Sök

Riksdagen godkände regeringens förslag om en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Handikappolitiken får följande nationella mål: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Följande arbetsområden prioriteras under de närmaste åren: att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt samhälle samt att förbättra bemötandet. Riksdagen godkände vidare regeringens lagförslag om domstolstrots. Det har länge funnits behov av att göra något åt problemet med att kommuner och landsting trotsar domar som ger en enskild person rätt till en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL). Riksdagen gjorde också fyra tillkännagivanden till regeringen. Det första rör krav på tillgänglighet och användbarhet i plan- och bygglagstiftningen. Regeringen har för avsikt att under hösten 2000 återkomma till riksdagen med förslag om att tydliggöra dessa krav. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att i detta sammanhang överväga om tillräckliga åtgärder vidtas mot dem som inte lever upp till lagstiftningens krav. Frågan om sanktionsmöjligheter bör uppmärksammas och analyseras. Vidare bör tillgängligheten till transportsystemet fortlöpande förbättras. Gällande föreskrifter om tillgänglighet för funktionshindrade till färdmedel inom olika trafikslag måste ses över och skärpas. Också i detta sammanhang bör regeringen överväga och analysera sanktionsmöjligheter. Det andra tillkännagivandet rör direktiven för den särskilde utredaren som ska göra en översyn av lagstiftningen om olaga diskriminering. Regeringen fick i uppdrag att utvidga direktiven så att frågan om tillgänglighet för funktionshindrade i vid bemärkelse belyses. Det tredje tillkännagivandet rör det nya systemet för statsbidrag till handikapporganisationer, som kan innebära problem för vissa organisationer. Regeringen fick i uppdrag att följa upp och utvärdera effekterna av de nya reglerna. I detta arbete bör särskilt kartläggas och analyseras hur övergången påverkar de mindre organisationerna som inte fullt ut uppfyller de formella kraven för att få statsbidrag enligt det nya bidragssystemet, t.ex. när det gäller kravet på riksomfattande verksamhet. Det fjärde tillkännagivandet rör funktionshindrades ekonomiska situation. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att belysa funktionshindrades totala ekonomiska situation, bl.a. med hänsyn till kostnader för läkarbesök och läkemedel, hjälpmedel, hemtjänst, färdtjänst m.m. Kostnaderna för ett mer vittomfattande högkostnadsskydd bör beräknas. Eventuella likheter och skillnader i ekonomisk situation för kvinnor och män bör belysas särskilt.

Behandlade dokument

55

Justering

2000-05-18

Debatt

2000-05-31

Riksdagen godkände regeringens förslag om regeländringar inom psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Beslutet innebär bl.a. att ett tillstånd till vistelse utanför sjukvårdsinrättningen (permission) alltid ska tidsbestämmas. Permission ska kunna ges för visst tillfälle, vissa återkommande tillfällen eller, när särskilda skäl föreligger, för en längre period. För att permission ska kunna medges ställs krav på att det står i överensstämmelse med vårdplanen. Den tidigare möjligheten att ge permission till vårdtidens slut avskaffas. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2000. Riksdagen gav vidare regeringen i uppdrag att utreda frågan om vilka befogenheter de läkare bör ha som till följd av entreprenadavtal utför tjänster åt ett landsting utan att vara anställda av landstinget.

Behandlade dokument

6

Justering

2000-04-26

Debatt

2000-05-17

Riksdagen beslutade om regeländringar på hälso- och sjukvårdsområdet. Förskrivningsrätten av vissa läkemedel utvidgas till att, utöver distriktssköterskor, gälla även vissa andra sjuksköterskor. Apoteket AB får använda receptregistret för registrering av dosexpedierade läkemedel om den som omfattas av registreringen lämnat sitt samtycke. Patientens identitet får användas som sökbegrepp för detta ändamål. Legitimation införs för yrkesgruppen röntgensjuksköterskor.

Behandlade dokument

3

Justering

2000-04-06

Debatt

2000-04-27

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om barnfrågor. Regeringen har aviserat att den i maj 2000 kommer att lämna en skrivelse om barnfrågor. Motionerna avslogs med hänvisning dels till den kommande barnskrivelsen, dels till pågående utredningsarbete.

Behandlade dokument

53

Justering

2000-03-30

Debatt

2000-04-27

Riksdagen vidtar inte någon åtgärd med anledning av regeringens redogörelse för en överenskommelse mellan staten och landstingen om ersättningar till hälso- och sjukvården för år 2000. Den ekonomiska ramen uppgår till sammanlagt 1 182 miljoner kronor. Beloppet ska fördelas mellan landets 21 landsting. Bidraget har huvudsakligen betydelse som signal- och stimulansmedel gentemot sjukvården. Riksdagen avslog också motioner från allmänna motionstiden 1999 om hälso- och sjukvård.

Behandlade dokument

98

Justering

2000-03-22

Debatt

2000-04-28

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om olika narkotikafrågor. Vidare gjordes ett tillkännagivande till regeringen om försöksverksamheten med rena sprutor m.m som började i Lund 1986 och i Malmö 1987. Syfte med verksamheten är attt förse injektionsmissbrukare med rena sprutor och kanyler för att de ska kunna undvika hiv och andra blodburna infektioner. Mot bakgrund av frågans tidigare behandling och att det har dragit ut på tiden bör det mycket skyndsamt göras en slutlig utvärdering som är hållbar bl.a. i vetenskapligt hänseende för ett slutligt ställningstagande om den aktuella försöksverksamheten ska fortsätta.

Behandlade dokument

10

Justering

2000-02-22

Debatt

2000-03-15

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om äldrepolitik. Med anledning av en fp-motion gavs regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om åtgärder när det gäller omsorg och vård för äldre invandrare. Sveriges alltmer mångkulturella karaktär reser nya krav på att utforma äldreomsorgen med hänsyn till människors olika språk och ursprung, och det finns starka skäl att följa utvecklingen på området.

Behandlade dokument

30

Justering

2000-02-22

Debatt

2000-03-22

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om olika folkhälsofrågor. Debatten i ärendet inleddes 2000-03-15 ( protokoll 1999/2000:80 ) och avslutades 2000-03-22 ( protokoll 1999/2000:83 ).

Behandlade dokument

26

Justering

2000-02-22

Debatt

2000-03-15

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om olika socialtjänstfrågor.

Behandlade dokument

30

Justering

2000-02-03

Debatt

2000-03-15

Riksdagen godkände regeringens förslag om fördelningen av anslaget på 25 362 miljoner kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för år 2000. Riksdagen godkände även regeringens förslag till principer för ett nytt avgiftssystem för den statliga läkemedelskontrollen samt struktur för det nationella stödet till utvecklingsarbete inom vården och omsorgen.

Behandlade dokument

77

Justering

1999-11-30

Debatt

1999-12-10

Riksdagen lade till handlingarna regeringens skrivelse om genetisk integritet. Regeringens har för avsikt att tillsätta en utredning, med företrädare för samtliga riksdagspartier, med uppdrag att lägga fram ett samlat förslag till hur det på alla samhällsområden ska kunna garanteras att det inte sker någon diskriminering på grund av det genetiska arvet.

Behandlade dokument

9

Justering

1999-11-04

Debatt

1999-11-19

Riksdagen godkände regeringens förslag till förändringar i alkohollagstiftningen. Tillståndsplikten i alkohollagen ersätts med en automatisk rätt att bedriva partihandel (inklusive import) för den som godkänts av skattemyndigheten som upplagshavare eller registrerad varumottagare. Systembolaget får tillstånd till privatimport, dvs. att direktimportera alkoholdrycker i samband med beställningar från privatkunder. Det blir tillåtet med gåvoförsändelser av spritdrycker, vin och starköl. Här gäller det enstaka försändelser från en enskild person under yrkesmässig befordran till en enskild person som har fyllt 20 år. Besluten innebär en anpassning till EG-rättsliga regler. Förvärv och innehav av illegalt tillverkad sprit eller spritdryck kriminaliseras. Tillverkning och försäljning är redan kriminaliserade. Reglerna för alkoholreklam skärps, vilket innebär att alkoholreklam inte får rikta sig särskilt till barn och ungdomar och inte heller får skildra sådana personer. Dessa lagändringar träder i kraft den 1 januari 2000. Riksdagen godkände vidare regeringens riktlinjer för en försöksverksamhet med lördagsöppet på Systembolaget i vissa delar av landet. Försöket ska bedrivas som ett vetenskapligt forskningsprojekt och utvärderas efter ett år. Resultatet av utvärderingen ska bilda underlag för ett slutligt ställningstagande till lördagsöppet. Riksdagen beslutade att inte godkänna regeringens förslag till riktlinjer för Oberoende alkoholsamarbetet (OAS), den särskilda kommittén med uppdrag att organisera ett samarbete mellan branschorganisationer, försäkringsbolag och berörda myndigheter på alkoholområdet. Den föreslagna strukturen på samarbetet är oklar och den tänkta formen för samarbetet är olämplig. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om hur ett samarbete på området ska utformas.

Behandlade dokument

61

Justering

1999-11-04

Debatt

1999-11-19

Riksdagen godkände regeringens förslag om ändring i lagen om ersättning till steriliserade i vissa fall. Beslutet innebär att sådan ersättning inte ska påverka beräkningen av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner och inkomstprövade kommunala bidrag och avgifter. Lagändringen träder i kraft den 1 december 1999 men tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1999. (Se även 1998/99:SoU13 .)

Behandlade dokument

1

Justering

1999-10-26

Debatt

1999-11-03

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under 1998.

Justering

1999-09-07

Debatt

1999-10-13

Riksdagen beslutade att skjuta upp behandlingen av vissa ärenden till riksmötet 1998/99.

Behandlade dokument

3

Justering

1998-05-26

Debatt

1998-06-05

Riksdagen godkände regeringens förslag till nationella mål för äldrepolitiken. Målen är att äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, bemötas med respekt, ha tillgång till god vård och omsorg. När det gäller samverkan inom äldreomsorgen förutsatte riksdagen att de insatser som nu görs från olika håll kommer att leda till att samtliga särskilda äldreboenden kommer att få tillgång till läkare som tar ett helhetsansvar. Detta gav riksdagen regeringen tillkänna. I socialtjänstlagen infördes en generell anmälningsplikt för den som är verksam inom omsorger om äldre eller funktionshindrade. Det införs även bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten fortlöpande ska utvecklas och säkras. Regeringen avser att i 1999 års budgetpropositionen avsätta medel för försöksverksamheter i kommuner och landsting som syftar till utveckling och nytänkande inom vård-, omsorgs- och serviceverksamheter för äldre personer. Riksdagen menade att medlen bör användas för att utveckla och stimulera de äldres delaktighet och inflytande över vård och omsorg liksom äldres möjligheter till aktiviteter och social gemenskap. Denna verksamhet bör kunna bedrivas såväl av pensionärsorganisationer som av frivillig- och anhörigföreningar. Regeringen fick vidare i uppdrag att överväga om rätten till personlig assistans kan utvidgas så att den som erhållit assistans före 65 års ålder får behålla denna även efter 65-årsdagen.

Behandlade dokument

42

Justering

1998-05-26

Debatt

1998-06-08

Riksdagen beslutade om en ny tandvårdsförsäkring. Tandvårdsförsäkringen inriktas på att ge alla vuxna personer ett ekonomiskt stöd för den s.k. bastandvården. Tandvårdsförsäkringen ska också ge vissa äldre personer samt personer som till följd av sjukdom eller funktionshinder har särskilda tandvårdsbehov ett bättre ekonomiskt stöd än det nuvarande. För mer omfattande och kostnadskrävande behandlingar infördes ett särskilt högkostnadsskydd. För bastandvård infördes dessutom en möjlighet att teckna abonnemang hos en vårdgivare, vilket innebär att patienten under två år betalar en fast avgift. Den nuvarande principen med en högsttaxa avskaffades. Prissättningen på tandvård blev därmed fri. Anslutningsbegränsningen för tandläkare till ersättningssystemet för vuxentandvård upphävdes. Men tandvårdsersättning ska inte lämnas för vård som ges av tandläkare och tandhygienist som fyllt 65 år. För redan anslutna tandläkare ska vissa övergångsbestämmelser gälla. Riksdagen beslutade att motsvarande övergångsbestämmelser ska gälla för tandhygienister. Med anledning av motionsförslag gjorde riksdagen följande tillkännagivanden till regeringen: Det behövs ytterligare åtgärder för att främja konkurrensen mellan den offentliga och privata tandvården. Regeringen bör snarast ta initiativ till att frågan om särredovisning av folktandvårdens kostnader för vuxentandvården och barn- och ungdomstandvården ges en tillfredsställande lösning. Regeringen bör se till att nuvarande obalans mellan offentlig och privat tandvård när det gäller mervärdesskatt får en lösning. Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen om att den bör överväga frågan om att inrätta ett kompetenscentrum med inriktning på dentala material.

Behandlade dokument

32

Justering

1998-05-12

Debatt

1998-06-04

Riksdagen beslutade om två nya lagar som reglerar IT-användningen inom hälso- och sjukvården: lag om hälsodataregister och lag om vårdregister. Lagarna innehåller bl.a. bestämmelser om för vilka ändamål registren får föras, vilka uppgifter som registren får innehålla samt regler om samkörning, direktåtkomst, sekretess, rättelse och skadestånd. Automatiserad behandling av personuppgifter i ett hälsodataregister eller vårdregister får ske oavsett den enskildes inställning. Den enskilde har inte heller rätt att få uppgifter som behandlats på ett lagligt sätt strukna ur ett sådant register.

Behandlade dokument

5

Justering

1998-05-07

Debatt

1998-06-04

Riksdagen beslutade att fyra nya yrkesgrupper ska omfattas av bestämmelserna om legitimation, nämligen apotekare, receptarier, arbetsterapeuter och sjukhusfysiker. Audionomer, biomedicinska analytiker, dietister och ortopedingenjörer ska omfattas av ett system med särskilt skyddade yrkestitlar. Rätten till en sådan knyts inte till legitimationen utan till ett visst examensbevis eller kompetensbevis. Vidare förlängdes den absoluta preskriptionstiden för åläggande av disciplinpåföljd från fem till tio år. Dessutom införs en ny sanktion, föreskrift om prövotid, mot legitimerad personal inom hälso- och sjukvården.

Behandlade dokument

19

Justering

1998-05-07

Debatt

1998-06-04

Förvaringstiden i fryst tillstånd av befruktade ägg från människa förlängdes från ett till fem år. Den förlängda frystiden gör det möjligt för par bl.a. av medicinska skäl att göra uppehåll i behandlingsförsöken eller inleda en ny graviditet utan att behöva börja om hela behandlingsproceduren med bl.a. hormonstimulering.

Behandlade dokument

4

Justering

1998-04-16

Debatt

1998-05-13