Dokument & lagar (18 träffar)

Betänkande 2018/19:FöU6

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 21
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:FöU6 (pdf, 539 kB)

Betänkande 2018/19:FöU4

Kustbevakningens arbete inom brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn ska samlas i en och samma lag för att göra reglerna mer lika och lättöverskådliga. Kustbevakningens arbete till sjöss ska också tas till vara på ett bättre sätt genom att myndigheten får ett större ansvar för såväl brottsbekämpning som ordningshållning.

En polis ska få rätt att genomsöka båtar efter vapen och andra farliga föremål utifrån samma möjligheter som gäller för genomsökning av fordon efter sådana föremål.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen och lagändringarna den medför börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-02-07 Debatt: 2019-02-14 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:FöU4 (pdf, 5013 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny kustbevakningslag

Betänkande 2018/19:FöU9


Beredning: 2019-03-05 Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-03 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:FöU10

Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:FöU8


Beredning: 2019-03-14 Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-10 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:FöU7


Beredning: 2019-03-14 Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-10 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:FöU5


Justering: 2019-02-28 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:FöU1

Cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och beredskap, drygt 36,1 miljarder kronor. 13,4 miljarder kronor går till Försvarsmakten och Försvarets materielverk för anskaffning av materiel och anläggningar och Kustbevakningen får 1,3 miljarder kronor.

Riksdagen sa ja till att fördela pengarna inom utgiftsområdet enligt Moderaternas och Kristdemokraternas förslag.

I andra delar sa riksdagen ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att stora delar av myndighetskostnaderna, 1,8 miljarder kronor, för Försvarets materielverk flyttas till ett eget anslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att låta regeringen besluta om att hyra ut eller sälja stridsflygplan JAS 39 C/D på export under 2019. Samtidigt riktade riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen borde i anslutning till 2019 års vårändringsbudget redovisa reviderade investeringsplaner. Detta för att riksdagen ska kunna se hur köp och underhåll av försvarsmateriel prioriteras inom de ekonomiska ramar som riksdagen beslutar om.
  • Regeringen borde också redovisa livscykelkostnaden för det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 7
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-17 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:FöU1 (pdf, 771 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2018/19:FöU3

Regeringen får möjlighet att inrätta tre nya organisationsenheter, så kallade försvarsgrensstaber, inom Försvarsmakten. Det handlar om en arméstab, en marinstab och en flygstab som ska placeras i Enköping, Haninge/Muskö respektive Uppsala. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En motivering för att ändra försvarets organisation är att säkerhetsläget i omvärlden har försämrats. De nya staberna ska öka robustheten och minska riskerna i försvarsledningens organisation genom att öka den geografiska spridningen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-17 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:FöU3 (pdf, 318 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inrättande av försvarsgrensstaber

Betänkande 2018/19:FöU2

Riksrevisionen har granskat Sveriges livsmedels- och läkemedelsförsörjning vid kriser. En slutsats är att det inte finns tillräckliga förutsättningar för att livsmedels- och läkemedelsförsörjningen ska fungera säkert vid kriser eller under höjd beredskap. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

  • klargöra mål, krav och ansvar
  • förtydliga vad som förväntas av de myndigheter som har ett samordningsansvar, framför allt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen
  • se till att samverkan och kunskap fortsätter att utvecklas på området.

Regeringen anser i en skrivelse att den har vidtagit flera åtgärder, bland annat har regeringen tillsatt tre utredningar kopplade till de områden som Riksrevisionen tar upp i sin rapport.

Riksdagen anser att det i väntan på regeringens behandling av Försvarsberedningens rapporter och kommande utredningsförslag inte finns anledning att vidta ytterligare åtgärder som gäller livsmedels- och läkemedelsförsörjningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-11-22 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:FöU2 (pdf, 338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om livsmedels- och läkemedelsförsörjning - samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner

Betänkande 1999/2000:FöU7

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag att lägga ned vissa skolor och centrum inom Försvarsmakten. Nedläggningen berör Flygvapnets Uppsalaskolor, Försvarsmaktens ledningscentrum, Rikshemvärnscentrum och Försvarsmaktens underhållscentrum. Den verksamhet som bedrivs vid dessa kommer i allt väsentligt att inordnas i andra organisationsenheter inom Försvarsmakten. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att Flygvapnets Uppsalaskolor inte bör läggas ned och att Flygskolan inte bör inordnas i Upplands flygflottilj. En kommande redovisning av regeringen om behov av exportstöd samt om framtida flygutbildning bör avvaktas. Vidare bör den framtida Amfibiestridsskolan ha en från amfibieregementena fristående ställning och alltså inte inordnas i Amfibieregementet i Vaxholm. Riksdagen godkände redan nu regeringens förslag om Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum i Uppsala. Däremot bör riksdagen även i fortsättningen besluta om väsentliga förändringar för ett antal enheter samt för Syd- och Ostkustens örlogsbaser, Muskö örlogsvarv samt Arméns tekniska skola. Detta för att underlätta uppföljningen av tidigare omfattande organisationsbeslut. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande till regeringen om namnet på militärdistriktsenheten i Dalarna. Enheten bör heta Dalregementsgruppen i stället för Dalagruppen som regeringen föreslagit. Detta mot bakgrund av den betydelse som traditioner och benämningar har inte minst för den lokalt förankrade försvarsviljan.


Justering: 2000-05-23 Debatt: 2000-06-07

Betänkande 1999/2000:FöU7 (doc, 137 kB)

Betänkande 1999/2000:FöU8

Försvarsmaktens nuvarande underhållsregementen i Kristianstad, Strängnäs och Boden läggs ned. En ny organisationsenhet för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet inrättas. Verksamheten vid Muskö örlogsvarv i Haninge inordnas i den nya organisationsenheten och organisationsenheten Muskö örlogsvarv avvecklas. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med ett fullständigt och mer genomarbetat förslag till underhållsorganisation innan regeringen eller Försvarsmakten fattar beslut i avgörande strukturfrågor, inklusive frågan om Muskövarvets framtid.


Justering: 2000-05-11 Debatt: 2000-06-07

Betänkande 1999/2000:FöU8 (doc, 104 kB)

Betänkande 1999/2000:FöU6

Försvarsforskningens organisation förändras genom att Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten läggs ned den 31 december 2000. En ny myndighet för försvarsforskning inrättas den 1 januari 2001. Bakgrunden till förändringarna är att totalförsvarets båda forskningsorganisationer har samma roll i det framtida totalförsvarets behov av forskning och teknikutveckling.


Justering: 2000-04-25 Debatt: 2000-05-24

Betänkande 1999/2000:FöU6 (doc, 78 kB)

Betänkande 1999/2000:FöU5

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om samhällets räddningstjänst. Motionerna behandlar bl.a. det allmänna säkerhetsmedvetandet, transport av farligt gods, monopolet inom sotningsväsendet och gemensam teknik för radiokommunikation.


Justering: 2000-04-25 Debatt: 2000-05-10

Betänkande 1999/2000:FöU5 (doc, 120 kB)

Betänkande 1999/2000:FöU4

Riksdagen avslog motioner om totalförsvarsplikten. Motionerna är avgivna dels under allmänna motionstiden 1999, dels med anledning av den del i regeringens proposition Det nya försvaret som behandlar totalförsvarsplikten och den s.k. Pliktutredningen. Pliktutredningen har nyligen slutredovisat sitt uppdrag till regeringen. Utredningen har behandlat flertalet av de frågor som behandlas i motionerna.


Justering: 2000-04-25 Debatt: 2000-05-10

Betänkande 1999/2000:FöU2

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag om det nya försvaret. Regeringen och Försvarsmakten är överens om vilka åtgärder som nu behöver vidtas för att förändra Försvarsmakten mot bakgrund av de försvarspolitiska behoven och de ekonomiska förutsättningarna. Den försvarspolitiska förändringsprocessen bör därför drivas vidare med huvudsaklig utgångspunkt i de förslag som regeringen lagt fram. Försvarsmaktens operativa förmågor förändras till att omfatta försvar mot väpnat angrepp, hävda svensk territoriell integritet, bidra till fred och säkerhet i omvärlden samt stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Grunden för det militära försvarets utveckling ska även i fortsättningen vara förmågan till väpnad strid. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag till inriktning av organisationen fram t.o.m. år 2004. Förslaget bör ligga till grund för fortsatt planering och erforderliga åtgärder fram till nästa försvarsbeslut. Ledningsfunktionernas utveckling ska ingå som en del i den genomgripande förändringen av totalförsvaret. Nuvarande Armé-, Marin- och Flygvapencentrum, militärområdesstaber, fördelningsstaber och Gotlands militärkommando, försvarsområdesstaber, marinkommandon och flygkommandon samt civilbefälhavarorganisationen läggs ned. På central nivå inrättas en s.k. operativ insatsledning. Regeringen fick i uppdrag att återkomma med ett samlat förslag till ledningsorganisation på central nivå. När det gäller informationskrigföring och IT-säkerhet krävs det ett samlat grepp som bl.a. lägger fast ansvaret på myndighetsnivå. Regeringen fick i uppdrag att snarast återkomma med förslag till åtgärder inom ramen för ett samlat ansvarstagande. När det gäller Försvarsmaktens organisation i fred kommer omfattande förändringar av organisationen att behöva göras. Riksdagen godkände regeringens förslag på området, vilket bl.a. innebär nedläggning av förband.


Justering: 2000-03-14 Debatt: 2000-03-29

Betänkande 1999/2000:FöU2 (doc, 1160 kB)

Betänkande 1999/2000:FöU3

Försvarsunderrättelseverksamheten regleras i en ny lag. Lagen lägger fast ramarna för verksamheten och anger dess huvudsakliga uppgifter och arbetsformer. Verksamhet ska bedrivas av Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och andra myndigheter som regeringen bestämmer för att kartlägga yttre militära hot mot landet och till stöd för svensk utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik. Verksamheten ska fullgöras genom inhämtning, bearbetning och analys av information. De myndigheter som ska bedriva försvarsunderrättelseverksamhet får etablera och upprätthålla samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer. Verksamheten får inte avse uppgifter som ligger inom ramen för polisens och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete. En särskild nämnd under regeringen, Försvarets underrättelsenämnd, ska ha insyn i försvarsunderrättelseverksamheten.


Justering: 2000-02-24 Debatt: 2000-03-22

Betänkande 1999/2000:FöU3 (doc, 113 kB)

Betänkande 1999/2000:FöU1

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag för år 2000 till totalförsvaret på drygt 46,6 miljarder kronor, varav drygt 42,7 miljarder kronor för det militära försvaret. Riksdagen godkände också ett samarbetsavtal om europeisk flygforskning och beslutade att det nationella flygtekniska forskningsprogrammet ska fortsätta på oförändrad ekonomisk nivå år 2000.


Justering: 1999-11-17 Debatt: 1999-12-02