Sök

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om den finansiella tillsynen i Europa. Kommissionen föreslår att det skapas ett nytt råd (European Systemic Risk Council, ESRC) med ansvar för att bevaka den finansiella stabiliteten i EU på ett övergripande plan. Utskottet framhåller i sin granskning att rådets rapporter ska vara offentliga i så stor utsträckning som möjligt. Kommissionen föreslår också att ett system med tre tillsynsmyndigheter inrättas på central nivå. Tanken är att myndigheterna ska kunna ta fram bindande tekniska standarder och icke-bindande tolkningsuttalanden som nationella tillsynsmyndigheter kan använda när de fattar sina beslut i enskilda fall. Utskottet anser att myndigheterna bör finansieras inom den befintliga EU-budgetens ramar och att systemet bör ses över inom två eller högst tre år. På längre sikt bör den finansiella tillsynen bedrivas av enbart en enda myndighet på EU-nivå. Vidare anser utskottet att det bör ytterligare övervägas om tillsynsmyndigheter på EU-nivå ska kunna utöva direkt tillsyn över enskilda institut. Detsamma gäller frågan om vilka befogenheter dessa EU-myndigheter ska ha i krissituationer. Riksdagen avslutade ärendet. Utlåtandet skickas till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2009-06-16

Debatt

2009-06-23

Beslut

2009-06-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting på 7 miljarder kronor för att mildra effekten av den ekonomiska krisen. Pengarna betalas ut i december 2009 och är avsedda att användas 2010. 10 miljarder kronor satsas på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd för att förhindra att arbetslösheten blir för hög. Riksdagen sa också ja till ett extra anslag till regeringskansliet med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

18

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

4, 18 minuter

Justering

2009-06-11

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Riksdagen sa ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen föreslår i 2009 års ekonomiska vårproposition. Den finansiella oron har klingat av och det finns tecken på att produktion och efterfrågan är på väg att nå sin botten. Samtidigt råder stor osäkerhet kring hur både den svenska och den internationella ekonomin kommer utvecklas framöver. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken måste vara långsiktig och att de stödåtgärder som kan krävas på grund av krisen inte får bli permanenta. Kommunerna får ett tillfälligt konjunkturstöd på 7 miljarder kronor för att möta minskade skatteintäkter. Riksdagen sa också ja till att satsa 10 miljarder på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Riksdagen delar regeringens uppfattning att varje åtgärd måste vägas mot effekter på jobben och på de offentliga finanserna där reformutrymmet är kraftigt begränsat.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

64, 239 minuter

Justering

2009-06-11

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Regeringen har lämnat en årsredovisning för staten 2008 till riksdagen. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande. Finansutskottet anser att det finns utrymme för att utveckla och förtydliga uppföljningen av de budgetpolitiska målen och välkomnar att regeringen lämnar ett nationellt intygande när det gäller hanteringen och kontrollen av EU-medel. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2009-06-11

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Nya regler om gränsöverskridande fusioner när det gäller finansiella företag börjar gälla den 15 juli 2009. Ändringarna görs med anledning av ett EU-direktiv om gränsöverskridande fusioner. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk rätt är när det gäller allmänna aktiebolag och ekonomiska föreningar samt arbetstagares rätt till medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Det högsta belopp som betalas ut för insättningsgarantin ändras den 30 juni 2009. Beloppet ska vara 500 000 kronor eller, om det är högre, det belopp i kronor som motsvarar 50 000 euro då rätten till ersättningen inträder. Insättningsgarantin skyddar insättningar på konton hos banker, värdepappersföretag och kreditmarknadsföretag. Garantin innebär att en sparare som har pengar på ett konto i till exempel en bank är garanterad att få ut pengarna upp till ett visst takbelopp om banken går i konkurs. Insättningsgarantin höjdes till 500 000 kronor i oktober 2008 efter att EU:s finansministrar kommit överens om att höja nivån till 50 000 euro. Orsaken till den nu aktuella ändringen är att variationer i kronans kurs mot euron har gjort att den nuvarande nivån på 500 000 kronor är lägre än miniminivån 50 000 euro.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Finansutskottet har gjort en utvärdering av penningpolitiken under treårsperioden 2006-2008. Utskottet har också gjort en genomgång av finanskrisen hösten 2008 och berömmer Riksbanken för bankens stora anpassningsförmåga i samband med krisen. Riksbanken tog bland annat snabbt på sig sin viktiga roll som så kallad lender of last resort för att säkra tillgången på likviditet i ekonomin. Bankens agerande har bidragit till att begränsa finanskrisens effekter och lagt grunden för en ekonomisk återhämtning. Utskottet konstaterar att utvärderingsperioden ställt stora krav på penningpolitiken. Utvärderingen visar att det finns ett gott samband mellan Riksbankens syn på utvecklingen vid olika tillfällen och direktionens räntebeslut. Utvärderingen visar också att Riksbankens prognoser ganska väl fångat den stigande inflationstrenden under perioden. Utskottet konstaterar att det saknas en samlad officiell statistik över utlåningen uppdelad på till exempel företagsstorlekar. Utskottet kommer därför att undersöka möjligheterna att utvidga dagens statistik och tänker återkomma till frågan under hösten 2009. Riksdagen godkände utvärderingen och genomgången.

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 42 minuter

Beredning

2009-05-05

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-12

Beslut

2009-06-16

Antalet kommuner och landsting som uppvisar positiva resultat har minskat för året 2008. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. Av kommunerna uppvisar 75 procent positiva resultat medan siffran för landstingen är 50 procent. I resultaten ovan är eventuella extraordinära poster inte inräknade.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 76 minuter

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-12

Beslut

2009-06-16

Vasallen AB är ett statligt bolag som utvecklar nedlagda regementen och andra försvarsfastigheter. Bolaget får nu ett utvidgat uppdrag som innebär att det på kommersiella villkor ska kunna göra kompletterande förvärv och utveckla fastigheter som ägs av staten och av företag med statligt ägande för att senare sälja fastigheterna. Om det finns särskilda skäl ska Vasallen kunna genomföra kompletterande förvärv också av andra aktörer. Vidare överlåts samtliga aktier i Kasernen Fastighetsaktiebolag till Vasallen AB.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 28 minuter

Beredning

2009-05-05

Justering

2009-05-12

Debatt

2009-05-18

Beslut

2009-05-20

Riksrevisionen har lämnat sin årsredovisning för 2008 till riksdagen. Riksrevisionen redovisar också i en rapport resultatet av 2009 års uppföljning av granskningsrapporter och revisionsberättelser med invändning. Finansutskottet konstaterar att Riksrevisionen har utvecklat redovisningen i årsredovisningen av i vilken utsträckning man uppnår de uppsatta målen. Utskottet välkomnar den utvecklade redovisningen och det fortsatta utvecklingsarbetet. Utskottet tycker också att uppföljningsrapporten är mycket värdefull. Riksdagen avslutade ärenden med detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2009-05-05

Debatt

2009-05-20

Beslut

2009-06-10

Säljstödjande finansiering ska under vissa förutsättningar undantas från tillståndsplikt enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Säljstödjande finansiering innebär att ett företag i en koncern tillhandahåller finansiering i samband med avsättning av varor och tjänster som framställs eller säljs av ett annat företag i samma koncern. Vidare ska företag som indirekt lånar upp medel från allmänheten för sin kreditgivningsverksamhet inte längre anses driva tillståndspliktig finansieringsrörelse. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2009.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-05-05

Debatt

2009-05-18

Beslut

2009-05-20

Företag som driver börsverksamhet ska inte få införa regler som är alltför betungande för de noterade företagen och deltagarna. En lagändring innebär att en börs i sitt regelverk inte får ställa krav som med hänsyn till regelns ändamål, EG-rätten och övriga omständigheter är oskäliga. Bakgrunden är att den svenska värdepappersmarknaden har blivit alltmer internationaliserad. Syftet är att förhindra att oskäliga krav ställs på noterade företag och deltagare som en följd av negativ regelpåverkan från utlandet. Lagändringen började gälla den 1 juli 2009.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-05-05

Debatt

2009-05-18

Beslut

2009-05-20

Riksrevisionen har granskat hur effektivt statliga myndigheter har avvecklats och om syftet med respektive avveckling har uppnåtts. Granskningen gäller fem myndigheter som avvecklades under 2007: Arbetslivsinstitutet, Djurskyddsmyndigheten, Institutet för psykosocial medicin (IPM), Integrationsverket och Nämnden för offentlig upphandling (NOU). Riksrevisionen har inte funnit några brister som i sig är allvarliga. Granskningen har dock visat på ett antal mindre felaktigheter och brister som hämmat effektiviteten i avvecklingarna. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Riksdagen sa också nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om effektiv statsförvaltning och staten som arbetsgivare.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Beredning

2009-02-17

Justering

2009-03-26

Debatt

2009-05-07

Beslut

2009-05-13

Riksdagen sa ja till ett antal lagändringar på det finansiella området, bland annat lagen om bank- och finansieringsrörelse, försäkringsrörelselagen och lagen om värdepappersmarknaden. Ändringarna grundar sig på ett EU-direktiv inom finansmarknadsområdet som har till syfte att tydliggöra vilka kriterier som varje lands myndigheter får väga in vid ägarprövningar och hur handläggningen ska gå till. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2009.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-04-16

Debatt

2009-04-29

Beslut

2009-04-29

Det statliga bolåneinstitutet SBAB (Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag) ska få utvidga sin verksamhet och bedriva bank. SBAB kan då låna ut pengar till företag och därmed minska dagens brist på lånekapital. Med ett banktillstånd från Finansinspektionen kan SBAB också starta fondverksamhet samt öka ut- och inlåningen till hushåll. SBAB:s utvidgning av verksamheten ska ske på affärsmässig grund och med syfte att förbättra företagets lönsamhet och därmed dess värde vid en framtida försäljning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2009-04-02

Debatt

2009-04-16

Beslut

2009-04-22

Riksdagen gav riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion ansvarsfrihet för 2008 och fastställde bankens resultat- och balansräkning. Riksbankens åtgärder för att dämpa och motverka finanskrisens effekter ledde till att omslutningen av Riksbankens balansräkning mer än tredubblades 2008. Vinsten uppgick till 11,2 miljarder kronor. Riksdagen godkände riksbanksfullmäktiges förslag till vinstfördelning, vilket innebär att Riksbanken levererar in 5,9 miljarder kronor till staten. Finansutskottet kommer i sin utvärdering av Riksbankens penningpolitik senare i vår att mer ingående behandla finanskrisen och Riksbankens åtgärder för att bevara stabiliteten på den svenska finansmarknaden.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 34 minuter

Justering

2009-04-02

Debatt

2009-04-16

Beslut

2009-04-22

Riksdagen sa nej till motioner om offentlig upphandling från den allmänna motionstiden 2008. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande rätt. Motionerna handlar bland annat om miljöhänsyn, sociala hänsyn och kollektivavtal vid upphandling, ratificering av ILO:s konvention 94, antidiskrimineringsklausuler, lokal upphandling och upphandling av hälso- och sjukvård.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

13

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

5, 27 minuter

Justering

2009-03-19

Debatt

2009-04-01

Beslut

2009-04-02

Femtioöringen upphör att gälla som betalningsmedel den 30 september 2010. Avrundning ska göras till närmaste krontal. Anledningen är bland annat att femtioöringen används allt mindre. Undersökningar visar också att en majoritet av allmänheten anser att femtioöringen inte längre behövs. Även handelns intresseorganisationer och bankerna anser att femtioöringen bör tas bort.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2009-03-19

Debatt

2009-03-25

Beslut

2009-03-25

Sverige ska medverka i en kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken, EIB. Kapitalhöjningen innebär att EIB kan låna ut 167 miljarder euro mer till investeringar i bland annat transporter och infrastruktur samt småskaligt näringsliv. Finanskrisen har ökat behovet av att låna pengar från EIB. Banken räknar med att nå gränsen för hur mycket den kan låna ut med befintligt kapital före utgången av 2009. Med höjningen av kapitalet räknar EIB med att lånebehovet kan tillgodoses fram till och med 2015. Kapitalhöjningen finansieras genom en överföring från EIB:s tillgängliga reserver. Sverige behöver alltså inte göra några direkta inbetalningar. Däremot krävs en utökning av Sveriges garantiåtagande i förhållande till EIB.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-03-19

Debatt

2009-03-25

Beslut

2009-03-25

Den svenska staten ska delta i en nyemission i SAS. Statens ägarandel i SAS är 21,4 %, och nyemissionen innebär en investering på cirka 1,28 miljarder kronor för statens del. SAS har sedan 2001 haft en otillfredsställande ekonomisk utveckling. SAS styrelse beslutat om en ny strategisk inriktning och affärsplan kallad Core SAS. Nyemissionen ska ge nytt kapital på på cirka 6 miljarder kronor för att genomföra Core SAS och förbättra kapitalstrukturen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 14 minuter

Justering

2009-03-10

Debatt

2009-03-12

Beslut

2009-03-12