Sök

Avdelning
Hoppa till filter

16 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, 2016/17, 1999/2000, Tysklind, Lars (L), sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    En livsmedelsstrategi för Sverige

    Betänkande 2016/17:MJU23

    Riksdagen godkände regeringens förslag om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Syftet med livsmedelsstrategin är att uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka, miljömålen ska nås och den ska också bidra till en hållbar utveckling i hela landet.

    Med anledning av strategin riktade riksdagen sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

    • Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
    • Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
    • Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
    • Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
    • Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
    • Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
    • Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer.

    Behandlade dokument
    79
    Förslagspunkter
    66
    Reservationer
    118 
    Anföranden och repliker
    62, 154 minuter
    Justering
    2017-06-01
    Bordläggning
    2017-06-16
    Debatt
    2017-06-19
    Beslut
    2017-06-20
  • Dokument & lagar

    Sjöfartsfrågor

    Betänkande 2016/17:TU18

    Inspektioner av utländska fartygs barlastvattenhantering ska kunna göras i större utsträckning än i dag i svenska hamnar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i barlastvattenlagen.

    Barlastvatten är det havsvatten som pumpas ombord ett fartyg som inte är fullastat. Det görs för att stabilisera fartyget. Risken med denna hantering är dock att levande organismer som kan vara farliga för miljön sprids runt om i världen. Det är fartygens hantering kring detta som nu alltså kan inspekteras på ett mer ingående sätt.

    Nuvarande bestämmelser innebär att personal i de svenska hamnarna i princip bara får inspektera de utländska fartygens certifikat och liknande handlingar. Lagändringen görs för att den svenska lagen bättre ska stämma överens med internationella bestämmelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda nya regler om när inspektionerna får göras i de svenska hamnarna. Regeringen eller myndigheten får också utfärda avgiftsregler som ska gälla alla ärenden som handlar om barlastvattenfrågor och som myndigheten ansvarar för.

    Lagändringarna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Regeringens intention är i dagsläget att det kommer att bli den 8 september 2017.

    Behandlade dokument
    23
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    30, 116 minuter
    Justering
    2017-05-30
    Bordläggning
    2017-06-14
    Debatt
    2017-06-15
    Beslut
    2017-06-20
  • Dokument & lagar

    Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

    Betänkande 2016/17:MJU24

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Efter det ska negativa utsläpp uppnås. Riksdagen sa också ja till ett etappmål för utsläpp av växthusgaser till 2030 och 2040 och ett etappmål för utsläpp från inrikes transporter. Delar av det klimatpolitiska ramverket regleras i lag genom den nya klimatlagen. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Klimatlagen börjar gälla den 1 januari 2018.

    Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt.

    Behandlade dokument
    31
    Förslagspunkter
    36
    Reservationer
    32 
    Anföranden och repliker
    60, 206 minuter
    Justering
    2017-06-01
    Bordläggning
    2017-06-13
    Debatt
    2017-06-14
    Beslut
    2017-06-15
  • Dokument & lagar

    Övergripande miljöfrågor

    Betänkande 2016/17:MJU22

    Tillståndsprocesserna inom miljölagstiftningen borde förenklas och förkortas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

    Verksamheter som riskerar att påverka miljön negativt måste söka och beviljas tillstånd för att få utföra sin verksamhet. Sådana verksamheter ska prövas noga och hårda krav ska ställas för att skydda miljön. Riksdagen anser dock att det är mycket viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett mer effektivt sätt än i dag. Bland annat borde handläggningstiderna i många fall kortas. Enligt riksdagen borde det också övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder skulle kunna premieras genom att få en snabbare handläggning, en "grön gräddfil". Riksdagen uppmanade regeringen till detta.

    Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    20, 76 minuter
    Justering
    2017-05-18
    Bordläggning
    2017-05-30
    Debatt
    2017-05-31
    Beslut
    2017-05-31
  • Dokument & lagar

    Avfall och kretslopp

    Betänkande 2016/17:MJU15

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om pantsystem, matsvinn och producentansvar. Riksdagen sa nej främst för att arbete redan pågår i dessa frågor.

    Behandlade dokument
    47
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    28, 104 minuter
    Justering
    2017-04-04
    Bordläggning
    2017-04-18
    Debatt
    2017-04-19
    Beslut
    2017-04-20
  • Dokument & lagar

    Djurskydd

    Betänkande 2016/17:MJU12

    Riksdagen sa nej till motioner inom området djurskydd. Motionsförslagen från hösten 2016 handlar bland annat om djurskyddsarbetet inom EU, djurskyddskontrollen samt utformningen av den svenska djurskyddslagstiftningen.

    Andra områden är användningen av antibiotika vid djuruppfödning, djurförsök inom medicinsk forskning, regler för djurtransporter och mobil slakt, samt djursjukdomar och smittskydd.

    Riksdagen hänvisar bland annat till att åtgärder redan har gjorts eller att arbete inom området redan pågår.

    Behandlade dokument
    44
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    24, 79 minuter
    Justering
    2017-03-23
    Bordläggning
    2017-04-05
    Debatt
    2017-04-06
    Beslut
    2017-04-06
  • Dokument & lagar

    Biologisk mångfald

    Betänkande 2016/17:MJU8

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om biologisk mångfald. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om EU:s naturvårdsdirektiv, skarv- och sälbestånd, rovdjurspolitik, handel med elfenben och genetiskt modifierade organismer.

    Behandlade dokument
    39
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    20, 76 minuter
    Justering
    2017-02-21
    Bordläggning
    2017-03-14
    Debatt
    2017-03-15
    Beslut
    2017-03-15
  • Dokument & lagar

    Utvidgning av Björnlandets nationalpark

    Betänkande 2016/17:MJU17

    Björnlandets nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark- och vattenområden som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Björnlandets nationalpark bildades 1991 och syftet var att bevara ett värdefullt berg- och urskogsområde. Nationalparken ligger i Åsele kommun och utvidgningen gör att nationalparkens yta ökar från 1143 hektar till 2369 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer nu att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens urskogs- och naturskogslika områden ökar.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    36, 120 minuter
    Justering
    2017-03-02
    Bordläggning
    2017-03-14
    Debatt
    2017-03-15
    Beslut
    2017-03-15
  • Dokument & lagar

    Utvidgning av Tivedens nationalpark

    Betänkande 2016/17:MJU16

    Tivedens nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Nationalparken ligger i Laxå och Karlsborgs kommun och förändringen gör att nationalparkens yta ökar från 1352 hektar till 2030 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer framöver att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens naturskogslika områden ökar.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    36, 120 minuter
    Justering
    2017-03-02
    Bordläggning
    2017-03-14
    Debatt
    2017-03-15
    Beslut
    2017-03-15
  • Dokument & lagar

    Naturvård och områdesskydd

    Betänkande 2016/17:MJU9

    Strandskyddsreglerna behöver förändras och bli mer flexibla. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att förändra strandskyddslagstiftningen.

    Strandskyddsreglerna innebär bland annat att man inte får bygga hus närmare strandlinjen än 100 meter, i vissa fall 300 meter. Under 2009 gjordes strandskyddsreglerna om i syfte att skapa en mer flexibel tillämpning av reglerna. Men riksdagen tycker inte att reformen har fått tillräckligt genomslag. Riksdagen ser att reglerna fortfarande hindrar kommuner från att skapa attraktiva boendemiljöer på landsbygden. Riksdagen anser därför att reglerna bör reformeras så att det bland annat blir möjligt att ge fler undantag från strandskyddsreglerna.

    Behandlade dokument
    54
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    36, 120 minuter
    Justering
    2017-02-21
    Bordläggning
    2017-03-14
    Debatt
    2017-03-15
    Beslut
    2017-03-15
  • Dokument & lagar

    Vattenvård

    Betänkande 2016/17:MJU10

    Riksdagen sa nej till motioner om vattenvård inkomna under allmänna motionstiden 2016/17. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven, förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, hantering av avloppsvatten samt regler om vattenskyddsområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att ekonomiska förstärkningar görs samt att utredning pågår.

    Behandlade dokument
    21
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    8, 70 minuter
    Justering
    2017-02-16
    Bordläggning
    2017-02-21
    Debatt
    2017-02-22
    Beslut
    2017-03-01
  • Dokument & lagar

    Giftfri vardag

    Betänkande 2016/17:MJU7

    Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att intensifiera arbetet och med kraft fortsätta verka för att hanteringen och bedömningen av grupper av kemiska ämnen ska bli effektivare inom EU.

    Ett av etappmålen inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler. För att nå miljökvalitetsmålet ska det via Reachförordningen och annan EU-lagstiftning senast 2020 i högre utsträckning bland annat vara möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde. Reglerna, som Reach och annan kemikalielagstiftning, är i hög grad uppbyggda för att bedöma enskilda kemiska ämnen var för sig. Ett sätt att kringgå ett förbud mot en viss kemikalie kan vara att byta ut den kemikalien mot en med liknande egenskaper men där grundegenskaperna kvarstår. Det medför att den nya kemikalien kan ha likartade oönskade egenskaper och är tillåten på marknaden fram tills att även det ämnet förbjuds.

    Riksdagen konstaterar att problemen delvis skulle kunna motverkas genom att grupper av ämnen bedöms samlat. Detta skulle också kunna påskynda utfasningen av särskilt farliga ämnen.

    Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade regeringens skrivelse Giftfri vardag samt motionsförslag inom samma område från allmänna motionstiden 2016.

    Behandlade dokument
    32
    Förslagspunkter
    23
    Reservationer
    30 
    Anföranden och repliker
    16, 83 minuter
    Justering
    2017-02-14
    Bordläggning
    2017-02-21
    Debatt
    2017-02-22
    Beslut
    2017-03-01
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

    Betänkande 2016/17:MJU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i om fördelningen av cirka 8,5 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2017. Den största delen av pengarna, drygt 2,2 miljarder går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora poster är åtgärder för sanering av förorenade områden, åtgärder för havs- och vattenmiljö, forskning samt klimatinvesteringar.

    När det gäller regeringens resultatredovisning anser riksdagen att det är viktigt att det framgår vilka resultat olika statliga insatser har gett. Regeringen bör också ge en övergripande beskrivning av utvecklingen för samtliga miljökvalitetsmål till riksdagen. Effekten av betydande anslagsförstärkning i syfte att minska klimatpåverkan är viktigt att följa upp och redovisa för riksdagen. Utöver det ger riksdagen regeringen i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder när det gäller övergödning samt åtgärder gällande problem med biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

    Riksdagen gav även regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2014 och 2015. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    6
    Anföranden och repliker
    76, 185 minuter
    Justering
    2016-12-06
    Bordläggning
    2016-12-13
    Debatt
    2016-12-14
    Beslut
    2016-12-15
  • Dokument & lagar

    Infrastruktur för framtiden

    Betänkande 2016/17:TU4

    622,5 miljarder kronor ska gå till satsningar på den statliga transportinfrastrukturen under perioden 2018- 2029. 125 miljarder kronor av de pengarna ska gå till drift, underhåll och återinvestering i statliga järnvägar, 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Riksdagen riktade samtidigt fem tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen:

    • Regeringen bör jobba för att få till fler globala lösningar där luftfarten och sjöfarten kan bära sina klimatkostnader.
    • Regeringen bör ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik för att minska sårbarheten i transportsystemet.
    • Regeringen bör verka för att det fortsatta införandet av det EU-gemensamma signalsystemet, ERTMS, sker i nära samarbete med branschen och att det samordnas med våra nordiska grannländer, men även med länder i övriga Europa såsom Tyskland. Dessutom bör driftstörningar minimeras.
    • Riksdagen vill att regeringen i sin kommande flygstrategi ska ta särskild hänsyn till de regionala icke-statliga flygplatserna.
    • När Trafikverket ska ta beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg tycker riksdagen att verket bör göra en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation. Regeringen borde se till att Trafikverket gör sådana breda analyser.
    Behandlade dokument
    332
    Förslagspunkter
    22
    Reservationer
    40 
    Anföranden och repliker
    48, 226 minuter
    Justering
    2016-12-06
    Bordläggning
    2016-12-09
    Debatt
    2016-12-12
    Beslut
    2016-12-13
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

    Betänkande 2016/17:MJU2

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Sammanlagt går cirka 17 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Pengarna går bland annat till gårdsstöd (knappt 6,5 miljarder kronor), åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (knappt 3,5 miljarder) och Sveriges lantbruksuniversitet (drygt 1,8 miljarder).

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att ändra principerna för upplåtelse och friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.

    Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med anledning av att miljö- och jordbruksutskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för vissa delar av utgiftsområdet. Riksdagen konstaterar att problemet med en svag koppling mellan resultatredovisningen och målet för utgiftsområdet kvarstår. Det gör att det är svårt att se i vilken grad insatserna har bidragit till att nå det fastställda målet.

    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    77, 166 minuter
    Justering
    2016-11-29
    Bordläggning
    2016-12-06
    Debatt
    2016-12-07
    Beslut
    2016-12-08
  • Dokument & lagar

    Vildsvin och viltskador

    Betänkande 2016/17:MJU4

    Mål i domstol om jakt efter björn, järv, lo eller kungsörn ska handläggas skyndsamt. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

    Däremot sa riksdagen nej till regeringens förslag när det gäller utfodring av vilt. Regeringen ville att regeringen eller ansvarig myndighet ska kunna besluta om ett generellt förbud eller villkor för utfodring av vilt. Riksdagen håller med om att det finns skäl att reglera utfodring av vilt men tycker dock att regeringens förslag går alltför långt. Riksdagen anser att utfodring generellt sett ska vara tillåtet, men att det i enskilda fall ska kunna förbjudas. På så sätt skulle ett förbud kunna omfatta ett visst område och vara tidsbegränsat. Riksdagen riktade ett tillkännagivande mot regeringen om detta. Uppmaningen i tillkännagivandet går ut på att regeringen ska återkomma med nya lagförslag som går mer i linje med riksdagens synpunkter.

    Riksdagen vill också att regeringen snarast kommer med ett förslag om att ersätta tillståndsplikten för kameraövervakning av vilt med ett anmälningsförfarande. Ett sådant förslag skulle innebära att kameraövervakningen under vissa förutsättningar endast skulle behöva anmälas, och att det i dessa fall inte skulle krävas ett tillstånd. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen, vilket även gjordes 2015.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    20, 86 minuter
    Justering
    2016-10-20
    Bordläggning
    2016-10-25
    Debatt
    2016-10-26
    Beslut
    2016-10-26