Sök

Avdelning
Hoppa till filter

21 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, 2016/17, 1999/2000, Försvarsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Ökad kärnsäkerhet

    Betänkande 2016/17:FöU13

    Det ska bli tydligare i lagen vilket ansvar den som bedriver kärnteknisk verksamhet har. Som kärnteknisk verksamhet räknas till exempel att driva ett kärnkraftverk och hantering av kärnavfall. Ändringarna innebär att det införs gemensamma principer för säkerhetsarbetet och krav på att det arbetet utvärderas löpande. Det ska också bli enklare för tillsynsmyndigheten att få insyn i och kunna övervaka hur säkerheten sköts. Ändringarna görs för att genomföra EU:s ändrade kärnsäkerhetsdirektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 18 minuter
    Justering
    2017-06-01
    Bordläggning
    2017-06-07
    Debatt
    2017-06-08
    Beslut
    2017-06-14
  • Dokument & lagar

    Tillsyn och kontroll på hälso- och miljöområdet inom försvaret

    Betänkande 2016/17:FöU11

    Generalläkaren, det vill säga den funktion som bland annat kontrollerar att Försvarsmakten följer lagar om miljö- och hälsoskydd, ska få utökat tillsynsansvar. I samband med förändringen kommer funktionens självständighet gentemot Försvarsmakten att stärkas. Den nya titeln på funktionen ska vara försvarsinspektören för hälsa och miljö. De djur som används inom Försvarsmakten ska omfattas av den offentliga kontrollen. Den som är ansvarig för tillsynen ska ha möjlighet att, med vissa undantag, ingripa mot Försvarsmakten. Dessutom ska beslut enligt djurskyddslagen som gäller Försvarsmakten få överklagas till regeringen.

    Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2017.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2017-06-01
    Bordläggning
    2017-06-07
    Debatt
    2017-06-08
    Beslut
    2017-06-14
  • Dokument & lagar

    Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

    Betänkande 2016/17:FöU4

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om försvarsmaktens personal. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om värnplikt, bemanning, personalförsörjning, subventioner, premier och veteranfrågor.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    25, 94 minuter
    Justering
    2017-05-04
    Bordläggning
    2017-05-17
    Debatt
    2017-05-18
    Beslut
    2017-05-18
  • Dokument & lagar

    Viktiga meddelanden till allmänheten via telefon

    Betänkande 2016/17:FöU12

    Varningsmeddelanden ska kunna skickas via sms till mobiltelefoner som använts i ett område som drabbats av en olycka eller någon annan allvarlig händelse. Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om de lagändringar som krävs för att göra detta möjligt. I dag skickas meddelanden bara till fasta telefoner och till mobilabonnenter som har en adress registrerad i området. Det görs via varnings- och informationssystemet Viktigt Meddelande till Allmänheten, som varnar allmänheten vid exempelvis gasutsläpp, stora bränder eller andra allvarliga olyckor.

    Beslutet innebär att mobiloperatörer blir skyldiga att avgiftsfritt medverka till att förmedla varningsmeddelandena. För att kunna göra detta får operatörerna rätt att behandla bland annat uppgifter om mobiltelefoners position. Uppgifterna får endast behandlas i den utsträckning och under den tid som är nödvändig för ändamålet och ska därefter genast utplånas.

    Reglerna börjar gälla den 1 juli 2017.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2017-05-04
    Bordläggning
    2017-05-09
    Debatt
    2017-05-10
    Beslut
    2017-05-10
  • Dokument & lagar

    Samhällets krisberedskap

    Betänkande 2016/17:FöU7

    Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

    Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

    Behandlade dokument
    34
    Förslagspunkter
    28
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    23, 102 minuter
    Justering
    2017-04-06
    Bordläggning
    2017-04-19
    Debatt
    2017-04-20
    Beslut
    2017-04-26
  • Dokument & lagar

    Skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor

    Betänkande 2016/17:FöU10

    Tillgången till explosiva varor, som handgranater, har ökat i kriminella kretsar. Därför skärps straffen för dem som hanterar explosiva varor utan tillstånd.

    Exempelvis kommer minimistraffet för grovt brott mot tillståndsplikten för till exempel handgranater att höjas till fängelse i ett år i stället för sex månader, som i dag. När det gäller synnerligen grova brott skärps straffet till fängelse i lägst tre år och högst sex år.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade dessutom ett tillkännagivande till regeringen om att minimistraffet för grova brott bör skärpas ytterligare, från ett till två år. En sådan ändring skulle till exempel innebära att polisen vid misstanke om brott får avlyssna elektronisk kommunikation.

    Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2017.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 26 minuter
    Justering
    2017-03-23
    Bordläggning
    2017-03-28
    Debatt
    2017-03-29
    Beslut
    2017-03-29
  • Dokument & lagar

    Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

    Betänkande 2016/17:FöU5

    Staten borde ha större möjligheter att skydda Sveriges totalförsvarsintressen och ett agerande från regeringens sida brådskar. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma med förslag.

    I september förra året lämnade bolaget Nord Stream 2 in en ansökan till regeringen om att lägga en gasledning i Östersjön. Nord Stream 2 bad också samtidigt om att få tillgång till svenska hamnar i Slite och Karlshamn för att kunna lagra material. I Sverige är det kommunala självstyret skyddat i regeringsformen. I januari slog regeringen fast att det är kommunerna själva som har rätt att avgöra om Nord Stream 2 ska få använda hamnarna eller inte. Karlshamns kommun har sagt ja till att Nord Stream 2, via ett annat bolag, ska få lagra material i Karlshamns hamn. Region Gotland har sagt nej när det gäller hamnen i Slite.

    Regeringen har meddelat att den har för avsikt att se över lagstiftningen när det gäller frågor som berör svensk försvarspolitik och skyddsvärda objekt. Översynen kommer att gå ut på att se över vilka lagändringar som behöver göras för att bättre tillgodose statens behov att kunna värna totalförsvarets intressen. Frågan bereds just nu i Regeringskansliet.

    Riksdagen tycker att regeringen borde skynda på för att återkomma till riksdagen med förslag till sådana lösningar. Riksdagen tycker samtidigt att regeringen snarast bör redovisa för riksdagen hur regeringen tänker lösa frågan fram till dess att förslag om permanenta lösningar kan presenteras. Riksdagen riktade dessa uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande.

    Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 53 minuter
    Justering
    2017-02-23
    Bordläggning
    2017-03-01
    Debatt
    2017-03-02
    Beslut
    2017-03-15
  • Dokument & lagar

    Åldersgräns för kosmetiska solarier

    Betänkande 2016/17:FöU9

    Det blir förbjudet att yrkesmässigt låta en person under 18 år att sola solarium för att få mörkare hud. Den som driver ett solarium måste förvissa sig om att användaren har fyllt 18 år och en tydlig skylt om åldersgränsen måste finnas uppsatt på solariet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Det finns ett bevisat samband mellan exponering för UV-strålning och risken för hudcancer. Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och barn är särskilt känsliga för strålning. Riksdagen tycker därför att förändringen är ett viktigt steg för att minska det mänskliga lidande och de samhällskostnader som hudcancer ger upphov till.

    Den verksamhetsutövare som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Barn får dock fortfarande sola solarium om det är i medicinskt syfte eller om det sker privat, till exempel hemma.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 18 minuter
    Justering
    2017-02-23
    Bordläggning
    2017-03-01
    Debatt
    2017-03-02
    Beslut
    2017-03-15
  • Dokument & lagar

    Militära frågor

    Betänkande 2016/17:FöU6

    En av Försvarsmaktens uppgifter är att hjälpa det övriga samhället vid allvarliga olyckor och kriser i fredstid. Riksdagen anser att det är viktigt att arbetet med att förbättra samverkan på det regionala planet fortsätter och intensifieras. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över den regionala civil-militära samverkan.

    Riksdagen uppmanade samtidigt i ett tillkännagivande regeringen att se över hur Försvarsmaktens behov av övnings- och skjutfält kan tillgodoses. Översynen bör även behandla möjligheterna att öka intensiteten i verksamheten på skjutfält och i övningsområden vid ett försämrat säkerhetsläge.

    Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka nationellt och internationellt i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

    Behandlade dokument
    27
    Förslagspunkter
    17
    Reservationer
    23 
    Anföranden och repliker
    14, 70 minuter
    Justering
    2017-02-16
    Bordläggning
    2017-03-01
    Debatt
    2017-03-02
    Beslut
    2017-03-15
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter

    Betänkande 2016/17:FöU8

    Riksrevisionen har granskat hur nio myndigheter arbetar med sin informationssäkerhet. I rapporten framkommer att myndigheternas arbete med informationssäkerhet ligger på en för låg nivå. Följande myndigheter granskades:

    • Arbetsförmedlingen
    • Affärsverket svenska kraftnät
    • Bolagsverket
    • Försäkringskassan
    • Lantmäteriet
    • Migrationsverket
    • Post- och telestyrelsen
    • Sjöfartsverket
    • Statens tjänstepensionsverk.

    Myndigheterna bedriver samhällsviktig verksamhet, hanterar mycket pengar, är starkt it-beroende och hanterar skyddsvärd information. Regeringen har bedömt rapporten och redogjort för åtgärder i en skrivelse. Bland annat avser regeringen ta fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet. Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen anser att det är oroande att myndigheternas arbete med informationssäkerheten är på för låg nivå och välkomnar regeringens arbete med en nationell strategi inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om informationssäkerhetsarbete på myndigheter med flera, medborgarnas kunskap om it-säkerhet samt ett nordiskt, säkert internet.

    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 45 minuter
    Justering
    2017-01-26
    Bordläggning
    2017-02-15
    Debatt
    2017-02-16
    Beslut
    2017-02-16
  • Dokument & lagar

    Försvarspolitik

    Betänkande 2016/17:FöU3

    Riksdagen sa nej till motioner om försvarspolitik. Motionerna handlar om försvarspolitisk inriktning, försvarets förmåga, internationella samarbeten, materielförsörjning och försvarsindustrifrågor. Andra områden är psykologiskt försvar, nordiskt samarbete, försvarslogistik och cyberförmåga.

    Riksdagen håller med om att försvaret behöver förändras och förbättras i många avseenden, men menar att en del av detta redan håller på att genomföras som följd av tidigare beslut om försvarspolitisk inriktning för 2016-2020. Riksdagen påpekar att det viktigaste är att den operativa förmågan i krigsförbanden ökar och totalförsvarets förmåga säkerställs och ser inte att det i nuläget finns skäl till att förändra prioriteringarna. Riksdagen konstaterar också att försvaret har fått mer pengar samt också successivt kommer att tillskjutas mer pengar fram till 2020. Allt detta sammantaget samt det förbättringsarbete som redan pågår är anledningen till ställningstagandet.

    Behandlade dokument
    17
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    19 
    Anföranden och repliker
    82, 220 minuter
    Justering
    2016-12-15
    Bordläggning
    2017-01-17
    Debatt
    2017-01-18
    Beslut
    2017-01-18
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

    Betänkande 2016/17:FöU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till försvaret och samhällets krisberedskap. Sammanlagt går drygt 50 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (cirka 32,5 miljarder kronor) samt materiel och anläggningar (cirka 10,4 miljarder).

    Riksdagen lämnade delvis bifall till regeringens förslag om att under vissa förutsättningar få sälja och hyra ut försvarsmateriel. Riksdagen beslutade om en begränsning att regeringen endast får göra detta under 2017 och det får bara gälla JAS 39 C/D.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    60, 161 minuter
    Justering
    2016-12-01
    Bordläggning
    2016-12-07
    Debatt
    2016-12-08
    Beslut
    2016-12-13
  • Dokument & lagar

    Gemensam ram för att motverka hybridhot

    Utlåtande 2016/17:FöU2

    Försvarsutskottet har behandlat Europeiska kommissionens meddelande som innehåller förslag på hur EU kan arbeta tillsammans för att motverka hybridhot. Förslagen syftar också till att stärka samhällets förmåga att snabbt återhämta sig om ett hot skulle bli verklighet. Förslagen handlar bland annat om att förbättra informationsutbytet mellan EU-länderna och att samordna den strategiska kommunikationen. Kommissionen föreslår också ett utökat samarbete med Nato på det här området.

    Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle titta närmare på EU-kommissionens meddelande. Försvarsutskottet fick då huvudansvaret att undersöka om förslagen i meddelandet är rimliga utifrån vad som ska bestämmas på EU-nivå och vad som istället ska bestämmas av medlemsländerna själva.

    Försvarsutskottet anser att det vore önskvärt om det togs fram en tydligare definition av begreppet hybridhot. I dag definieras hybridhot som tvångsåtgärder och omstörtande verksamhet samt metoder som diplomatiska, militära, ekonomiska och tekniska aktörer kan använda på ett samordnat sätt för att uppnå särskilda mål. Det kan då till exempel handla om massiva desinformationskampanjer där sociala medier används för att kontrollera den politiska beskrivningen.

    Utskottet tycker vidare att arbetet med att motverka hybridhot ytterst är ett nationellt ansvar, dock står många medlemsstater inför gemensamma hot och EU kan därför komplettera medlemsstaternas åtgärder. Det genom att bidra till att medvetenheten och motståndskraften ökar när det gäller denna typ av hot. I sammanhanget är det viktigt att värna den personliga integriteten och den grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten. Försvarsutskottet välkomnar förslagen i meddelandet, dock under förutsättning att det sker inom de budgetramar och strukturer som redan finns.

    Riksdagen lade EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    22, 79 minuter
    Justering
    2016-10-27
    Bordläggning
    2016-11-08
    Debatt
    2016-11-09
    Beslut
    2016-11-09
  • Dokument & lagar

    Organisations- och ledningsfrågor i Försvarsmakten

    Betänkande 1999/2000:FöU7

    Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag att lägga ned vissa skolor och centrum inom Försvarsmakten. Nedläggningen berör Flygvapnets Uppsalaskolor, Försvarsmaktens ledningscentrum, Rikshemvärnscentrum och Försvarsmaktens underhållscentrum. Den verksamhet som bedrivs vid dessa kommer i allt väsentligt att inordnas i andra organisationsenheter inom Försvarsmakten. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att Flygvapnets Uppsalaskolor inte bör läggas ned och att Flygskolan inte bör inordnas i Upplands flygflottilj. En kommande redovisning av regeringen om behov av exportstöd samt om framtida flygutbildning bör avvaktas. Vidare bör den framtida Amfibiestridsskolan ha en från amfibieregementena fristående ställning och alltså inte inordnas i Amfibieregementet i Vaxholm. Riksdagen godkände redan nu regeringens förslag om Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum i Uppsala. Däremot bör riksdagen även i fortsättningen besluta om väsentliga förändringar för ett antal enheter samt för Syd- och Ostkustens örlogsbaser, Muskö örlogsvarv samt Arméns tekniska skola. Detta för att underlätta uppföljningen av tidigare omfattande organisationsbeslut. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande till regeringen om namnet på militärdistriktsenheten i Dalarna. Enheten bör heta Dalregementsgruppen i stället för Dalagruppen som regeringen föreslagit. Detta mot bakgrund av den betydelse som traditioner och benämningar har inte minst för den lokalt förankrade försvarsviljan.
    Behandlade dokument
    7
    Justering
    2000-05-23
    Debatt
    2000-06-07
  • Dokument & lagar

    Logistik- och underhållstjänsten inom Försvarsmakten

    Betänkande 1999/2000:FöU8

    Försvarsmaktens nuvarande underhållsregementen i Kristianstad, Strängnäs och Boden läggs ned. En ny organisationsenhet för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet inrättas. Verksamheten vid Muskö örlogsvarv i Haninge inordnas i den nya organisationsenheten och organisationsenheten Muskö örlogsvarv avvecklas. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med ett fullständigt och mer genomarbetat förslag till underhållsorganisation innan regeringen eller Försvarsmakten fattar beslut i avgörande strukturfrågor, inklusive frågan om Muskövarvets framtid.
    Behandlade dokument
    5
    Justering
    2000-05-11
    Debatt
    2000-06-07
  • Dokument & lagar

    Försvarsforskningens organisation

    Betänkande 1999/2000:FöU6

    Försvarsforskningens organisation förändras genom att Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten läggs ned den 31 december 2000. En ny myndighet för försvarsforskning inrättas den 1 januari 2001. Bakgrunden till förändringarna är att totalförsvarets båda forskningsorganisationer har samma roll i det framtida totalförsvarets behov av forskning och teknikutveckling.
    Behandlade dokument
    1
    Justering
    2000-04-25
    Debatt
    2000-05-24
  • Dokument & lagar

    Samhällets räddningstjänst

    Betänkande 1999/2000:FöU5

    Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om samhällets räddningstjänst. Motionerna behandlar bl.a. det allmänna säkerhetsmedvetandet, transport av farligt gods, monopolet inom sotningsväsendet och gemensam teknik för radiokommunikation.
    Behandlade dokument
    13
    Justering
    2000-04-25
    Debatt
    2000-05-10
  • Dokument & lagar

    Totalförsvarsplikten m.m.

    Betänkande 1999/2000:FöU4

    Riksdagen avslog motioner om totalförsvarsplikten. Motionerna är avgivna dels under allmänna motionstiden 1999, dels med anledning av den del i regeringens proposition Det nya försvaret som behandlar totalförsvarsplikten och den s.k. Pliktutredningen. Pliktutredningen har nyligen slutredovisat sitt uppdrag till regeringen. Utredningen har behandlat flertalet av de frågor som behandlas i motionerna.
    Behandlade dokument
    14
    Justering
    2000-04-25
    Debatt
    2000-05-10
  • Dokument & lagar

    Det nya försvaret

    Betänkande 1999/2000:FöU2

    Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag om det nya försvaret. Regeringen och Försvarsmakten är överens om vilka åtgärder som nu behöver vidtas för att förändra Försvarsmakten mot bakgrund av de försvarspolitiska behoven och de ekonomiska förutsättningarna. Den försvarspolitiska förändringsprocessen bör därför drivas vidare med huvudsaklig utgångspunkt i de förslag som regeringen lagt fram. Försvarsmaktens operativa förmågor förändras till att omfatta försvar mot väpnat angrepp, hävda svensk territoriell integritet, bidra till fred och säkerhet i omvärlden samt stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Grunden för det militära försvarets utveckling ska även i fortsättningen vara förmågan till väpnad strid. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag till inriktning av organisationen fram t.o.m. år 2004. Förslaget bör ligga till grund för fortsatt planering och erforderliga åtgärder fram till nästa försvarsbeslut. Ledningsfunktionernas utveckling ska ingå som en del i den genomgripande förändringen av totalförsvaret. Nuvarande Armé-, Marin- och Flygvapencentrum, militärområdesstaber, fördelningsstaber och Gotlands militärkommando, försvarsområdesstaber, marinkommandon och flygkommandon samt civilbefälhavarorganisationen läggs ned. På central nivå inrättas en s.k. operativ insatsledning. Regeringen fick i uppdrag att återkomma med ett samlat förslag till ledningsorganisation på central nivå. När det gäller informationskrigföring och IT-säkerhet krävs det ett samlat grepp som bl.a. lägger fast ansvaret på myndighetsnivå. Regeringen fick i uppdrag att snarast återkomma med förslag till åtgärder inom ramen för ett samlat ansvarstagande. När det gäller Försvarsmaktens organisation i fred kommer omfattande förändringar av organisationen att behöva göras. Riksdagen godkände regeringens förslag på området, vilket bl.a. innebär nedläggning av förband.
    Behandlade dokument
    78
    Justering
    2000-03-14
    Debatt
    2000-03-29
  • Dokument & lagar

    Lag om försvarsunderrättelseverksamhet

    Betänkande 1999/2000:FöU3

    Försvarsunderrättelseverksamheten regleras i en ny lag. Lagen lägger fast ramarna för verksamheten och anger dess huvudsakliga uppgifter och arbetsformer. Verksamhet ska bedrivas av Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och andra myndigheter som regeringen bestämmer för att kartlägga yttre militära hot mot landet och till stöd för svensk utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik. Verksamheten ska fullgöras genom inhämtning, bearbetning och analys av information. De myndigheter som ska bedriva försvarsunderrättelseverksamhet får etablera och upprätthålla samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer. Verksamheten får inte avse uppgifter som ligger inom ramen för polisens och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete. En särskild nämnd under regeringen, Försvarets underrättelsenämnd, ska ha insyn i försvarsunderrättelseverksamheten.
    Behandlade dokument
    3
    Justering
    2000-02-24
    Debatt
    2000-03-22