betänkande 1999/2000:LU24

Den kooperativa rörelsen ges möjligheten att ha en organisation där ägandet och den kooperativa verksamheten kan läggas i olika juridiska personer utan att den lokala konsumentföreningen förlorar sin rättsliga status som ekonomisk förening. Bakgrunden är den omstrukturering som skett inom kooperationen och som innebär att en lokalt förankrad konsumentförening överför affärsverksamhet till KF. Omstruktureringen har sin grund i konsumentkooperationens behov av att skapa en mer effektiv verksamhet, med storskalighets- och synergieffekter, samtidigt som den lokala förankringen bevaras.


Justering: 2000-05-23 Debatt: 2000-06-07

Betänkande 1999/2000:LU24 (doc, 85 kB)

Betänkande 1999/2000:LU23

Varumärkeslagen anpassas till EG:s varumärkesdirektiv. Direktivet syftar till att eliminera vissa skillnader i de olika EG-ländernas nationella varumärkeslagar. Framför allt reglerar direktivet frågor om vad som behövs för att kunna få och vidmakthålla en ensamrätt till ett varumärke och frågor om det rättsliga skyddet av ensamrätten till ett varumärke. Varumärkesrätten ger innehavaren av ett varumärke en ensamrätt att använda varumärket som symbol för varor eller tjänster.


Justering: 2000-05-09 Debatt: 2000-05-24

Betänkande 1999/2000:LU23 (doc, 87 kB)

Betänkande 1999/2000:LU22

Det blir möjligt att registrera partnerskap i Sverige om en av parterna har hemvist här sedan minst två år. Riksdagens beslut innebär en lättnad i nuvarande bestämmelser om att minst en av parterna ska vara svensk medborgare med hemvist här i landet. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att verka för att vigselförrättare och partnerskapsförrättare görs till ett gemensamt uppdrag. Med en sådan ordning skulle det finnas tillgång till partnerskapsförrättare över hela landet, vilket inte är fallet i dag.


Justering: 2000-05-09 Debatt: 2000-05-24

Betänkande 1999/2000:LU22 (doc, 110 kB)

Betänkande 1999/2000:LU21

En ny lag om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal (distansavtalslag) träder i kraft den 1 juni 2000. Lagen ska gälla för avtal som träffas på distans, t.ex. på Internet eller per telefon, och för avtal som t.ex. ingås vid hembesök. I lagen finns bestämmelser om vilken information som näringsidkaren ska lämna till konsumenten vid marknadsföring och när ett avtal ingås. Konsumenten får också en ångerrätt under 14 dagar. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att analysera om arrangörer av idrottsevenemang i vissa fall ska slippa återbetala biljettintäkter vid inställda arrangemang.


Justering: 2000-04-27 Debatt: 2000-05-10

Betänkande 1999/2000:LU21 (doc, 162 kB)

Betänkande 1999/2000:LU20

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om kapitalanvändning i avkastningsstiftelser. I samtliga motioner begärs lagändringar för att underlätta för avkastningsstiftelser att dela ut medel från stiftelsens realisationsvinster vid omsättning av värdepapper och andra tillgångar i stiftelserna.


Justering: 2000-04-25 Debatt: 2000-05-10

Betänkande 1999/2000:LU19

Riksdagen avslog en motion från allmänna motionstiden 1999 om åtgärder mot s.k. ränteskruvning vid finansiell leasing. Med finansiell leasing avses en tjänst som tillhandahålls en näringsidkare eller en konsument genom särskilda leasingbolag. Tjänsten innebär att leasingbolaget (leasegivaren) köper in utrustning anvisad av leasingkunden (leasetagaren). Utrustningen ägs av leasegivaren, medan nyttjanderätten genom ett särskilt leasingavtal upplåts till leasetagaren. Vid s.k. ränteskruvning sker ett överuttag av leasingavgifter, vilket drabbar både enskilda och institutionella kunder.


Justering: 2000-04-11 Debatt: 2000-04-28

Betänkande 1999/2000:LU19 (doc, 195 kB)

Betänkande 1999/2000:LU18

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om immaterialrättsliga frågor. Motionerna behandlar skyddet för immateriella rättigheter, patent, biotekniska uppfinningar, upphovsrätten i informationssamhället, inskränkningar i upphovsrätten och s.k. arenarätt.


Justering: 2000-04-11 Debatt: 2000-04-28

Betänkande 1999/2000:LU18 (doc, 172 kB)

Betänkande 1999/2000:LU17

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att se över hur privat pensionssparande hanteras av myndigheterna vid skuldsanering. Pensionsförsäkringar och annat privat pensionssparande hanteras i dag i samband med skuldsanering på olika sätt av skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter. Denna brist på enhetlighet i bedömningarna är otillfredsställande, och åtgärder bör snarast vidtas för att komma till rätta med förhållandena. Bakgrunden är att en person som ansöker om skuldsanering normalt ska, innan ett skuldsaneringsförfarande inleds, ha avyttrat de tillgångar som han eller hon inte har oundgängligt behov av. Privata pensionsförsäkringar går emellertid som regel inte att återköpa.


Justering: 2000-04-11 Debatt: 2000-04-28

Betänkande 1999/2000:LU17 (doc, 177 kB)

Betänkande 1999/2000:LU16

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om olika frågor på familjerättens område. Motionerna behandlar bl.a. äktenskaps- och sambolagstiftningen samt arvs- och namnrättsliga frågor.


Justering: 2000-03-21 Debatt: 2000-04-05

Betänkande 1999/2000:LU16 (doc, 165 kB)

Betänkande 1999/2000:LU15

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om en utvärdering av 1998 års föräldrabalksreform när det gäller gemensam vårdnad mot en förälders vilja och barnets boende. Riksdagen beslutade i maj 1998 om ändringar i föräldrabalken bl.a. med syftet att öka användningen av gemensam vårdnad, även i fall där en av föräldrarna motsätter sig detta (se 1997/98:LU12 ). Det är nu angeläget med en utvärdering av föräldrabalksreformen, särskilt när det gäller bestämmelserna om gemensam vårdnad samt för- och nackdelar med växelvis boende. Eftersom utvärderingsarbetet är tidskrävande bör regeringen vidta ytterligare åtgärder så att en utvärdering kan redovisas för riksdagen inom en inte alltför avlägsen framtid. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag.


Justering: 2000-03-21 Debatt: 2000-04-05

Betänkande 1999/2000:LU14

Brottsoffers skyldighet att ersätta en skadeståndsskyldigs rättegångskostnader begränsas. Riksdagens beslut innebär att ett brottsoffer som har tillerkänts s.k. kränkningsersättning som regel inte ska behöva betala den skadeståndsskyldiges rättegångskostnader även om brottsoffret har förlorat processen. Begränsningen ska gälla också när ett brottsoffer har tillerkänts skadestånd på grund av brott för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men eller olägenheter i övrigt, om det finns särskilda skäl för en begränsning. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 maj 2000.


Justering: 2000-03-07 Debatt: 2000-03-23

Betänkande 1999/2000:LU14 (doc, 83 kB)

Betänkande 1999/2000:LU13

Möjligheten att använda vissa metoder för distanskommunikation vid marknadsföring begränsas. Det införs vidare uttryckliga bestämmelser om jämförande reklam. Riksdagens beslut innebär bl.a. att reklam får sändas via telefax och automatiska uppringningssystem bara om mottagaren har givit sitt medgivande på förhand. Andra metoder för distanskommunikation får användas om inte konsumenten på förhand tydligt motsatt sig det. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 maj 2000.


Justering: 2000-03-07 Debatt: 2000-03-23

Betänkande 1999/2000:LU13 (doc, 148 kB)

Betänkande 1999/2000:LU12

Näringsidkare blir fr.o.m. den 15 maj 2000 skyldiga att lämna skriftlig information på konsumentens språk vid upplåtelse eller överlåtelse av bostadsandelar på tidsdelningsbasis (s.k. time-sharing). Riksdagens beslut är föranlett av ett EG-direktiv. (Se även 1996/97:LU18 .)


Justering: 2000-03-07 Debatt: 2000-03-23

Betänkande 1999/2000:LU12 (doc, 77 kB)

Betänkande 1999/2000:LU10

Regeringen fick i uppdrag att överväga om en skyldighet att i årsredovisningen ange könsfördelningen i företagens styrelser och andra ledningsorgan kan vara till nytta för jämställdhetsarbetet. Riksdagen gjorde sitt ställningstagandet med anledning av en s-motion. Justitieministern uttalade i mars 1999 att regeringen för närvarande inte tänker ta något initiativ till en utökning av informationslämnandet i bolagens årsredovisningar (se svar på fråga 1998/99:445 ). Enligt riksdagen är det emellertid nu dags att överväga om en utvidgning kan vara till nytta för jämställdhetsarbetet.


Justering: 2000-02-22 Debatt: 2000-03-08

Betänkande 1999/2000:LU10 (doc, 113 kB)

Betänkande 1999/2000:LU11

Regeringen fick i uppdrag att göra en förutsättningslös översyn av patientskadelagens bestämmelse om självrisk och de konsekvenser som ett slopande av självrisken skulle föra med sig. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av en kd-motion. Enligt patientskadelagen har en patient rätt till ersättning vid skada och alla vårdgivare, både offentliga och privata, är skyldiga att ha en patientförsäkring som täcker sådan ersättning. Patienten ska betala en självrisk som motsvarar en tjugondel av basbeloppet, viket i dag motsvarar 1 830 kr.


Justering: 2000-02-15 Debatt: 2000-03-08

Betänkande 1999/2000:LU11 (doc, 156 kB)

Betänkande 1999/2000:LU9

Publika aktiebolag, vars aktier är noterade vid en börs eller annan reglerad marknad, ska få förvärva och överlåta egna aktier. Förvärv av egna aktier ska inte få ske med större belopp än att det även efter förvärvet finns täckning för bolagets bundna egna kapital. I syfte att minimera riskerna för missbruk av de föreslagna reglerna beslutade riksdagen om bl.a. åtgärder mot kursmanipulation och förbud mot korttidshandel. Vidare beslutades om utvidgade möjligheter för publika försäkringsaktiebolag att förvärva och överlåta egna aktier.


Justering: 2000-02-08 Debatt: 2000-02-23

Betänkande 1999/2000:LU9 (doc, 122 kB)

Betänkande 1999/2000:LU8

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, medlemsbanker, understödsföreningar, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag ska kunna välja att ha sin redovisning i euro i stället för i svenska kronor. I aktiebolag som har sin redovisning i euro ska aktiekapitalet och aktiernas nominella belopp vara bestämda i euro. Företag som har valt att ha sin redovisning i euro ska även i fortsättningen avge skattedeklarationer m.m. i svenska kronor. De nya reglerna träder i kraft den 1 mars 2000.


Justering: 2000-01-27 Debatt: 2000-02-09

Betänkande 1999/2000:LU8 (doc, 129 kB)

Betänkande 1999/2000:LU7

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om fastighetsköp. Motionerna gäller fastighetsmäklare och företagsmäklare, företagsförmedling, besiktningsmän och fastighetsvärderare samt s.k. fastighetsbedrägerier. Dessutom avslogs en motion som gäller bostadsarrende, också den från den allmänna motionstiden 1999.


Justering: 2000-01-18 Debatt: 2000-02-02

Betänkande 1999/2000:LU7 (doc, 84 kB)

Betänkande 1999/2000:LU6

Riksdagen beslöt återförvisa ärendet till lagutskottet för ytterligare beredning. (Se även 1999XZBW2000XZAWLU11 .)


Justering: 2000-01-18 Debatt: 2000-02-02

Betänkande 1999/2000:LU5

Regeringen fick i uppdrag att överväga om det behövs regler för marknadsföring av öl som fastställer dels hur mycket "en stor stark" ska innehålla, dels en minimialkoholhalt. Riksdagen avslog vidare motioner från allmänna motionstiden 1999 om olika konsumentpolitiska frågor.


Justering: 2000-01-18 Debatt: 2000-02-02

Betänkande 1999/2000:LU5 (doc, 172 kB)
Paginering