Sök

En ny lag om märkning och registrering av hundar träder i kraft den 1 januari 2001. Alla hundar ska märkas så att hunden kan identifieras, och ägarskapet ska registreras i ett centralt register. Undantag görs för hundar som är äldre än åtta år. En hund som påträffas utan märkning eller som saknar registrerad ägare ska kunna tas om hand av polismyndigheten om hunden utgör eller kan komma att utgöra en fara för människor eller andra djur. Om ägaren inte inom viss tid låter märka hunden eller registrera sitt ägarskap får polismyndigheten besluta att hunden ska säljas, skänkas bort eller avlivas. Bestämmelserna om omhändertagande gäller fr.o.m. den 1 april 2001. Bakgrunden till beslutet är att det i dag ofta är stora problem med att fastställa vem som är ägare till en viss hund. Det gör det svårt att ställa någon till svars för de skador som en hund kan ha orsakat. Problemet har blivit ytterst påtagligt och akut i och med det snabbt ökande antalet aggressiva och farliga hundar.

Behandlade dokument

10

Justering

2000-05-09

Debatt

2000-05-24

Varumärkeslagen anpassas till EG:s varumärkesdirektiv. Direktivet syftar till att eliminera vissa skillnader i de olika EG-ländernas nationella varumärkeslagar. Framför allt reglerar direktivet frågor om vad som behövs för att kunna få och vidmakthålla en ensamrätt till ett varumärke och frågor om det rättsliga skyddet av ensamrätten till ett varumärke. Varumärkesrätten ger innehavaren av ett varumärke en ensamrätt att använda varumärket som symbol för varor eller tjänster.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-05-09

Debatt

2000-05-24

Det blir möjligt att registrera partnerskap i Sverige om en av parterna har hemvist här sedan minst två år. Riksdagens beslut innebär en lättnad i nuvarande bestämmelser om att minst en av parterna ska vara svensk medborgare med hemvist här i landet. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att verka för att vigselförrättare och partnerskapsförrättare görs till ett gemensamt uppdrag. Med en sådan ordning skulle det finnas tillgång till partnerskapsförrättare över hela landet, vilket inte är fallet i dag.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-05-09

Debatt

2000-05-24

Riksdagens parlamentarisk ledningsorganisation ändras fr.o.m. den 1 juli 2000. En ny riksdagsstyrelse inrättas. Styrelsen övertar beslutsuppgifter från talmanskonferensen och förvaltningsstyrelsen. Kammarsekreteraren, med tjänstebenämningen riksdagsdirektör, blir inför styrelsen ansvarig för ledningen av hela riksdagens förvaltning. Riksdagen beslutade också om en ny instruktion för den samlade riksdagsförvaltningen.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-05-09

Debatt

2000-05-18

Riksdagen godkände ett protokoll m.m. till två marina konventioner. Protokollet till den s.k. Londonkonventionen innebär en skärpning av bestämmelserna om dumpning och förbränning av avfall till havs. Ändringarna i den s.k. OSPAR-konventionen rör frågor om skydd och bevarande av ekosystem och biologisk mångfald i den marina miljön i nordöstra Atlanten.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-05-04

Debatt

2000-05-17

Riksdagen beslutade om lagändringar för att Sverige ska kunna delta operativt i polissamarbetet inom Schengen. Ett avtal om polissamarbete i Öresundsregionen godkändes också. Förändringarna handlar bl.a. om gränsöverskridande polissamarbete, t.ex. fortsatt övervakning och fortsatt förföljande. (Se även 1997/98:JuU15 .)

Behandlade dokument

24

Justering

2000-05-04

Debatt

2000-05-18

Kapitaltäckningsreglerna moderniseras. Riksdagens beslut rör bl.a. kreditinstituts och värdepappersbolags kapitalkrav för risker i verksamheten.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-05-04

Debatt

2000-05-17

Nya gruppbaserade rörelseregler för försäkringsbolag och understödsföreningar träder i kraft den 1 januari 2001. Genom beslutet genomförs ett EG-direktiv om extra tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en försäkringsgrupp.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-05-04

Debatt

2000-05-17

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om skolfrågor. Motionerna handlar om bl.a. grundskolans ansvar och omfattning, elever i behov av särskilt stöd, ämnet idrott och hälsa, undervisning om alkohol, narkotika och tobak, skolans värdegrund, åtgärder mot mobbning, elevvård, skolans arbetsmiljö, betyg och gymnasieskolan.

Behandlade dokument

83

Justering

2000-04-27

Debatt

2000-05-11

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om högskolefrågor. Motionerna behandlar övergripande frågor om högskolan och frågor om huvudmannaskap, principer för resurstilldelning, distansutbildning, studenter med funktionshinder, studieorganisation, tillträde till grundutbildningen, studenternas ställning, lärarna i högskolan, vissa lärosäten och orter samt vissa ämnen och yrkesutbildningar.

Behandlade dokument

65

Justering

2000-04-27

Debatt

2000-05-11

Riksdagen godkände de åtaganden för staten som följer av avtalet om ersättning i samband med stängningen av kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck. Regeringen gavs också rätt att vidta de åtgärder som behövs för att tillvarata statens intressen vid avtalets genomförande och tillämpning. Staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB träffade i november 1999 ett avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket. Syftet med avtalet är att reglera på vilket sätt Sydkraft (och Vattenfall) ska kompenseras av staten för stängningen. Riksdagen beslutade i juni 1997 om avställning av kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck (se 1996/97:NU12 ). I december 1997 beslutades om en ny lag om kärnkraftens avveckling (se 1997/98:NU5 ). (Se även 1997/98:FiU27 och 1999/2000:NU3 .)

Behandlade dokument

6

Justering

2000-04-27

Debatt

2000-05-10

Riksdagen beslutade att vidga bemyndigandet i livsmedelslagen för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om egentillsyn vid hantering av livsmedel.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-04-27

Debatt

2000-05-17

En ny lag om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal (distansavtalslag) träder i kraft den 1 juni 2000. Lagen ska gälla för avtal som träffas på distans, t.ex. på Internet eller per telefon, och för avtal som t.ex. ingås vid hembesök. I lagen finns bestämmelser om vilken information som näringsidkaren ska lämna till konsumenten vid marknadsföring och när ett avtal ingås. Konsumenten får också en ångerrätt under 14 dagar. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att analysera om arrangörer av idrottsevenemang i vissa fall ska slippa återbetala biljettintäkter vid inställda arrangemang.

Behandlade dokument

4

Justering

2000-04-27

Debatt

2000-05-10

Riksdagen beslutade, med hänvisning till 2 kap 12 § tredje stycket regeringsformen, att regeringens förslag om nya regler för tillstånd att sända lokalradio ska vila i tolv månader. Detta eftersom lagförslaget innebär en begränsning av vissa fri- och rättigheter. (Se även 1999/2000:KU15 .)

Justering

2000-04-27

Debatt

2000-05-10

Riksdagen godkände regeringens förslag om regeländringar inom psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Beslutet innebär bl.a. att ett tillstånd till vistelse utanför sjukvårdsinrättningen (permission) alltid ska tidsbestämmas. Permission ska kunna ges för visst tillfälle, vissa återkommande tillfällen eller, när särskilda skäl föreligger, för en längre period. För att permission ska kunna medges ställs krav på att det står i överensstämmelse med vårdplanen. Den tidigare möjligheten att ge permission till vårdtidens slut avskaffas. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2000. Riksdagen gav vidare regeringen i uppdrag att utreda frågan om vilka befogenheter de läkare bör ha som till följd av entreprenadavtal utför tjänster åt ett landsting utan att vara anställda av landstinget.

Behandlade dokument

6

Justering

2000-04-26

Debatt

2000-05-17

Reglerna för strafföreläggande ändras fr.o.m. den 1 juli 2000. Samtidigt sker vissa ändringar i sekretesslagstiftningen. Beslutet innebär bl.a. att ett strafföreläggande ska kunna sättas upp i form av ett elektroniskt dokument och att handläggningen av ärenden om strafföreläggande förenklas. Strafföreläggande innebär att en brottsmisstänkt föreläggs ett bötesstraff som han eller hon har möjlighet att godkänna eller avslå. Har ett strafföreläggande godkänts gäller det som lagakraftvunnen dom.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-04-26

Debatt

2000-05-10

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om unga lagöverträdare. Motionerna handlar i huvudsak om familjens och skolans brottsförebyggande betydelse och reglerna om påföljder för unga lagöverträdare.

Behandlade dokument

10

Justering

2000-04-26

Debatt

2000-05-10

Riksdagen gjorde, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, fyra tillkännagivanden till regeringen. Förslagen syftar till att höja kvaliteten i det arbete som polisen och åklagarna utför när det gäller brottsutredningar. Ett annat syfte är att förbättra riksdagens beslutsunderlag. Regeringen fick i uppdrag att låta utreda frågan om oberoende organ som ska ha tillsyn över polisen och åklagarna. Regeringen fick vidare i uppdrag att se över frågan om en specialisering av utredningsverksamheten inom närpolisen samt senast år 2001 informera riksdagen om hur det problemorienterade arbetssättet utvecklats inom polisen. Regeringen bör i samband med budgetpropositionen redovisa kostnadsutvecklingen inom rättsväsendets olika delar under de senaste tio åren. Slutligen bör regeringen före och efter större förändringar inom rättsväsendet göra så omfattande bedömningar som möjligt av effekterna för andra myndigheter och samhället i övrigt.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-04-26

Debatt

2000-05-11

Riksdagen godkände ett avtal om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Republiken Sydafrika å andra sidan. Avtalet innehåller bestämmelser om bl.a. frihandel, politisk dialog, ekonomiskt samarbete och utvecklingssamarbete.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-04-25

Debatt

2000-05-10

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om kapitalanvändning i avkastningsstiftelser. I samtliga motioner begärs lagändringar för att underlätta för avkastningsstiftelser att dela ut medel från stiftelsens realisationsvinster vid omsättning av värdepapper och andra tillgångar i stiftelserna.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-04-25

Debatt

2000-05-10