Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om folkbildningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om utvärdering av folkbildningen, regler om nya folkhögskolor och allmän kurs på folkhögskolor. Andra områden är bidraget till folkbildningen och folkhögskolors betygssättning. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är gjorda.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

12

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

9, 42 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-27

Debatt

2019-02-28

Beslut

2019-02-28

Riksdagen sa nej till motioner om kultur och fritid för barn och unga från allmänna motionstiden 2018/19. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om information och kunskap om barns rättigheter, förebyggande åtgärder för att förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, aktiviteter för barn på sommaren samt främjande av elevers inlärning av matematik och naturvetenskap.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 68 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-27

Debatt

2019-02-28

Beslut

2019-02-28

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om museifrågor, kyrkoantikvariska frågor, immateriellt kulturarv och fornminnen. Motionerna handlar exempelvis om statligt stöd till vissa museer och verksamheter och om världsarvsklassning av vissa platser med kulturhistoriska värden. Andra områden är förvaltningen av värdefulla kulturmiljöer, bland annat en mer rättvis finansiering av arkeologiska utgrävningar.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

23

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

17, 78 minuter

Justering

2019-03-07

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som beskriver hur regeringen arbetet för kultur i hela landet under 2014-2018.

I skrivelsen lyfter regeringen bland annat fram:

• Kommunala kulturskolor finns i 283 av landets 290 kommuner. Regeringen har infört ett statligt bidrag på totalt 100 miljoner kronor per år som kommuner kan ansöka om för att främja låga avgifter och hög kvalitet i kulturskolorna.
• Från och med den 1 januari 2017 har staten ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken.
• Kungliga biblioteket har fått i uppdrag att genomföra ett digitalt kompetenslyft för Sveriges bibliotek.
• Det har också skapats ett statsbidrag för personalförstärkningar i skolbibliotek. Syftet är att öka skolbibliotekens möjligheter att stötta elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling.
• Bokstart är en satsning på små barns språk- och läsutveckling som innebär att bibliotekarier besöker barn och föräldrar i hemmet och även på andra platser, till exempel asylförskolor. Bokstart finns hittills i sju län.
• Att konstnärer ska kunna leva på och utveckla sitt konstnärskap är en av de kulturpolitiska prioriteringarna. En utredning som regeringen beställt har nu gett förslag som bland annat syftar till att stärka professionella konstnärers möjligheter att försörja sig.
• Regeringen införde fri entré vid vissa statliga museer den 1 februari 2016.

Riksdagen ser positivt på det regeringen gjort för att skapa förutsättningar för kultur i hela landet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-10-25

Bordläggning

2018-11-06

Debatt

2018-11-07

Beslut

2018-11-07

Riksdagen har granskat en skrivelse om regeringens politik för långsiktighet och oberoende för det civila samhället.

Skrivelsen beskriver regeringens politik under mandatperioden 2014-2018 för mer långsiktiga och stabila villkor för det civila samhället. Bland annat har regeringen infört nya metoder och strukturer för att stärka dialogen mellan regeringen och det civila samhället.

Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder och lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen säger samtidigt nej till 13 förslag i en följdmotion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Justering

2018-10-25

Bordläggning

2018-11-06

Debatt

2018-11-07

Beslut

2018-11-07

Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen om en ny lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Beslutet innebär att den nuvarande radio- och tv-avgiften ersätts med en public service-avgift som är individuell. Avgiften ska betalas av den som är obegränsat skattskyldig, har fyllt 18 år och har en beskattningsbar förvärvsinkomst, alltså inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Juridiska personer omfattas inte av beslutet. Skatteverket får ansvar för att ta in avgiften.

Avgiften ska vara 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. För 2019 kommer avgiften maximalt att vara drygt 1 300 kronor per person och år. Personer med en lägre inkomst än cirka 13 600 kr/månad betalar en reducerad avgift.

Regeringen har också lämnat förslag om längden på de sändningstillstånd som ska finansieras av public service-avgiften. Riksdagen delar inte regeringens bedömning att den första tillståndsperioden ska vara i tio år. Istället vill riksdagen att de sändningstillstånd som programföretagen får närmast efter att de nya reglerna börjat gälla ska vara i sex år, med start från 2020. De nya åttaåriga sändningstillstånden ska därmed gälla från den 1 januari 2026 och inte från 2030 som regeringen föreslagit.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med ändringen ovan.

Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

18, 89 minuter

Justering

2018-11-08

Bordläggning

2018-11-13

Debatt

2018-11-14

Beslut

2018-11-14

Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 inom området civila samhället och trossamfund.

Motionsförslagen handlar bland annat om stöd till trossamfund, samordning av interreligiösa råd, bidrag till det civila samhället, förenklade regler för administration, hinder för engagemang, att sprida goda exempel, civilsamhället och integration, säkerhet i lokaler, äldres ensamhet, ideella föreningar och konkurrensrätten samt allmänna samlingslokaler. Skälen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst att utredningar samt annat arbete pågår med frågorna.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

15

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om public service-frågor. Anledningen är bland annat pågående arbete med att utforma förslag till sändningstillstånd för perioden 2020-2025 och andra utredningar på området.

Motionerna handlar exempelvis om formerna för uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst, uppdragets innehåll, frågor om sponsring och nordiskt samarbete.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

10, 46 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-04-10

Debatt

2019-04-11

Beslut

2019-04-24

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om bibliotek, språk, teater, film, dans och musik samt konst och arkitektur i det offentliga rummet. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

19

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

20, 80 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-28

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om allmänna kulturfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om kultursamsverkanmodellen, digital utveckling inom kulturområdet, internationellt samarbete och kultur på recept.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

11

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

18, 65 minuter

Justering

2019-05-07

Bordläggning

2019-05-13

Debatt

2019-05-14

Beslut

2019-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om kulturskaparnas villkor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om konstnärlig frihet och kulturens villkor, enprocentregeln och scenkonstallianser.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2019-05-07

Bordläggning

2019-05-13

Debatt

2019-05-14

Beslut

2019-05-15

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om idrott och friluftsliv från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är främst att det redan pågår utredningar och att man på olika håll arbetar med frågorna.

Förslagen tar bland annat upp frågor om barnrättsperspektivet, barns tillgång till idrott, dopning, osunda kroppsideal, äldres tillgång till idrott, olympiska vinterspel och ett nordiskt friluftslivsår.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

21

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2019-05-07

Bordläggning

2019-05-13

Debatt

2019-05-14

Beslut

2019-05-15

Knappt 15,8 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar går till folkbildning, knappt 4,3 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor går till idrotten och drygt 1,5 miljarder går till regional kulturverksamhet. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa vidare ja till förslag från regeringen om bland annat att Sveriges Radio AB får drygt 3 miljarder kronor, Sveriges Television AB får drygt 4,9 miljarder och Sveriges Utbildningsradio AB får drygt 436 miljoner kronor för år 2019. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till nytt mål för spelmarknaden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

65, 156 minuter

Justering

2018-12-14

Bordläggning

2018-12-17

Debatt

2018-12-18

Beslut

2018-12-18

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en ny europeisk agenda för kultur. Agendan har tre strategiska mål:

• Den sociala dimensionen - att ta till vara styrkan hos kulturen för att främja social sammanhållning och välfärd
• Den ekonomiska dimensionen - ge stöd till konstarter, kultur och kreativt tänkande inom utbildningar för innovation och sysselsättning
• Den externa dimensionen - fokusera på att stärka internationella kulturella förbindelser

Utöver de strategiska målen är kulturarvet och digitalisering två övergripande och prioriterade områden.

Riksdagen välkomnar kommissionens genomlysning av hur kultur kan bidra till samhällsutveckling, social sammanhållning och en mer inkluderande union. Enligt riksdagen är det särskilt viktigt att fokus ligger på kulturarvet och digitalisering. Detta eftersom de temana är viktiga för att lyckas genomföra de tre strategiska målen.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2019-01-31

Bordläggning

2019-02-13

Debatt

2019-02-14

Beslut

2019-02-14

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag på en ny ungdomsstrategi vars syfte är att ge ungdomar mer makt över sina egna liv, uppmuntra ungdomar till att vara aktiva medborgare, bidra till att förebygga socialt utanförskap bland ungdomar och bidra till att de politiska besluten påverkar ungdomar i en mer positiv riktning. Detta ska enligt kommissionens förslag uppnås bland annat med hjälp av en ungdomssamordnare inom EU som ska ge ungdomar en röst vid utformningen av EU:s politik, en kartläggning av EU:s satsningar på ungdomar och en förstärkning av kopplingen mellan EU:s ungdomspolitik och EU-program som Erasmus plus.

Riksdagen har granskat kommissionens meddelande om EU:s nya ungdomsstrategi och lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2018-11-15

Bordläggning

2018-11-20

Debatt

2018-11-21

Beslut

2018-11-21

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om kulturpolitiska frågor. Motionerna behandlar bl.a. frågor om utgångspunkter för kulturpolitiken, statens ansvar på kulturområdet och kulturens finansiering, basstruktur för kulturell frihet och utveckling, kultursponsring, kulturinstitutionernas hyreskostnader och regeringens regleringsbrev rörande Kulturrådets bidragsfördelning, syftet med Stiftelsen Framtidens kultur och relationen mellan stiftelsens och Kulturrådets resurser, nya nationella kulturpolitiska mål, delaktigheten i kulturen för barn och unga, kvinnor samt funktionshindrade, stöd för samernas kultur, det mångkulturella samhället samt det internationella kulturutbytet.

Behandlade dokument

19

Justering

2000-03-14

Debatt

2000-03-30

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om radio- och TV-frågor. Motionerna innehåller förslag bl.a. om det framtida public service-uppdragets innehåll, om funktionshindrades tillgång till radio och TV, om våldsinslagen i SVT, om att SVT och SR ska vara mer återhållsamma med satsningar på ny teknik, om att TV-publiken inte ska behöva betala extra avgift för att få tillgång till SVT:s krypterade digitala marksändningar och om att nordisk TV ska göras tillgänglig för den svenska TV-publiken.

Behandlade dokument

27

Justering

2000-02-24

Debatt

2000-03-09

Riksdagen godkände regeringens förslag till övergripande mål för verksamheten inom kulturmiljöområdet. Riksdagen uttalade också att de övergripande målen för Riksantikvarieämbetet bör anpassas till de nya övergripande målen för verksamheten inom kulturmiljöområdet. Vidare beslutades om lagändringar: Länsstyrelsen ska även under ett pågående ärende om byggnadsminnesförklaring kunna meddela beslut om anmälningsskyldighet. Beslut om fornminnen ska i huvudsak kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, och länsstyrelsens möjligheter att besluta om förelägganden utökas när det gäller byggnadsminnen. Skyddet för ortnamn stärks genom att god ortnamnssed ska iakttas vid statlig och kommunal verksamhet. Regeringen får rätt att meddela föreskrifter om vilka kulturföremål som det ska krävas tillstånd för att få föra ut ur landet. För dessa kulturföremål ska det alltid, utan undantag, krävas tillstånd. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att återkomma med kompletterande regler om skydd för kyrkstäder. Riksdagen anser i likhet med Kulturarvsutredningen att kyrkstäderna bör skyddas på samma sätt som de kyrkliga kulturminnena.

Behandlade dokument

11

Justering

2000-04-04

Debatt

2000-04-27

Undantaget från reavinstbeskattning vid tillskjutande av fideikommissfastigheter till ett s.k. fideikommissaktiebolag utvidgas till att omfatta även vissa samlingar som ingår i ett fideikommiss. Däremot ska reavinstbeskattning ske när aktiebolaget avyttrar fastigheter eller samlingar och när en aktieägare avyttrar aktier i bolaget. När det gäller avveckling av fideikommiss beslutade riksdagen att Fideikommissnämnden ges något vidgade befogenheter och att lagstiftningen anpassas till 1975 års aktiebolagslag. Fideikommiss är fast eller lös egendom som enligt särskilt förordnande, exempelvis i fideikommissbrev eller testamente, ska bevaras ominskad för all framtid och följa en viss successionsordning. Fideikommissen avvecklas sedan 1964 enligt en särskild lag.

Behandlade dokument

3

Justering

1999-11-04

Debatt

1999-11-25

Riksdagen godkände regeringens förslag om ett samlat filmavtal. Förslaget innebär att alla filmpolitiska stöd som hanteras av Filminstitutet ska regleras i ett avtal, 2000 års filmavtal, som träffades våren 1999 mellan företrädare för staten, filmbranschen, Sveriges Television AB och TV 4 AB. Filmavtalet, som träder i kraft den 1 januari 2000 och ska gälla t.o.m. den 31 december 2004, innehåller såväl förändringar som förstärkningar av nuvarande filmpolitiska stöd. Staten avser att lämna ett årligt bidrag till Filminstitutet på 200,5 miljoner kronor, en ökning med 62,6 miljoner kronor i jämförelse med de medel som anvisats för år 1999.

Behandlade dokument

5

Justering

1999-10-12

Debatt

1999-10-27