Sök
10 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, 2010/11, 1999/2000, Haddad, Roger (L), sorterat efter datum
Betänkande 2010/11:JuU22
Riksdagen har beslutat att maxstraffet för köp av sexuella tjänster ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Skärpningen ska skapa ytterligare utrymme för att kunna bedöma straffen på ett mer nyanserat sätt. Ett allvarligare brott ska kunna bedömas strängare än ett mindre allvarligt brott. Regeringen redovisar även sina utvecklingsinsatser på området, för att bland annat förebygga och bekämpa prostitution. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 32, 103 minuter
- Justering
- 2011-04-28
- Debatt
- 2011-05-12
- Beslut
- 2011-05-12
Betänkande 2010/11:JuU11
Riksdagen sa nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer från allmänna motionstiden 2010. En orsak är att det redan pågår arbete på de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om målsägandebiträden, en granskningskommission för våldtäktsärenden och hjälp till brottsoffer att kräva skadestånd. Andra motioner tar upp ökad kompetens hos myndigheter att förebygga och utreda mäns våld mot kvinnor, behandling av män som döms för våld mot kvinnor eller för sexualbrott samt rättigheter för barn som bevittnat våld.
- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 32
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 29, 89 minuter
- Justering
- 2011-03-31
- Debatt
- 2011-04-13
- Beslut
- 2011-04-13
Betänkande 2010/11:UbU8
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om gymnasieskolan och hänvisar främst till tidigare ställningstaganden och gällande bestämmelser. Motionerna handlar bland annat om behörighet till högskolan, behörigheter till gymnasieskolans nationella program, gymnasial yrkesutbildning och möjligheten till lokala styrelser med elevmajoritet på gymnasieskolor. Andra motioner handlar om olika gymnasieprogram och dess innehåll, registerkontroll av personal i gymnasieskolan och avgiftsfri skolmat.
- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 21, 90 minuter
- Justering
- 2011-03-08
- Debatt
- 2011-03-30
- Beslut
- 2011-03-31
Betänkande 2010/11:JuU12
Riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag om en snabbare rättslig prövning av ungdomsbrott. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 som gäller unga lagöverträdare.Frågorna handlar bland annat om brottsförebyggande arbete, handläggning av ungdomsbrott och påföljder.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 20, 70 minuter
- Justering
- 2011-02-17
- Debatt
- 2011-03-02
- Beslut
- 2011-03-03
Betänkande 2010/11:JuU9
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om processrättsliga frågor, det vill säga frågor som handlar om regler för rättegångsväsendet. Motionerna handlar bland annat om förundersökningsfrågor, straffreduktion för den som medverkar till att lösa brott och minskat nämndemannainflytande.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 20, 56 minuter
- Justering
- 2011-02-03
- Debatt
- 2011-03-02
- Beslut
- 2011-03-03
Utlåtande 2010/11:JuU6
Justitieutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en övergripande strategi för överföring av flygpassageraruppgifter, så kallade PNR-uppgifter, till länder utanför EU. PNR-uppgifter är den information som passagerarna lämnar till flygbolaget i samband med bokning och incheckning. I många länder samlar myndigheterna in och analyserar uppgifterna för att kunna bekämpa terrorism och grov gränsöverskridande brottslighet. Enligt EU:s lagstiftning får flygbolag som flyger från EU till ett land utanför EU endast lämna ut passageraruppgifter till landet om det finns ett tillräckligt skydd för att personuppgifterna inte används på fel sätt. Därför har EU ingått avtal med vissa länder som reglerar hur uppgifterna får användas. I kommissionens meddelande presenteras ett antal allmänna principerna som i framtiden ska utgöra grunden när EU förhandlar om sådana avtal. Justitieutskottet är positivt till strategin och anser att den utgör en bra ram för arbetet. De allmänna principerna är en god grund för hur EU ska kunna garantera medborgarnas integritetsskydd. Utskottet påpekar att det är viktigt att det i avtalen preciseras vilka uppgifter som ska få lämnas ut och vad de får användas till. Utskottet anser att lagringstiderna för uppgifterna bör vara så korta som möjligt. Det är också viktigt att övervaka att varje avtal genomförs på rätt sätt. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och till EU-kommissionen för kännedom.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 34 minuter
- Justering
- 2011-01-20
- Debatt
- 2011-02-02
- Beslut
- 2011-02-02
Betänkande 2010/11:JuU8
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om straffrättsliga frågor. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om brott, straffmätning och påföljder.
- Behandlade dokument
- 70
- Förslagspunkter
- 58
- Reservationer
- 32
- Anföranden och repliker
- 29, 95 minuter
- Justering
- 2011-01-18
- Debatt
- 2011-02-02
- Beslut
- 2011-02-02
Betänkande 2010/11:UbU3
Betyg kommer att införas från årskurs 6. Beslutet innebär i huvudsak att: Elever i grundskolan och sameskolan får betyg vid varje terminsslut från sjätte klass i alla ämnen utom språkval. Det samma gäller grundsärskolan, när betyg sätts. I specialskolan sätts betyg från höstterminen i årskurs 7. I ämnet språkval ska betyg sättas från höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och från höstterminen årskurs 8 i specialskolan. Rektorn får bestämma om det ska sättas ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande och naturorienterande ämnen (SO och NO) i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan och i årskurs 7 i specialskolan. Riksdagen har sedan tidigare beslutat om den nya sexgradiga betygsskalan. Betygsstegen har beteckningarna A, B, C, D, E och F. A-E står för godkända resultat medan F innebär ett icke godkänt resultat. Om elever har så hög frånvaro i ett ämne att deras insats inte kan bedömas ska detta markeras med ett streck. Betyget F ska inte användas i särskolan. Nationella kunskapskrav ska finnas för betygsstegen A, C och E. Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Men riksdagen vill att det utarbetas en tydlig handledning om hur skolorna ska använda betygsstegen B och D. Utformningen av kunskapskraven bör också utvärderas av regeringen två år efter att den nya betygsskalan trätt i kraft. Regeringen ska sedan återkomma till riksdagen med en redovisning av utvärderingen. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2011 och kan användas för första gången på utbildningar som startar höstterminen 2012.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 16, 331 minuter
- Justering
- 2010-11-30
- Debatt
- 2010-12-20
- Beslut
- 2010-12-21
Betänkande 2010/11:UbU4
Dansarutbildningen ska bli mer konkurrenskraftig och eleverna ska bli mer attraktiva på arbetsmarkanden. Både den förberedande dansarutbildning i grundskolans årskurs fyra till nio och yrkesdansarutbildningen i gymnasiet kommer att styras av särskilda bestämmelser som delvis avviker från skollagen. Bland annat ska skolans rektor inför ett nytt läsår kunna bestämma att en elev måste hoppa av yrkesdansarutbildningen ifall rektorn anser att eleven inte har de förutsättningar som krävs. Antagningen till utbildningen ska skötas av ett särskilt organ inom Skolverket. Syftet är att skapa en elitutbildning med höga krav på kvalitet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 26 minuter
- Justering
- 2010-11-25
- Debatt
- 2010-12-08
- Beslut
- 2010-12-08
Utlåtande 2010/11:JuU4
Det finns i dag ingen gemensam EU-strategi för de säkerhetsskannrar som ett antal flygplatser inom EU börjat använda för att förebygga brott och bekämpa terrorism. Detta framgår i ett meddelande från Europeiska kommissionen om säkerhetsskannrar vid EU:s flygplatser som justitieutskottet nu lämnat synpunkter på. Justitieutskottet uppskattar kommissionens initiativ till en diskussion om man ska införa ett EU-regelverk för användningen av säkerhetsskannrar. Utskottet vill att bland annat integritetsfrågor, lagringstider och eventuella hälsorisker ska studeras i det fortsatta arbetet. Utskottet tvivlar också på att gemensamma normer för de flygplatser som redan använder säkerhetsskannrar strider mot närhetsprincipen, men tar ingen definitiv ställning i närhetsfrågan. Riksdagen avslutar därmed ärendet. När Europaparlamentet och rådet har lämnat sina synpunkter kommer kommissionen att besluta om vilka steg som ska tas därefter.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 46 minuter
- Justering
- 2010-11-23
- Debatt
- 2010-12-01
- Beslut
- 2010-12-02