Sök

Avdelning
Hoppa till filter

19 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, 2018/19, 1999/2000, Civilutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Fler tillval för hyresgäster

    Betänkande 2018/19:CU18

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge hyresgäster större möjlighet att komma överens med hyresvärden om att anpassa den egna lägenhetens standard. Förslaget innebär att hyresgästen och hyresvärden kan komma överens om antingen en prishöjning för att höja lägenhetens standard, eller en lägre hyra för att sänka den. Överenskommelsen mellan hyresgäst och hyresvärd ska gälla i tio år, och därefter ska samma regler för prissättning gälla som för hyran i övrigt.

    De nya reglerna börjar gälla den 2 oktober 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    32, 56 minuter
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-12
    Debatt
    2019-06-13
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Åtgärder mot handel med hyreskontrakt

    Betänkande 2018/19:CU17

    Regeringen har föreslagit åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt och annat missbruk av hyresrätten. Bytesrätten begränsas för att göra det svårare att överlåta hyreskontrakt mot betalning. Den som har köpt ett hyreskontrakt eller har försökt att sälja ett hyreskontrakt ska kunna förlora sin hyresrätt omedelbart. Straffen för att sälja och förmedla hyreskontrakt mot otillåten betalning ska bli hårdare. Det ska även bli brottsligt att köpa hyreskontrakt.

    En hyresgäst med förstahandskontrakt som hyr ut sin lägenhet i andra hand ska inte få ta ut en hyra som är högre än hyresgästens egen hyra, med tillägg för möbler och liknande. Den som tar ut en för hög hyra ska kunna förlora sitt förstahandskontrakt. Det ska också bli brottsligt att hyra ut en lägenhet i andra hand utan tillstånd till en för hög hyra.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    41, 119 minuter
    Justering
    2019-06-04
    Bordläggning
    2019-06-12
    Debatt
    2019-06-13
    Beslut
    2019-06-13
  • Dokument & lagar

    Större frihet att bygga altaner

    Betänkande 2018/19:CU19

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i plan- och bygglagen som medför en större frihet för fastighetsägare att bygga altaner. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

    Förslaget innebär bland annat att det införs ett undantag från kravet på bygglov för att uppföra en altan vid ett en- eller tvåbostadshus under vissa förutsättningar. Förslaget innebär också att mindre altaner, som inte omfattas av krav på bygglov, får strida mot detaljplanen i området.

    Riksdagen delar regeringens bedömning att det behöver bli enklare att bygga altaner utan bygglov. Detta minskar både hushållens och kommunernas regelbörda vid mindre byggärenden, och underlättar för småhusägare att kunna anpassa sitt hus och sin tomt efter egna önskemål.

    Regeländringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    6, 15 minuter
    Justering
    2019-05-28
    Bordläggning
    2019-06-03
    Debatt
    2019-06-04
    Beslut
    2019-06-04
  • Dokument & lagar

    Nya EU-regler om aktieägares rättigheter

    Betänkande 2018/19:CU16

    En ny lag som reglerar röstningsrådgivares verksamhet införs. Enligt den nya lagen ska röstningsrådgivare ha en uppförandekod. De ska vara öppna med hur undersökningar, råd och röstningsrekommendationer tas fram och redovisa intressekonflikter för sina kunder.

    Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i noterade aktiebolag ändras också. Det innebär att riktlinjerna för ersättning blir mer detaljerade. Noterade aktiebolag ska redogöra för det gångna årets utbetalda och innestående ersättningar i en särskild rapport. Regler som ska göra verksamheten hos institutionella investerare och kapitalförvaltare mer transparent införs.

    Lagändringarna innebär att ett EU-direktiv om aktieägares rättigheter genomförs i Sverige. Tanken är att öka engagemanget hos aktieägare och företagsledningar och minska kortsiktiga risktaganden i aktiebolag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 10 juni 2019.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 42 minuter
    Justering
    2019-05-09
    Bordläggning
    2019-05-14
    Debatt
    2019-05-15
    Beslut
    2019-05-15
  • Dokument & lagar

    Insolvensregister enligt 2015 års insolvensförordning

    Betänkande 2018/19:CU15

    EU:s insolvensförordning från 2015 reglerar vad som gäller för företag och privatpersoner efter en konkurs eller företagsrekonstruktion. Enligt förordningen ska alla EU-länder upprätta nationella register över de företag och privatpersoner som är försatta i konkurs eller företagsrekonstruktion.

    Regeringen föreslår att reglerna om insolvensregister i EU:s insolvensförordning kompletteras med ytterligare bestämmelser. Förslaget innebär att det införs en samlad reglering om registren i lag. Registren ska innehålla uppgifter om alla de svenska insolvensförfaranden som omfattas av förordningen. Registret syftar till att göra det lättare för borgenärer att bevaka sin rätt inom hela EU. I Sverige ska registret skötas av Bolagsverket och Kronofogdemyndigheten.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2019-05-02
    Bordläggning
    2019-05-06
    Debatt
    2019-05-07
    Beslut
    2019-05-08
  • Dokument & lagar

    Fastighetsrätt

    Betänkande 2018/19:CU13

    Samfällighetsföreningar, exempelvis vägföreningar, bör själva kunna besluta om att ändra andelstalen för fastigheter som ingår i föreningen. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt utreda en lagändring.

    I Sverige finns idag ett stort antal samfällighetsföreningar som har hand om anläggningar som flera fastigheter kan nyttja. Det kallas gemensamhetsanläggningar och kan till exempel vara en gemensam väg som de boende i föreningen använder.

    Enligt dagens regelverk kan samfällighetsföreningar inte själva ändra andelstalen för de fastigheter som ingår i föreningen. Det är både kostsamt och tar lång tid för föreningen att få inaktuella andelstal justerade. Detta är problematiskt i synnerhet för vägföreningar.

    Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om fastighetsrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

    Behandlade dokument
    36
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    24, 72 minuter
    Justering
    2019-04-23
    Bordläggning
    2019-04-30
    Debatt
    2019-05-02
    Beslut
    2019-05-07
  • Dokument & lagar

    Planering och byggande

    Betänkande 2018/19:CU12

    Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör planering och byggande. Anledningen är bland annat de lagar som gäller inom området, pågående utredningar och pågående eller aviserade arbeten.

    Motionerna handlar bland annat om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, klimatfrågor i planeringen, lovfrågor samt tillsyns- och överklagandereglering. Andra frågor är buller, bemyndiganden och skadeersättning.

    Behandlade dokument
    49
    Förslagspunkter
    24
    Reservationer
    48 
    Anföranden och repliker
    40, 112 minuter
    Justering
    2019-04-23
    Bordläggning
    2019-04-30
    Debatt
    2019-05-02
    Beslut
    2019-05-07
  • Dokument & lagar

    Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer

    Betänkande 2018/19:CU14

    EU:s förordningar om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden har börjat gälla i Sverige. För att tillämpningen ska fungera i praktiken behöver en svensk lag med kompletterande bestämmelser införas.

    Det blir allt vanligare att makar eller sambor har anknytning till ett annat land, till exempel genom att de har egendom utomlands. Vid exempelvis en bodelning kan anknytningar till flera länder innebära praktiska och juridiska svårigheter. Syftet med EU-förordningarna är att skapa ett gemensamt regelverk bland annat när det gäller i vilket land och enligt vilket lands lag sådana frågor ska prövas.

    För att få en mer lättöverskådlig lagstiftning på området ska även befintliga svenska regler utöver det som förordningarna anger samlas i den nya lagen. Det gäller även regler som rör sambor.

    Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 32 minuter
    Justering
    2019-04-11
    Bordläggning
    2019-04-23
    Debatt
    2019-04-24
    Beslut
    2019-04-24
  • Dokument & lagar

    Bostadspolitik

    Betänkande 2018/19:CU11

    Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att öka bostadsbyggandet, hur byggande ska finansieras, kommunal bostadsförmedling, allmännyttiga bostadsbolag och en översyn av redovisningsreglerna. Andra områden är studentbostäder, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom det redan pågår arbete inom de aktuella områdena.

    Behandlade dokument
    46
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    19 
    Anföranden och repliker
    48, 135 minuter
    Justering
    2019-04-04
    Bordläggning
    2019-04-09
    Debatt
    2019-04-10
    Beslut
    2019-04-11
  • Dokument & lagar

    Familjerätt

    Betänkande 2018/19:CU7

    Det bör bli enklare för nyblivna ogifta föräldrar att bekräfta vem som är pappa till barnet, bland annat genom en digital bekräftelse inom 14 dagar efter att barnet har fötts. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skynda på med lagändringar om detta.

    Riksdagen anser också att regeringen bör gå vidare med att se över möjligheten att registrera testamenten i ett register i offentlig regi, och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

    Riksdagens tillkännagivanden kommer från motioner som lämnades in under allmänna motionstiden 2018, totalt cirka 50 stycken. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om bland annat överförmyndare och gode män samt vårdnad och umgänge.

    Behandlade dokument
    47
    Förslagspunkter
    28
    Reservationer
    33 
    Anföranden och repliker
    24, 71 minuter
    Justering
    2019-04-02
    Bordläggning
    2019-04-09
    Debatt
    2019-04-10
    Beslut
    2019-04-11
  • Dokument & lagar

    Konsumenträtt

    Betänkande 2018/19:CU10

    Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om konsumenträtt från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är främst tidigare ställningstaganden och att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om telefonförsäljning, reklam som riktar sig till barn och lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Andra områden i motionerna är köp av levande djur, bindningstider för konsumentavtal, småhusentreprenad och snabblån.

    Behandlade dokument
    22
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    10, 44 minuter
    Justering
    2019-03-26
    Bordläggning
    2019-04-03
    Debatt
    2019-04-04
    Beslut
    2019-04-04
  • Dokument & lagar

    Associationsrätt

    Betänkande 2018/19:CU9

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om associationsrätt. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår på området.

    Motionerna handlar till exempel om revisionsplikt, sänkt aktiekapital, regelförenkling för mindre företag och könsfördelning i bolagsstyrelser.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    23, 55 minuter
    Justering
    2019-03-12
    Bordläggning
    2019-04-03
    Debatt
    2019-04-04
    Beslut
    2019-04-04
  • Dokument & lagar

    Hyresrätt m.m.

    Betänkande 2018/19:CU8

    Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner som handlar om hyresrätten som upplåtelseform. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med flera av frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet. Motionerna handlar framför allt om utformningen av bestämmelserna i hyreslagen, men även om kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ägarlägenheter.

    Behandlade dokument
    24
    Förslagspunkter
    21
    Reservationer
    31 
    Anföranden och repliker
    27, 94 minuter
    Justering
    2019-02-26
    Bordläggning
    2019-03-05
    Debatt
    2019-03-06
    Beslut
    2019-03-06
  • Dokument & lagar

    Ersättningsrätt och insolvensrätt

    Betänkande 2018/19:CU6

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om.

    Motionerna handlar bland annat om distansutmätning, avlägsnande av otillåtna bosättningar, skuldsanering och budget- och skuldrådgivning, företagsrekonstruktion och skärpt kontroll vid konkursansökan.

    Behandlade dokument
    24
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 39 minuter
    Justering
    2019-02-26
    Bordläggning
    2019-03-05
    Debatt
    2019-03-06
    Beslut
    2019-03-06
  • Dokument & lagar

    Hushållningen med mark- och vattenområden

    Betänkande 2018/19:CU5

    Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om hushållning med vattenområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, skyddet av vattenområden, tillstånd för vattenverksamhet, allmänna vattentjänster och stranderosion.

    Behandlade dokument
    29
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    7, 42 minuter
    Justering
    2019-02-26
    Bordläggning
    2019-03-05
    Debatt
    2019-03-06
    Beslut
    2019-03-06
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

    Betänkande 2018/19:CU1

    Drygt 4,7 miljarder kronor av statens budget för 2019 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar, 3 miljarder kronor, går till investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Lantmäteriet får drygt 600 miljoner kr, och Boverket drygt 300 miljoner kr. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget innebär bland annat att stödet för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer, stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande och stödet för investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande på sikt kommer att avvecklas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    50, 130 minuter
    Justering
    2018-12-13
    Bordläggning
    2018-12-14
    Debatt
    2018-12-15
    Beslut
    2018-12-17
  • Dokument & lagar

    Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap

    Betänkande 2018/19:CU4

    Riksdagen säger ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna kring utländska barnäktenskap. Idag kan utländska barnäktenskap erkännas i Sverige om ingen av parterna hade anknytning hit när äktenskapet ingicks. De nya reglerna innebär ett förbud mot att erkänna utländska barnäktenskap, oavsett vilken anknytning till Sverige som personerna hade när äktenskapet ingicks eller hur gamla de är när frågan prövas av en myndighet. Om minst en av personerna fortfarande är ett barn vid prövningen ska det aldrig gå att göra undantag från förbudet.

    Riksdagen håller med regeringen om att barnäktenskap är en skadlig sedvänja och anser att det är av stor vikt att alla som befinner sig i Sverige har samma rättsliga skydd mot sådana äktenskap.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    48, 117 minuter
    Justering
    2018-11-13
    Bordläggning
    2018-11-20
    Debatt
    2018-11-21
    Beslut
    2018-11-21
  • Dokument & lagar

    Skadeståndsansvar vid sjötransport av farliga och skadliga ämnen

    Betänkande 2018/19:CU3

    Det blir fartygets ägare som blir skadeansvarig om en transport av vissa farliga och skadliga ämnen leder till skada. Fartygsägaren ska även vara skyldig att ha en ansvarsförsäkring.

    Om fartygsägaren inte kan betala alla de skador som uppkommit ska den som lider skada ha möjlighet att få ersättning från en internationell fond. Det införs också sanktioner som gäller när vissa skyldigheter inte följs.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de flesta förändringar ska börja gälla. Vissa förändringar börjar gälla den 1 januari.

    Riksdagen godkände samtidigt den internationella konventionen om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2018-11-06
    Bordläggning
    2018-11-13
    Debatt
    2018-11-14
    Beslut
    2018-11-14
  • Dokument & lagar

    En ny regional planering

    Betänkande 2018/19:CU2

    Nya bestämmelser om regional fysisk planering ska föras in i plan- och bygglagen. Frågor som berör mer än en kommun ska samordnas regionalt. Bestämmelserna gäller Stockholms och Skånes län. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Enligt förslaget ska frågor som rör flera kommuner hanteras på regional nivå i länet, exempelvis när det gäller bostadsförsörjning. Landstingen får samordningsansvar och i det ingår att ta fram en regionplan. Planen ska vara vägledande för kommunernas beslut om bland annat översiktsplaner och detaljplaner. Planen ska också ge kommunerna vägledning kring hur mark- och vattenområden ska användas, var det går att bygga och hur samverkan ser ut mellan kommunerna och andra aktörer.

    Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2019.

    Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen borde

    • ta nödvändiga initiativ till att utveckla reformen så att den omfattar fler län, exempelvis genom direkt dialog med berörda parter.
    • förtydliga hur befintliga samordningsförbund kan fortsätta sitt arbete.
    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 43 minuter
    Justering
    2018-11-06
    Bordläggning
    2018-11-13
    Debatt
    2018-11-14
    Beslut
    2018-11-14