Sök

Avdelning
Hoppa till filter

82 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, 2018/19, 1999/2000, Justitieutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Datalagring vid brottsbekämpning - anpassningar till EU-rätten

    Betänkande 2018/19:JuU27

    Regeringen föreslår att nuvarande regler om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte, så kallad datalagring, ska anpassas till EU-lagstiftning. Det är mycket viktigt för brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till elektronisk kommunikation, till exempel från teleoperatörer. Enligt regeringen kräver dock EU-rätten att datalagringsskyldigheten begränsas jämfört med dagens regler.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019.

    Riksdagen tycker dock att regeringens förslag begränsar datalagringsskyldigheten för mycket med bakgrund mot de brottsbekämpande myndigheternas behov av lagrade uppgifter. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över omfattningen av datalagringsskyldigheten. Enligt riksdagen bör datalagringen utökas och vara så långtgående som det är möjligt enligt EU-reglerna.

    Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag på området.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 47 minuter
    Justering
    2019-06-11
    Bordläggning
    2019-06-17
    Debatt
    2019-06-18
    Beslut
    2019-06-19
  • Dokument & lagar

    Vapenfrågor

    Betänkande 2018/19:JuU29

    Regeringen bör utreda antalet vapen i en vapengarderob, tidsbegränsade vapenlicenser och reglerna för att ta med sig vapen inom EU. Det tycker riksdagen som riktar uppmaningar, tillkännagivanden, om det till regeringen. Riksdagen gör även ytterligare tillkännagivanden som rör skärpta straff för vapenbrott och smuggling av vapen, avskaffat krav på tillstånd för ljuddämpare och översyn av vapenlagstiftningen.

    Tillkännagivandena kom när riksdagen behandlade cirka 70 förslag i motioner om vapenfrågor från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom det redan pågår utredningar och beredning inom de områden som motionerna berör. Motionerna handlar bland annat om rättshjälp i vapenlicensmål, en ny tillståndsmyndighet och förvaring av vapen och ammunition.

    Behandlade dokument
    22
    Förslagspunkter
    29
    Reservationer
    26 
    Anföranden och repliker
    20, 79 minuter
    Justering
    2019-06-11
    Bordläggning
    2019-06-17
    Debatt
    2019-06-18
    Beslut
    2019-06-19
  • Dokument & lagar

    Polisens tillgång till underrättelser från Försvarets radioanstalt

    Betänkande 2018/19:JuU28

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag som ska göra att Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten (Noa) får utökad tillgång till uppgifter från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

    Dagens regelverk tillämpas på ett sätt som innebär att Säkerhetspolisen och Noa inte får tillgång till uppgifter från signalspaning när det gäller företeelser som myndigheterna bedriver en förundersökning om. Regeringens lagförslag innebär att Säkerhetspolisen och Noa kan bestämma inriktningen av signalspaning och ta emot underrättelser med inhämtade uppgifter även om det pågår en förundersökning. Uppgifterna får inte användas för att utreda brott.

    Riksdagen välkomnar förslaget och bedömer att det påtagligt kan förbättra polisens förmåga att identifiera och motverka hot mot Sveriges säkerhet. Förslagen har sin bakgrund i en politisk överenskommelse om åtgärder mot terrorism som Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna ingick i juni 2017.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2019.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 12 minuter
    Justering
    2019-06-11
    Bordläggning
    2019-06-17
    Debatt
    2019-06-18
    Beslut
    2019-06-19
  • Dokument & lagar

    Järnvägsfrågor

    Betänkande 2018/19:TU17

    Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om järnvägsfrågor. Anledningen är bland annat att utrednings- och utvecklingsarbete redan pågår på området.

    Motionerna handlar exempelvis om järnvägsmarknaden, järnvägens tillförlitlighet, längre och tyngre tåg och statistik.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    18 
    Anföranden och repliker
    19, 77 minuter
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-13
    Debatt
    2019-06-14
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Ett ändrat prishöjningstak för frimärkta brev

    Betänkande 2018/19:TU19

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ändrat tak för prishöjningar av brev med frimärken. Postnord har uppmärksammat regeringen på att det kraftigt minskade antalet brev har gjort det svårt att hålla igång posttjänsten på ett sätt som är ekonomiskt hållbart. Regeringen bedömer i skrivelsen att det är nödvändigt att ändra det tak för prishöjningar av brev som finns i dag och har också lagt fram förslag om ändringar i postförordningen.

    Riksdagen anser att förslaget till ändring av prisregleringen i postförordningen är väl avvägt för att på längre sikt kunna upprätthålla en samhällsomfattande posttjänst i enlighet med riksdagens mål. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 9 minuter
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-13
    Debatt
    2019-06-14
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur

    Betänkande 2018/19:TU18

    Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om tillämpningen av den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att trafikutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av fyrstegsprincipen.

    Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas enligt fyra steg. I första steget ska åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt övervägas. Först i fjärde steget ska nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder övervägas. Att planera enligt fyrstegsprincipen innebär också att man ska ha ett trafikslagsövergripande perspektiv, där alla trafikslag och transportsätt ska prövas förutsättningslöst

    Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringens och Trafikverkets styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Regeringen behöver i flera avseenden förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med fyrstegsprincipen och Trafikverket behöver utveckla sitt arbetssätt för att åstadkomma mer kostnadseffektiva investeringar inom transportsektorn.

    Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och framhöll att det är av stor vikt att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna bakom investeringar i infrastruktur är korrekta, för att kunna generera så stor samhällsnytta som möjligt.

    Riksdagen uppmanade därför regeringen att:

    • vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag
    • arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar
    • tydligt definiera vad som avses med trafikslagsövergripande anslag i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 53 minuter
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-13
    Debatt
    2019-06-14
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Väg- och fordonsfrågor

    Betänkande 2018/19:TU16

    Till skillnad från i flera andra länder är det inte olagligt att manipulera mätarställningen på ett fordon i Sverige. Förutom att köpare till manipulerade bilar blir lurade, så kan bilar som har gått många fler mil än vad mätarställningen visar påverka både miljön och trafiksäkerheten negativt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över hur man kan kriminalisera manipulation av vägmätare.

    Regeringen bör även se till att det blir obligatoriskt att mätarställningen kontrolleras mot föregående inrapporterade siffror vid besiktning, och att de uppgifterna också förs in i besiktningsprotokollet.

    Förslaget om tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

    Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 90 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om väg- och fordonsfrågor.

    Behandlade dokument
    50
    Förslagspunkter
    17
    Reservationer
    31 
    Anföranden och repliker
    20, 88 minuter
    Justering
    2019-05-28
    Bordläggning
    2019-06-04
    Debatt
    2019-06-05
    Beslut
    2019-06-12
  • Dokument & lagar

    Sjöfartsfrågor

    Betänkande 2018/19:TU14

    För att öka andelen hållbara transporter bör regeringen prioritera arbetet med att gynna vattenvägarna för godstransporter och även underlätta för utökad pråmtrafik. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

    Längs Sveriges kust och de inre vattenvägarna finns många hamnar. Godstransporter i låga hastigheter till sjöss ger mindre klimatpåverkan än vägtransporter, därför är en utveckling av sjöfarten en viktig del för att uppnå Sveriges miljömål.

    Att underlätta för pråmtrafik bidrar också till minskade transporter på land eftersom en pråm kan ersätta ett stort antal lastbilar.

    Riksdagen sa samtidigt nej till övriga cirka 60 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om sjöfartsfrågor.

    Behandlade dokument
    26
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    16, 78 minuter
    Justering
    2019-05-16
    Bordläggning
    2019-06-04
    Debatt
    2019-06-05
    Beslut
    2019-06-12
  • Dokument & lagar

    Behandling av personuppgifter samt registrering och användning av fordon på vägtrafikområdet

    Betänkande 2018/19:TU12

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att inrätta två nya lagar om personuppgiftsbehandling och fordonsregistrering på vägtrafikområdet. De nya lagarna, vägtrafiklagen och lagen om fordons registrering och användning, ersätter lagen om vägtrafikregister.

    Lagförslagen syftar till att modernisera den nuvarande registerlagstiftningen inom vägtrafikområdet och att anpassa den till EU:s dataskyddsförordning. Vägtrafiklagen har i uppgift att reglera personuppgiftsbehandling när det gäller fordon, behörigheter, tillstånd och tillsyn. Lagen om fordons registrering och användning kommer att reglera förutsättningarna för ett fordons registrering och användning.

    Riksdagen anser att regeringens lagförslag är väl avvägda och att de bland annat kan bidra till att regelverket blir tydligare och mer överskådligt. De nya lagarna och de följdändringar som föreslås i andra lagar börjar gälla den 1 juli 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 9 minuter
    Justering
    2019-05-14
    Bordläggning
    2019-05-27
    Debatt
    2019-05-28
    Beslut
    2019-05-28
  • Dokument & lagar

    Luftfartsfrågor

    Betänkande 2018/19:TU15

    Ett system för tillsyn av marktjänster på flygplatser införs. Tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen får möjlighet att besluta om de förelägganden som behövs för att reglerna ska följas. Transportstyrelsen får också befogenhet att meddela ytterligare föreskrifter i vissa frågor som gäller marktjänster på flygplatser.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner om olika luftfartsfrågor, som till exempel regionala flygplatser, Bromma flygplats och luftfartens klimatpåverkan. Riksdagen sa nej eftersom vissa åtgärder redan har gjorts och arbete redan pågår i en del av de frågor som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    32
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    15 
    Anföranden och repliker
    40, 121 minuter
    Justering
    2019-05-14
    Bordläggning
    2019-05-27
    Debatt
    2019-05-28
    Beslut
    2019-05-28
  • Dokument & lagar

    Personuppgiftsbehandling i viss verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet - anpassningar till EU:s dataskyddsreform

    Betänkande 2018/19:JuU26

    Riksdagen har beslutat om en ny kustbevakningsdatalag och förändringar i några andra lagar som styr hur personuppgifter ska behandlas i verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet. Ändringarna anpassar svenska lagar till EU:s dataskyddsreform. Även reglerna för hur personuppgifter ska behandlas förenklas i vissa situationer, till exempel när en person frivilligt betalar de böter han eller hon har blivit dömd till.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna börjar gälla den 30 juni 2019.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-05-16
    Bordläggning
    2019-05-27
    Debatt
    2019-05-28
    Beslut
    2019-05-28
  • Dokument & lagar

    Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

    Betänkande 2018/19:JuU25

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och i fängelselagen. Syftet med lagändringarna är att stärka möjligheterna för Kriminalvården att vidta kontroll- och stödåtgärder för dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff.

    Ändringarna innebär bland annat att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Ändringarna innebär också att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

    Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen med anledning av förslag i motioner. Förslagen rör i korthet följande frågor:

    • En tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning.
    • En reformering av systemet med villkorlig frigivning där större hänsyn bland annat tas till hur den intagne skött sig under strafftiden.

    Behandlade dokument
    17
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    38, 89 minuter
    Justering
    2019-05-09
    Bordläggning
    2019-05-14
    Debatt
    2019-05-15
    Beslut
    2019-05-15
  • Dokument & lagar

    Stärkt ordning och säkerhet i domstol

    Betänkande 2018/19:JuU23

    Regeringen anser att ordningen och säkerheten i domstolarna måste stärkas och föreslår därför lagändringar för att öka tryggheten i lokalerna.

    Konkret innebär förslaget att rädda och utsatta brottsoffer ska få bättre möjlighet att delta i domstolssammanträden genom videokonferens och att åhörare ska kunna hänvisas till en sidosal eller helt utvisas från rättssalen på grund av ordnings- eller säkerhetsskäl. På det viset ska förhörspersonen kunna lämna sina uppgifter utan att känna sig störd eller hotad. Förbudet mot att fotografera i rättssalen ska utvidgas så att det även gäller fotografering in i rättssalen och straffskalan för brott mot förbudet ska skärpas. Elektronisk utrustning som åhörare har med sig i rättssalen ska som huvudregel vara avstängd och undanstoppad.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 22 minuter
    Justering
    2019-05-09
    Bordläggning
    2019-05-14
    Debatt
    2019-05-15
    Beslut
    2019-05-15
  • Dokument & lagar

    Skärpt straff för subventionsmissbruk

    Betänkande 2018/19:JuU24

    Brottsbalken ändras. Straffbestämmelsen om så kallat subventionsmissbruk gradindelas så att ett grovt brott med beteckningen grovt subventionsmissbruk införs i lagen. Straffet blir fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Lagändringen görs för att genomföra ett EU-direktiv som handlar om att bekämpa bedrägerier mot EU:s finansiella intressen.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-05-09
    Bordläggning
    2019-05-14
    Debatt
    2019-05-15
    Beslut
    2019-05-15
  • Dokument & lagar

    Genomförande av barnrättsdirektivet och några andra straffprocessuella frågor

    Betänkande 2018/19:JuU21

    2016 antog EU det så kallade barnrättsdirektivet, som ska garantera att barn som är misstänkta eller åtalade för brott behandlas på ett rättssäkert sätt. Nu föreslår regeringen ett antal ändringar i svenska lagar, bland annat för att införa direktivet i svensk rätt. Regeringen föreslår att åklagare i vissa fall ska bli skyldiga att anmäla en försvarare till rätten som olämplig. För att undvika att den åtalade eller misstänkte står utan försvarare ska domstolen i vissa fall kunna utse en offentlig försvarare utöver den försvarare som den misstänkte själv har utsett. Ett barn som blir myndig medan han eller hon är frihetsberövad ska i vissa fall kunna fortsätta vara placerad tillsammans med andra barn.

    Regeringen föreslår också att arbetsgivare ska få ökade möjligheter att ersätta en offentlig funktionär för hans eller hennes rättegångskostnader och att övervakningsnämnderna ska få möjlighet att lämna information om förenklad delgivning.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna gäller från den 11 juni 2019. Riksdagen sa också nej till fyra förslag i motioner som rör lagändringarna med anledning av barnrättsdirektivet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 8 minuter
    Justering
    2019-04-25
    Bordläggning
    2019-05-06
    Debatt
    2019-05-07
    Beslut
    2019-05-08
  • Dokument & lagar

    En modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden

    Betänkande 2018/19:JuU22

    När en hyresgäst eller ägare av en bostadsrätt hamnar i en tvist med sin hyresvärd eller bostadsrättförening kan ärendet avgöras av någon av landets åtta hyres- och arrendenämnder. Regeringen föreslår lagändringar som ska underlätta och effektivisera arbetet i nämnderna.

    Förslaget innebär bland annat att hyres- och arrendenämnderna ska få använda modern teknik för att dokumentera sina förhör, något som sparar tid och arbete om ärendet överklagas till hovrätten. De föreslagna regelförändringarna innebär också att möjligheten att överklaga nämndens beslut ska öka och att det ska finnas en större flexibilitet i hur nämnderna ska vara sammansatta. Det ska också bli möjligt att delegera vissa uppgifter från ordföranden till en anställd i hyresnämnden, om personen har tillräcklig kunskap och erfarenhet.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-04-25
    Bordläggning
    2019-04-30
    Debatt
    2019-05-02
    Beslut
    2019-05-02
  • Dokument & lagar

    Terrorism

    Betänkande 2018/19:JuU16

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om arbetet mot terrorism. Motionsförslagen handlar bland annat om frågor om utvidgade straffbestämmelser, skärpta straff för terroristbrott och kriminalisering av samröre med terroristorganisationer. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst att arbete pågår inom de områden som förslagen gäller.

    Behandlade dokument
    23
    Förslagspunkter
    35
    Reservationer
    32 
    Anföranden och repliker
    24, 65 minuter
    Justering
    2019-04-25
    Bordläggning
    2019-05-06
    Debatt
    2019-05-07
    Beslut
    2019-05-08
  • Dokument & lagar

    Högsta domstolens sammansättning i utlämningsärenden

    Betänkande 2018/19:JuU17

    En person som är misstänkt, åtalad eller dömd för brott i ett annat land och som befinner sig i Sverige kan utlämnas till det andra landet under vissa förutsättningar. När Högsta domstolen prövar sådana ärenden kräver lagen att minst fem ledamöter deltar i beslutet. Regeringen anser att det räcker att minst tre ledamöter deltar, eftersom utlämningsärendena inte brukar vara komplicerade och ytterst sällan leder till prejudikat.

    När det gäller tvångsmedel i samband med ett ärende om utlämning, till exempel om personen ska vara häktad, ska Högsta domstolen själv få besluta hur många ledamöter som ska delta i beslutet. Regeringen anser också att det räcker med tre ledamöter när Högsta domstolen beslutar i ärenden som handlar om att bland annat verkställa brottmålsdomar utomlands.

    Riksdagen sa ja till de föreslagna lagändringarna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-04-25
    Bordläggning
    2019-04-30
    Debatt
    2019-05-02
    Beslut
    2019-05-02
  • Dokument & lagar

    Kriminalvårdsfrågor

    Betänkande 2018/19:JuU13

    Riksdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området kriminalvård:

    • Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott bör förstärkas.
    • Ett nationellt exitprogram för personer som vill lämna det kriminella livet bör införas.
    • En särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott.
    • Kriminalvården ska öka samarbetet med andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna straffet i hemlandet.

    Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner om kriminalvårdsfrågor.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    34
    Reservationer
    26 
    Anföranden och repliker
    24, 82 minuter
    Justering
    2019-04-11
    Bordläggning
    2019-04-24
    Debatt
    2019-04-25
    Beslut
    2019-04-25
  • Dokument & lagar

    Polisfrågor

    Betänkande 2018/19:JuU10

    Riksdagen riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom polisfrågor:

    • Regeringen bör verka för att återinrätta vissa specialenheter inom Polismyndigheten, så som särskilda sexualbrottsgrupper och specialiserade narkotikapoliser
    • Regeringen bör skyndsamt begränsa antalet godkända id-handlingar i syfte att minska antalet bedrägerier och annan IT-relaterad brottslighet
    • Regeringen bör utöka rätten till kränkningsersättning för poliser

    Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med riksdagens behandling av cirka 250 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om polisfrågor, så som polisens organisation och arbetsuppgifter. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    131
    Förslagspunkter
    69
    Reservationer
    86 
    Anföranden och repliker
    8, 56 minuter
    Justering
    2019-04-11
    Bordläggning
    2019-04-24
    Debatt
    2019-04-25
    Beslut
    2019-04-25