Sök

I ett meddelande presenterar EU-kommissionen en EU-agenda för barns rättigheter. Agendan innehåller allmänna principer som ska hjälpa EU att vara ett föredöme när det gäller att se till att bestämmelserna om barns rättigheter i EU-stadgan och i FN:s barnkonvention följs. Agendan innehåller också ett antal konkreta insatser för barn inom prioriterade områden. Socialutskottet konstaterar att EU-agendan har samma målsättning som den svenska barnrättspolitiken. Riksdagen sa i höstas ja till en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Utskottet anser att bland annat följande punkter bör beaktas i det fortsatta arbetet: Grundläggande data och information som ska fungera som beslutsunderlag bör delas upp utifrån kön. Ett aktivt arbete bör bedrivas för att stärka både flickors och pojkars rättigheter. Arbetet med flyktingbarn måste också omfatta arbete med så kallade papperslösa barn. I arbetet med att bekämpa våld mot barn måste också ingå att avskaffa barnaga. Alla EU-länder har ratificerat FN:s barnkonvention. I arbetet med att öka ansträngningarna för att skydda och främjas barns rättigheter bör det ingå att intensifiera arbetet med att genomföra barnkonventionen i respektive EU-land. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-08

Beslut

2011-06-08

Riksrevisionen har granskat arbetet med förberedelserna inför apoteksreformen. Riksrevsionens styrelse redogör för resultaten i en rapport. Delar av arbetet har enligt styrelsen skötts väl, men man anser att regeringen bör överväga förutsättningarna för konkurrensneutralitet, formerna för utgivning av tillstånd och tillsyn samt förutsättningarna för en uppföljning av reformen. Styrelsen föreslår att man skapar en gemensam organisation som ger ut tillstånd och sköter tillsynen på apoteksmarknaden. Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera reformen. Riksrevisionen ser positivt på detta och lyfter fram att man alltid bör försäkra sig om att grundläggande data finns tillgängliga för att reformer ska kunna utvärderas. Socialutskottet har granskat styrelsens redogörelse. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning eftersom den ger möjlighet att tidigt vidta åtgärder som kan göra det lättare att uppnå och följa upp målen med apoteksreformen. Man konstaterar att regeringen redan vidtagit en del av de åtgärder som Riksrevisionen rekommenderar. Utskottet har också hållit en öppen utfrågning i ämnet för att informera sig. Trots att mycket pekar på att omregleringen i det stora hela har varit en framgång, anser utskottet att det fortfarande finns saker kvar att förbättra. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 91 minuter

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-08

Beslut

2011-06-08

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om folkhälsofrågor. Skälet är framförallt att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om insatser mot hiv/aids, översyn av smittskyddslagen och självmordsprevention. Andra motioner tar upp spelberoende, ungas hälsa samt astma och allergi

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

15

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

29, 118 minuter

Justering

2011-04-12

Debatt

2011-04-27

Beslut

2011-04-28

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om socialtjänstfrågor. Skälet är framförallt att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om kvalitet i socialtjänsten, vräkning av barnfamiljer samt stöd och skydd för barn och unga. Andra motioner tar upp kvinnojourer, sexuella övergrepp mot barn och adoption för samkönade par.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

23

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

24, 94 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-27

Beslut

2011-04-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om läkemedelsfrågor. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 41 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-07

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om hälso- och sjukvård och om tandvård. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

136

Förslagspunkter

32

Reservationer

28 

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-07

Riksdagen har beslutat om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-politiken). Där anges mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp under åren 2011-2015. Det övergripande målet föreslås bli "ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk". För att effekterna av samhällets insatser ska kunna mätas bättre kommer målstrukturen vara kopplad till ett uppföljnings- och utvärderingssystem. De långsiktiga målen i uppföljnings- och utvärderingssystemet anger inriktningen för ANDT-arbetet som helhet. Dessa mål omfattar tillgångs- och tillgänglighetsbegränsande arbete, skydd av barn och ungdomar, förebyggande arbete, tidiga insatser, vård och behandling samt riktlinjer för samarbetet med andra länder inom EU och internationellt. Strategin föreslår även fortsatta satsningar på bland annat regional samordning, samarbete mellan olika myndigheter och samarbete mellan myndigheter och organisationer. Riksdagen säger ja till regeringens förslag och ber samtidigt regeringen att ta fram ett förslag som kriminaliserar eftersupning. En kriminalisering skulle kunna innebära att förare som varit inblandade i en trafikolycka inte får dricka alkohol efter olyckan. I dag kan en förare klara sig undan ansvar för rattfylleri genom att hävda att han eller hon druckit alkohol först i efterhand.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

24

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

45, 145 minuter

Justering

2011-03-17

Debatt

2011-03-30

Beslut

2011-03-30

Riksdagen vill undvika oklarheter om kommunernas ansvar för stöd- och hjälpinsatser när personer vistas i en annan kommun än den de bor i, till exempel under en semester eller studieperiod. För att undvika tvister och stärka rättssäkerheten har riksdagen därför beslutat om nya bestämmelser i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Bestämmelserna reglerar vistelse- och bosättningskommunernas respektive ansvar. Bosättningskommun innebär den kommun där personen är stadigvarande bosatt eller en annan kommun om den enskilde har starkast anknytning till den kommunen. Vistelsekommunen är den kommun där personen tillfälligt befinner sig. En och samma kommun ska så långt möjligt ha det samlade ansvaret för den hjälp och det stöd som individen är i behov av. Beslutet innebär att bosättningskommunen ska ansvara för stöd- och hjälpinsatser oavsett om personen under en längre eller kortare period vistas i en annan kommun. Vistelsekommunen blir också skyldig att i vissa fall, mot ekonomisk ersättning, hjälpa bosättningskommunen med utredningar och att utföra beslut. Detta är aktuellt när äldre personer, personer med en funktionsnedsättning eller allvarligt sjuka har behov av hjälp och stöd för att kunna vistas en kortare tid i en annan kommun. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2011.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 23 minuter

Justering

2011-03-15

Debatt

2011-03-30

Beslut

2011-03-30

Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om funktionshindersfrågor. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, organisationsstöd och nationella informationskampanjer. Andra motioner handlar om behovsbedömning vid personlig assistans, åldersgräns för personlig assistans och bilstöd.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

21

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2011-03-03

Debatt

2011-03-16

Beslut

2011-03-17

Socialutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen, EU:s handikappstrategi 2010-2020. I handikappstrategin beskrivs grundläggande utgångspunkter, prioriterade områden och övergripande förslag till genomförandeplan. Andra frågor som tas upp är den löpande uppföljningen, samordningen och den oberoende övervakningen av strategin och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utskottet menar att de grundläggande utgångspunkterna för strategin och de övergripande målen i stora drag stämmer överens med de nationella målen för funktionshinderspolitiken. Utskottet vill framhålla att barnperspektivet bör uppmärksammas i det fortsatta arbetet med strategin. Det är också viktigt att kvinnors och mäns lika rättigheter betonas i EU internationella arbete för personer med funktionsnedsättning, menar utskottet. Men utlåtandet avslutar riksdagen ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2011-03-03

Debatt

2011-03-16

Beslut

2011-03-17

Riksdagen har beslutat om vissa ändringar i läkemedelslagen. Lagen behöver anpassas till förordningar från EU om specialtillverkade läkemedel för avancerad terapi. Läkemedel för avancerad terapi innefattar läkemedel för antingen genterapi, somatisk cellterapi eller vävnadsteknisk produktion. I förordningarna ställs nya krav på tillverkningstillstånd, kvalitet, spårbarhet och säkerhetsövervakning. Samtidigt har riksdagen sagt ja till ändringar som syftar till att värna om folkhälsan vid tillverkning och användning av läkemedel. Dessutom har riksdagen beslutat om ändringar av apoteks försäljning av teknisk sprit. Lagändringarna träder i kraft den 1 maj 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-02-10

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-02

Det har blivit lättare att komma över nya droger på Internet. Det är ett av skälen att regeringen granskat de lagar som rör narkotika, dopningsmedel och angränsande områden. Granskningen visar att myndigheterna behöver få snabbare och kraftfullare verktyg för att angripa droghandeln. Regeringen har därför lagt fram ett förslag på lagändringar som riksdagen nu sagt ja till. Beslutet innebär bland annat att: Polis och tull ska kunna beslagta substanser som kan användas i missbrukssyfte. Åklagare kan sedan besluta att den beslagtagna substansen ska förstöras. Syftet är att hindra spridningen av farliga substanser som är på väg att klassas som narkotika eller hälsofarlig vara. Statens folkhälsoinstitut och Läkemedelsverket får möjlighet att beställa misstänkta substanser inom sina respektive ansvarsområden. Statens folkhälsoinstitut, som sköter narkotikaklassningen av de varor som inte utgör läkemedel, får även en förstärkt tillsynsroll. Myndigheten ska se till att lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor följs. Straffskalan för grovt dopningsbrott i dopningslagen skärps. Straffmaximum höjs från fängelse i fyra år till fängelse i sex år. Dopinglagen ska omfatta substanser som ökar produktionen eller frigörelsen av testosteron eller tillväxthormon. Tidigare kunde lagen tolkas som att enbart omfatta substanser som både ökar produktionen och frigörelsen av dessa ämnen. En bestämmelse som gör det möjligt att hantera narkotika för industriella syften införs. GBL och 1,4 butandiol som används som lösningsmedel inom industrin kan också användas som narkotika. Substanserna, som i dag klassas som hälsofarliga varor, kan därmed narkotikaklassas. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2011.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2011-01-20

Debatt

2011-02-02

Beslut

2011-02-02

EU-institutioner brukar vanligen ingå ett så kallat värdlandsavtal med regeringen i det land där institutionen finns. Den svenska regeringen och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar, som finns i Solna utanför Stockholm, har enats om ett sådant avtal. I avtalet regleras frågor om immunitet, privilegier och förmåner för centrumet och dess personal. Enligt avtalet får polisen till exempel inte söka igenom centrumets lokaler eller beslagta egendom. Personalen har immunitet och kan inte åtalas i Sverige för sådant de har gjort i tjänsten. Centrumet behöver inte heller betala skatt i Sverige.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2010-12-16

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 60,1 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2011. Mest pengar inom utgiftsområdet går till läkemedelsförmåner (23,2 miljarder kronor), kostnader för statlig assistansersättning (cirka 20,2 miljarder kronor), tandvårdsförmåner (cirka 6,7 miljarder kronor) och stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken (cirka 1,9 miljarder kronor). Riksdagen ber också regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att komplettera de nationella riktlinjerna för vård av demenssjuka med riktlinjer för bemanning i demensvården.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

28

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

38, 139 minuter

Justering

2010-12-14

Debatt

2010-12-17

Beslut

2010-12-20

Alkohollagen moderniseras den 1 januari 2011. De största förändringarna gäller reglerna kring serveringstillstånd: Cateringföretag kan få ett långvarigt serveringstillstånd. Kraven på köksutrustning och matutbud moderniseras. En restaurang behöver inte längre servera varm mat för att få serveringstillstånd. Däremot ska serveringslokalen ha ett kök och det ska finnas ett varierat utbud av maträtter. Provsmakning tillåts i samband med mässor och liknande tillställningar som riktar sig till allmänheten. Även på gårdar med egen tillverkning av alkoholdrycker blir provsmakning tillåtet. Det blir tillåtet att krydda brännvin och servera som snaps på sitt eget serveringsställe. Kommunerna ska ha riktlinjer för serveringstillstånd och en tillsynsplan. Den som söker serveringstillstånd ska avlägga ett prov för att visa att han eller hon har tillräcklig kunskap om alkohollagen. För brott mot reglerna om serveringstillstånd införs erinran som en lindrigare åtgärd än en varning. Andra förändringar är bland annat att den så kallade bjudregel, som tillåter att man i undantagsfall bjuder ungdomar på alkohol trots att de inte har uppnått tillåten ålder, förtydligas. Grundregeln är fortfarande att det inte är tillåtet att bjuda unga på alkohol. I fortsättningen får man endast bjuda på en mindre mängd alkohol om den dricks på platsen, under ordnade förhållanden och med hänsyn till bland annat den ungas ålder och utveckling. När det gäller marknadsföring av alkoholdrycker utvidgas de regler som i dag gäller för bilder i tidningsannonser till att gälla all marknadsföring, oavsett kanal. Det betyder att till exempel Internet och affischer omfattas av reglerna. Bestämmelserna kring teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat förs in i alkohollagen.

Behandlade dokument

105

Förslagspunkter

26

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

37, 105 minuter

Justering

2010-11-18

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Barns rättigheter stärks med en ny strategi. Utgångspunkten är de mänskliga rättigheter som varje barn upp till 18 år har enligt internationella överenskommelser, särskilt de rättigheter som nämns i FN:s barnkonvention. Den nya strategin består av följande principer: Alla lagar som rör barn ska utformas så att de stämmer överens med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och använda sig av denna kunskap i verksamheter som rör barn. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska samverka för att stärka barnets rättigheter. Beslut och prioriteringar som rör barn ska grundas på aktuell kunskap om barns levnadsvillkor. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Strategin ska vara en utgångspunkt för riksdagen, regeringen, statliga myndigheter, landsting och kommuner i arbetet med att trygga barns rättigheter.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

37, 92 minuter

Justering

2010-11-18

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Regeringen har lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under år 2009. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-09

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Riksdagen godkände regeringens förslag om en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Handikappolitiken får följande nationella mål: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Följande arbetsområden prioriteras under de närmaste åren: att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt samhälle samt att förbättra bemötandet. Riksdagen godkände vidare regeringens lagförslag om domstolstrots. Det har länge funnits behov av att göra något åt problemet med att kommuner och landsting trotsar domar som ger en enskild person rätt till en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL). Riksdagen gjorde också fyra tillkännagivanden till regeringen. Det första rör krav på tillgänglighet och användbarhet i plan- och bygglagstiftningen. Regeringen har för avsikt att under hösten 2000 återkomma till riksdagen med förslag om att tydliggöra dessa krav. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att i detta sammanhang överväga om tillräckliga åtgärder vidtas mot dem som inte lever upp till lagstiftningens krav. Frågan om sanktionsmöjligheter bör uppmärksammas och analyseras. Vidare bör tillgängligheten till transportsystemet fortlöpande förbättras. Gällande föreskrifter om tillgänglighet för funktionshindrade till färdmedel inom olika trafikslag måste ses över och skärpas. Också i detta sammanhang bör regeringen överväga och analysera sanktionsmöjligheter. Det andra tillkännagivandet rör direktiven för den särskilde utredaren som ska göra en översyn av lagstiftningen om olaga diskriminering. Regeringen fick i uppdrag att utvidga direktiven så att frågan om tillgänglighet för funktionshindrade i vid bemärkelse belyses. Det tredje tillkännagivandet rör det nya systemet för statsbidrag till handikapporganisationer, som kan innebära problem för vissa organisationer. Regeringen fick i uppdrag att följa upp och utvärdera effekterna av de nya reglerna. I detta arbete bör särskilt kartläggas och analyseras hur övergången påverkar de mindre organisationerna som inte fullt ut uppfyller de formella kraven för att få statsbidrag enligt det nya bidragssystemet, t.ex. när det gäller kravet på riksomfattande verksamhet. Det fjärde tillkännagivandet rör funktionshindrades ekonomiska situation. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att belysa funktionshindrades totala ekonomiska situation, bl.a. med hänsyn till kostnader för läkarbesök och läkemedel, hjälpmedel, hemtjänst, färdtjänst m.m. Kostnaderna för ett mer vittomfattande högkostnadsskydd bör beräknas. Eventuella likheter och skillnader i ekonomisk situation för kvinnor och män bör belysas särskilt.

Behandlade dokument

55

Justering

2000-05-18

Debatt

2000-05-31

Riksdagen godkände regeringens förslag om regeländringar inom psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Beslutet innebär bl.a. att ett tillstånd till vistelse utanför sjukvårdsinrättningen (permission) alltid ska tidsbestämmas. Permission ska kunna ges för visst tillfälle, vissa återkommande tillfällen eller, när särskilda skäl föreligger, för en längre period. För att permission ska kunna medges ställs krav på att det står i överensstämmelse med vårdplanen. Den tidigare möjligheten att ge permission till vårdtidens slut avskaffas. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2000. Riksdagen gav vidare regeringen i uppdrag att utreda frågan om vilka befogenheter de läkare bör ha som till följd av entreprenadavtal utför tjänster åt ett landsting utan att vara anställda av landstinget.

Behandlade dokument

6

Justering

2000-04-26

Debatt

2000-05-17

Riksdagen beslutade om regeländringar på hälso- och sjukvårdsområdet. Förskrivningsrätten av vissa läkemedel utvidgas till att, utöver distriktssköterskor, gälla även vissa andra sjuksköterskor. Apoteket AB får använda receptregistret för registrering av dosexpedierade läkemedel om den som omfattas av registreringen lämnat sitt samtycke. Patientens identitet får användas som sökbegrepp för detta ändamål. Legitimation införs för yrkesgruppen röntgensjuksköterskor.

Behandlade dokument

3

Justering

2000-04-06

Debatt

2000-04-27