Sök

Riksdagen godkände regeringens förslag om en förnyad arbetsmarknadspolitik. En aktivitetsgaranti införs i hela landet fr.o.m. den 1 augusti 2000. Aktivitetsgarantin ska ge arbetslösa som är eller löper risk att bli långtidsinskrivna bättre förutsättningar att få arbete. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att det i vissa fall ska vara möjligt att anvisa arbetslösa reguljära studier. Ett nytt särskilt anställningsstöd införs för långtidsinskrivna personer som är 57 år eller äldre och som har små möjligheter att återkomma till den reguljära arbetsmarknaden. Riksdagen godkände vidare regeringens förslag om ändringar i arbetslöshetsförsäkringen, dock med en något annan lydelse av lagtexten. Rätt till arbetslöshetsersättning ska den ha som aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete . Regeringen hade föreslagit formuleringen anstränger sig för att finna... Den ändrade lydelsen innebär ingen förändring i sak i förhållande till regeringens förslag. Kommunernas roll förtydligas när det gäller att samordna lokala insatser utifrån nationella mål för arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingsnämnderna byter namn till arbetsmarknadsnämnder. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen att det bör finnas en arbetsmarknadsnämnd i varje kommun men med möjlighet för länsarbetsnämnden och Kommunförbundets länsförbund att komma överens om annat. Tillkännagivandet rör också formerna för hur ledamöter utses i arbetsmarknadsnämnderna. Budgetåret 1997 omdisponerades medel för personalförstärkningar vid arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut. Riksdagen förutsätter nu att medel förs tillbaka från anslaget för Arbetsmarknadsverkets förvaltning till anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder - detta när arbetsmarknadsläget medger minskade anslag för personalförstärkningar. Regeringen fick i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Behandlade dokument

9

Justering

2000-05-11

Debatt

2000-05-25

Det blir obligatoriskt att ta ut två av mammaledighetens 14 veckor i samband med förlossningen. En ny föräldraledighetslag trädde i kraft 1995 och tillkom delvis som en anpassning av de svenska reglerna till ett EG-direktiv. I och med den aktuella lagändringen uppfyller Sverige uttryckligen direktivets krav på obligatorisk mammaledighet.

Behandlade dokument

4

Justering

2000-04-25

Debatt

2000-05-25

Riksdagen godkände regeringens förslag om lönebildningen. Beslutet ska främja en lönebildning i samhällsekonomisk balans som tål de påfrestningar som en långvarigt ökad arbetskraftsefterfrågan medför så att det blir möjligt att kombinera höjda reallöner med låg arbetslöshet och stabila priser. Besluten innebär ingen begränsning i arbetsmarknadens parters möjligheter och ansvar för hur avtalslösningar utformas. En ny myndighet, Medlingsinstitutet, får till uppgift att medla i arbetstvister och verka för en väl fungerande lönebildning. Varseltiden för stridsåtgärder förlängs från sju dagar till sju arbetsdagar. Om det främjar en god lösning av tvisten får Medlingsinstitutet skjuta upp varslade stridsåtgärder i högst 14 dagar. Riksdagen beslutade vidare om förbud mot stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag motsvarande vad som gällde under 1994. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2000. Regeringen fick också i uppdrag att se över den arbetsrättsliga lagstiftningen så att den uppfyller kraven på trygghet och inflytande för de anställda. Exempel på frågor som skulle kunna bli föremål för översyn är arbetstagarbegreppet, yttrandefriheten för anställda och korttidsanställningarnas inverkan på arbetslivet.

Behandlade dokument

40

Justering

2000-02-15

Debatt

2000-03-15

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om jämställdhetsaspekten på förslag till maxtaxa och allmän förskola. Det kan ifrågasättas om maxtaxan verkligen kommer att leda till minskade marginaleffekter för lågavlönade kvinnor. Redan i dag har dessa kvinnor oftast avgifter under maxtaket. Även om marginaleffekterna i vissa fall kan minskas medför insatsen för en bättre ekonomi för de lågavlönade kvinnorna längre arbetsdagar både för dem själva och för deras barn. Ställningstagandet gjordes med anledning av en mp-motion. Riksdagen lade också till handlingarna regeringens redovisning av hur jämställdhetsarbetet har utvecklats inom olika politikområden, huvuddragen i det fortsatta jämställdhetsarbetet och Sveriges deltagande i det internationella samarbetet på jämställdhetsområdet.

Behandlade dokument

17

Justering

2000-02-03

Debatt

2000-03-08

Riksdagen godkände en utvidgning av lagen om europeiska företagsråd till att omfatta Storbritannien. Lagen tar sikte på större företag och företagsgrupper som verkar i minst två EES-länder och syftar till att ge arbetstagare i sådana företag och företagsgrupper möjlighet till information och samråd med den centrala ledningen för företaget eller för företagsgruppen.

Behandlade dokument

1

Debatt

1999-11-25

Riksdagen godkände regeringens förslag till ändring i den s.k. inskränkningslagen. Lagändringen innebär att rätten för anställda inom den offentliga sektorn att överklaga beslut i frågor som i avtal har överlämnats till arbetsgivarens avgörande tas bort. Arbetsgivarverket har begärt en sådan ändring i enlighet med vad avtalsparterna på den statliga sektorn enats om.

Behandlade dokument

1

Debatt

1999-11-03

Riksdagen godkände regeringens förslag till lagändringar som syftar till att förtydliga arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla företagshälsovård och till att renodla företagshälsovårdens uppgifter. Ändringarna syftar även till att få till stånd en utökad samverkan mellan företagshälsovården och den offentligt finansierade sjukvården. Arbetsgivaren ska svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Läkare och sjukgymnaster ska i fortsättningen inte kunna få läkarvårdsersättning respektive sjukgymnastikersättning för verksamhet inom företagshälsovården. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2000 med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

22

Debatt

1999-10-13

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag om anslag för år 2000 till kontantstödet vid arbetslöshet och till arbetsmarknadspolitiken, arbetslivet, jämställdhetsområdet och statliga arbetsgivarfrågor. Beslutet innebär bl.a. att arbetsförmedlingarna får resurser för tillfällig personalförstärkning och att 14,65 miljoner kronor av inflytande arbetsmarknadsavgifter får användas för tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen. När det gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder beslutades om ett anslag på 19,6 miljarder kronor. 130 miljoner kronor ska få användas under budgetåret för en försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för anställda. Riksdagen beslutade också om flexiblare regler för datorteken. Den grupp som kan komma i fråga för det förstärkta anställningsstödet utvidgas. Kravet på att ha varit inskriven vid arbetsförmedlingen viss tid sänks från 3 till 2 år. Dessutom sker vissa andra uppmjukningar i reglerna. Bl.a. ska förstärkt anställningsstöd kunna komma i fråga för personer som lämnar Samhall för ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. När det gäller offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa (OTA) beslutade riksdagen om en längre avvecklingstid än regeringen föreslagit. Detta i avvaktan på regeringsförslag om insatser för personer som stått utanför den ordinarie arbetsmarknaden under lång tid. Riksdagen gav vidare regeringen i uppdrag att överväga om det finns situationer när det kan vara befogat med lönebidrag även i ett bestående anställningsförhållande. Riksdagen gjorde också ett uttalade om försäkringskostnader för arbetshjälpmedel. När det gäller personaluthyrnings- och bemanningsföretag gav riksdagen regeringen i uppdrag att göra en förutsättningslös översyn av verksamheten. Riksdagen avslog regeringens förslag att regeringen ska få ge tillstånd till ändringar av Samhall AB:s bolagsordning utan riksdagens godkännande.

Behandlade dokument

101

Debatt

1999-12-07

Riksdagen beslutade att skjuta upp behandlingen av vissa ärenden till riksmötet 1998/99.

Behandlade dokument

13

Justering

1998-05-14

Debatt

1998-06-05

Arbetstagare gavs rätt till ledighet från arbetet av trängande familjeskäl vid sjukdom eller olycksfall som gör arbetstagarens omedelbara närvaro nödvändig. Den arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet är skyddad mot uppsägning, avskedande och försämrade anställningsförmåner eller anställningsvillkor. Bakgrunden till riksdagens beslut var EG:s föräldraledighetsdirektiv.

Behandlade dokument

3

Justering

1998-04-23

Debatt

1998-05-06

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag om regionalpolitiken och den regionala näringspolitiken. De hittillsvarande målen för regionalpolitiken om uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet kvarstår oförändrade. Det övergripande målet för den regionala näringspolitiken ska vara att utifrån de förutsättningar som finns i varje region stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt som kan bidra till fler och växande företag och därmed ökad sysselsättning för både kvinnor och män. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning med parlamentariskt inflytande främst för att studera effekterna av dagens regionalpolitik och för att utarbeta en strategi för regional balans. Utredningsarbetet ska ha en bred inriktning och innefatta gles- och landsbygdsfrågor. När det gäller nedsättning av socialavgifter beslutades att vissa branscher inte längre ska vara ersättningsberättigade. Det gäller bl.a. jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske. I fråga om stödområden kvarstår systemet med två långsiktiga stödområden 1 och 2 samt tillfälliga stödområden. Riksdagen avslog regeringens förslag att det fortsättningsvis ska vara regeringen och inte riksdagen som bestämmer vilka områden som ska ingå i de långsiktiga stödområdena.

Behandlade dokument

97

Justering

1998-04-23

Debatt

1998-05-06

Riksdagen godkände två internationella överenskommelser som ansluter till Europarådets sociala stadga. Överenskommelserna innebär dels att vissa organisationer ges rätt att anföra klagomål mot en stat för bristande genomföranden av dess åtaganden enligt den sociala stadgan, dels att de rättigheter som återfinns i den gällande sociala stadgan sammanförs med ett tilläggsprotokoll till stadgan som Sverige antog 1989.

Behandlade dokument

3

Justering

1998-03-31

Debatt

1998-04-22

Jämställdhetslagen förtydligades så att det framgår att varje arbetsgivare är skyldig inte bara att verka för utan också att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för sexuella trakasserier. I lagen infördes en definition av begreppet sexuella trakasserier och en skadeståndssanktionerad skyldighet för arbetsgivaren att utreda och åtgärda enskilda fall av sexuella trakasserier.

Behandlade dokument

23

Justering

1998-03-26

Debatt

1998-04-22

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiderna 1996 och 1997 om kompetensutveckling. I några motioner föreslås en utredning om behovet av kompetensutveckling i arbetslivet. I några av motionerna lämnas också förslag om hur kompetensutveckling skulle kunna finansieras.

Behandlade dokument

11

Justering

1998-03-03

Debatt

1998-04-23

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiderna 1996 och 1997 som behandlar främst arbetstidsförkortning och flexibilitet i den rättsliga regleringen men också frågor om övertid, deltidsanställdas önskan att arbeta heltid och avregleringar.

Behandlade dokument

24

Justering

1998-03-03

Debatt

1998-04-22

Riksdagen beslutade på AU:s initiativ om en särskild övergångsbestämmelse till den från årsskiftet 1997/98 gällande regeln om samordning mellan avgångsvederlag och försäkringsersättning. Dessutom avslogs ett antal motioner från allmänna motionstiden om bl.a. tidsmässig begränsning av ersättningsrätten, den s.k. bortre parentensen, samt om försäkringens finansiering, arbetsvillkoret och ersättningsrätten vid deltidsarbetslöshet.

Behandlade dokument

7

Justering

1998-03-03

Debatt

1998-03-25

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden om bl.a. löner och andra förmåner till chefer inom statlig sektor, rekrytering av anställda med utländsk bakgrund samt vissa frågor med anknytning till jämställdheten mellan kvinnor och män.

Behandlade dokument

8

Justering

1998-02-05

Debatt

1998-02-18

Riksdagen avslog motioner, bl.a. från allmänna motionstiden, om bl.a. en allmän översyn av arbetsrätten samt ändringar i vissa centrala arbetsrättsliga lagar.

Behandlade dokument

20

Justering

1998-01-28

Debatt

1998-02-18

Det blev möjlighet att ta ledigt för att bedriva näringsverksamhet under en sammanhängande period om högst sex månader. Arbetstagarens verksamhet får inte konkurrera med arbetsgivarens. Arbetstagaren ska ha varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.

Behandlade dokument

18

Justering

1997-11-27

Debatt

1997-12-17

Riksdagen godkände regeringens mål och allmänna riktlinjer samt budgetförslag för regionalpolitiken. Det övergripande målet för utgiftsområdet ska vara att underlätta för näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade områden att utvecklas så att det bidrar till att uppfylla målen för den "stora" regionalpolitiken. Regeringen fick i uppdrag att senast i samband med vårpropositionen 1998 återkomma med förslag om hur segregation och utanförskap i storstäderna ska kunna motverkas och lokal utveckling stimuleras. Reglerna ändrades för landsbygdsstöd, sysselsättningsbidrag, småföretagsstöd och stöd till kommersiell service. Regeringen gavs möjlighet att under 1998 ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär utgifter om högst 500 miljoner kronor under budgetåren 1999, 2000 och 2001. I ett tillkännagivande konstaterade riksdagen att merparten av kvarstående medel med anledning av det s.k. landshövdingeuppdraget bör tillföras de nya regionala självstyrelseorganen.

Behandlade dokument

35

Justering

1997-11-27

Debatt

1997-12-17