Sök

Den kooperativa rörelsen ges möjligheten att ha en organisation där ägandet och den kooperativa verksamheten kan läggas i olika juridiska personer utan att den lokala konsumentföreningen förlorar sin rättsliga status som ekonomisk förening. Bakgrunden är den omstrukturering som skett inom kooperationen och som innebär att en lokalt förankrad konsumentförening överför affärsverksamhet till KF. Omstruktureringen har sin grund i konsumentkooperationens behov av att skapa en mer effektiv verksamhet, med storskalighets- och synergieffekter, samtidigt som den lokala förankringen bevaras.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-05-23

Debatt

2000-06-07

Riksdagen godkände konstitutionsutskottets förslag om ändringar av arvodena för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. De månatliga tilläggsarvodena ska fastställas till en procentuell andel av arvodet som riksdagsledamot, sammanträdesarvodena lagregleras för vissa uppdragstagare där de tidigare reglerats genom föreskrift, reglerna om resekostnadsersättningar förtydligas och det införs en regel om ersättning för förlorad inkomst.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-05-23

Debatt

2000-06-07

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag att lägga ned vissa skolor och centrum inom Försvarsmakten. Nedläggningen berör Flygvapnets Uppsalaskolor, Försvarsmaktens ledningscentrum, Rikshemvärnscentrum och Försvarsmaktens underhållscentrum. Den verksamhet som bedrivs vid dessa kommer i allt väsentligt att inordnas i andra organisationsenheter inom Försvarsmakten. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att Flygvapnets Uppsalaskolor inte bör läggas ned och att Flygskolan inte bör inordnas i Upplands flygflottilj. En kommande redovisning av regeringen om behov av exportstöd samt om framtida flygutbildning bör avvaktas. Vidare bör den framtida Amfibiestridsskolan ha en från amfibieregementena fristående ställning och alltså inte inordnas i Amfibieregementet i Vaxholm. Riksdagen godkände redan nu regeringens förslag om Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum i Uppsala. Däremot bör riksdagen även i fortsättningen besluta om väsentliga förändringar för ett antal enheter samt för Syd- och Ostkustens örlogsbaser, Muskö örlogsvarv samt Arméns tekniska skola. Detta för att underlätta uppföljningen av tidigare omfattande organisationsbeslut. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande till regeringen om namnet på militärdistriktsenheten i Dalarna. Enheten bör heta Dalregementsgruppen i stället för Dalagruppen som regeringen föreslagit. Detta mot bakgrund av den betydelse som traditioner och benämningar har inte minst för den lokalt förankrade försvarsviljan.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-05-23

Debatt

2000-06-07

Riksdagen godkände trafikutskottets förslag till ändring i lagen om radiokommunikation för att rätta till en felaktighet i lagtexten.

Justering

2000-05-18

Debatt

2000-05-30

Verksamheten i SJ ändras från affärsverk till ett eller flera aktiebolag. Affärsverksformen kännetecknas av vissa generella begränsningar som innebär att beslutsfattandet blir komplicerat och långdraget. Med aktiebolagsformen får SJ samma institutionella förutsättningar att konkurrera som de privata operatörerna. Vidare ändras villkoren för att bedriva trafik på statens spåranläggningar. Syftet är bl.a. att stärka ställningen för den interregionala persontrafik som staten upphandlar av andra aktörer än SJ. Samverkande trafikhuvudmän som bedriver trafik i angränsande län ska av administrativa skäl kunna få gemensam trafikeringsrätt. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att så snabbt som möjligt vidta åtgärder för att åstadkomma ett effektivt påföljdssystem även för utländska fordonsförare. Bakgrunden är att en svensk åkare kan få sitt fordon beslagtaget och tvingas betala böter utomlands för en förseelse, medan en utländsk åkare som gör sig skyldig till motsvarande förseelse i Sverige inte drabbas av liknande påföljd. (Se även 1997/98:JuU24 .)

Behandlade dokument

23

Justering

2000-05-18

Debatt

2000-05-30

Riksdagen godkände ett nytt avtal mellan Sverige och Danmark om betalnings- och avgiftsvillkor för järnvägstrafiken på den fasta förbindelsen över Öresund. Det ursprungliga avtalet med Danmark, som godkändes av riksdagen i juni 1991, innehåller bestämmelser som inte är anpassade till dagens förhållanden. Behovet av ett nytt avtal beror bl.a. på järnvägens avreglering som medfört förändringar i järnvägsföretagens ställning.

Behandlade dokument

10

Justering

2000-05-18

Debatt

2000-05-30

Riksdagen godkände regeringens förslag om en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Handikappolitiken får följande nationella mål: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Följande arbetsområden prioriteras under de närmaste åren: att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt samhälle samt att förbättra bemötandet. Riksdagen godkände vidare regeringens lagförslag om domstolstrots. Det har länge funnits behov av att göra något åt problemet med att kommuner och landsting trotsar domar som ger en enskild person rätt till en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL). Riksdagen gjorde också fyra tillkännagivanden till regeringen. Det första rör krav på tillgänglighet och användbarhet i plan- och bygglagstiftningen. Regeringen har för avsikt att under hösten 2000 återkomma till riksdagen med förslag om att tydliggöra dessa krav. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att i detta sammanhang överväga om tillräckliga åtgärder vidtas mot dem som inte lever upp till lagstiftningens krav. Frågan om sanktionsmöjligheter bör uppmärksammas och analyseras. Vidare bör tillgängligheten till transportsystemet fortlöpande förbättras. Gällande föreskrifter om tillgänglighet för funktionshindrade till färdmedel inom olika trafikslag måste ses över och skärpas. Också i detta sammanhang bör regeringen överväga och analysera sanktionsmöjligheter. Det andra tillkännagivandet rör direktiven för den särskilde utredaren som ska göra en översyn av lagstiftningen om olaga diskriminering. Regeringen fick i uppdrag att utvidga direktiven så att frågan om tillgänglighet för funktionshindrade i vid bemärkelse belyses. Det tredje tillkännagivandet rör det nya systemet för statsbidrag till handikapporganisationer, som kan innebära problem för vissa organisationer. Regeringen fick i uppdrag att följa upp och utvärdera effekterna av de nya reglerna. I detta arbete bör särskilt kartläggas och analyseras hur övergången påverkar de mindre organisationerna som inte fullt ut uppfyller de formella kraven för att få statsbidrag enligt det nya bidragssystemet, t.ex. när det gäller kravet på riksomfattande verksamhet. Det fjärde tillkännagivandet rör funktionshindrades ekonomiska situation. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att belysa funktionshindrades totala ekonomiska situation, bl.a. med hänsyn till kostnader för läkarbesök och läkemedel, hjälpmedel, hemtjänst, färdtjänst m.m. Kostnaderna för ett mer vittomfattande högkostnadsskydd bör beräknas. Eventuella likheter och skillnader i ekonomisk situation för kvinnor och män bör belysas särskilt.

Behandlade dokument

55

Justering

2000-05-18

Debatt

2000-05-31

Riksdagen avslog motioner bl.a. från allmänna motionstiden 1999 om det nya pensionssystemet. Motionerna behandlar bl.a. pensionsrätt vid adoption, frågor om flexibel pensionsålder, inrättande av utbildningskonton, den allmänna ålderspensionsavgiften och genomförandet av den övergångsvisa garantipensionen.

Behandlade dokument

17

Justering

2000-05-18

Debatt

2000-05-30

Riksdagen beslutade om ändringar i skollagen. Bestämmelserna om en ny lärlingsutbildning, som skulle ha trätt i kraft den 1 juli 2000, upphävs. Samtidigt förlängs och utvecklas den pågående försöksverksamheten för att samla mer erfarenheter. I samband med beslutet om en ny lärlingsutbildning våren 1999 gav riksdagen regeringen i uppdrag att ytterligare bereda frågor om lärlingsutbildningens innehåll och struktur. (Se 1998/99:UbU3 .) Ämnet hemkunskap i grundskolan byter namn till hem- och konsumentkunskap eftersom det bättre motsvarar ämnets inriktning i de nya kursplanerna som gäller fr.o.m. den 1 juli 2000. Den pågående försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång förlängs.

Behandlade dokument

10

Justering

2000-05-16

Debatt

2000-05-25

Giltighetstiden för lagen med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål (1952 års lag) och lagen om hemlig kameraövervakning förlängs till utgången av år 2001. 1952 års lag innehåller tilläggs- och undantagsbestämmelser till den grundläggande regleringen i rättegångsbalken i fråga om straffprocessuella tvångsmedel. Lagen gäller vid förundersökning angående vissa brott mot rikets säkerhet och vissa andra grova brott. I lagen om hemlig kameraövervakning regleras de brottsutredande myndigheternas möjligheter att använda dolda fjärrmanövrerade övervakningskameror vid förundersökning i brottmål.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-05-16

Debatt

2000-05-29

Riksdagen lade till handlingarna Riksbankens Jubileumsfonds verksamhetsberättelse för 1999 och Riksdagens revisorers berättelse angående granskningen av fondens verksamhet under 1999.

Justering

2000-05-11

Debatt

2000-05-25

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelser för den svenska krigsmaterielexporten år 1998 och den svenska exportkontrollpolitiken och exporten av krigsmaterial år 1999.

Behandlade dokument

11

Justering

2000-05-11

Debatt

2000-05-24

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för inriktning på verksamheten inom ramen för Nordiska ministerrådet under 1999 och Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under 1999.

Behandlade dokument

5

Justering

2000-05-11

Debatt

2000-05-24

Riksdagen godkände två rättsakter som rör åtgärder mot penningförfalskning och utprångling av falska pengar.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-05-11

Debatt

2000-05-18

En ny lag om internationell rättslig hjälp träder i kraft den 1 oktober 2000. I lagen regleras åklagares och domstolars samarbete över gränserna i brottsutredningar och brottmålsrättegångar. Sveriges möjligheter att bistå andra länder med rättslig hjälp utökas. Det blir t.ex. möjligt att bistå med telefonövervakning, förhör genom videokonferens, hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning.

Behandlade dokument

4

Justering

2000-05-11

Debatt

2000-05-18

Försvarsmaktens nuvarande underhållsregementen i Kristianstad, Strängnäs och Boden läggs ned. En ny organisationsenhet för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet inrättas. Verksamheten vid Muskö örlogsvarv i Haninge inordnas i den nya organisationsenheten och organisationsenheten Muskö örlogsvarv avvecklas. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med ett fullständigt och mer genomarbetat förslag till underhållsorganisation innan regeringen eller Försvarsmakten fattar beslut i avgörande strukturfrågor, inklusive frågan om Muskövarvets framtid.

Behandlade dokument

5

Justering

2000-05-11

Debatt

2000-06-07

Små spar- och låneföreningars undantag från kravet på tillstånd för att få bedriva bankrörelse respektive finansieringsverksamhet tas bort. Genom undantagsbestämmelserna kan dessa föreningar bedriva inlånings- och utlåningsverksamhet gentemot egna medlemmar utan att behöva följa de näringsrättsliga regler som gäller för banker och kreditmarknadsföretag. Bakgrunden är att undantagsbestämmelserna missbrukas genom att sparkassor registreras för att därefter användas för olika former av olaglig och brottslig verksamhet, framför allt utomlands. Undantagsbestämmelserna tas bort fr.o.m. den 1 juli 2000. För föreningar som har registrerats före den 14 april 2000 fortsätter undantagsbestämmelserna att gälla.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-05-11

Debatt

2000-05-29

Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige och direktionen ansvarsfrihet för sin förvaltning av Riksbanken under 1999. Riksbankens balansräkning och resultaträkning fastställdes. Vidare godkändes finansutskottets utvärdering av Riksbankens penningpolitik för perioden 1997-1999. Riksdagen gav riksbanksfullmäktige möjlighet att lämna ett bidrag på 40 miljoner kronor till ett i Sverige nybildat institut för judiska studier. Bakgrunden till beslutet är att det inte kan uteslutas att Riksbanken under andra världskriget tagit emot s.k. smittat guld.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-05-11

Debatt

2000-05-24

Riksdagen godkände regeringens förslag om en förnyad arbetsmarknadspolitik. En aktivitetsgaranti införs i hela landet fr.o.m. den 1 augusti 2000. Aktivitetsgarantin ska ge arbetslösa som är eller löper risk att bli långtidsinskrivna bättre förutsättningar att få arbete. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att det i vissa fall ska vara möjligt att anvisa arbetslösa reguljära studier. Ett nytt särskilt anställningsstöd införs för långtidsinskrivna personer som är 57 år eller äldre och som har små möjligheter att återkomma till den reguljära arbetsmarknaden. Riksdagen godkände vidare regeringens förslag om ändringar i arbetslöshetsförsäkringen, dock med en något annan lydelse av lagtexten. Rätt till arbetslöshetsersättning ska den ha som aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete . Regeringen hade föreslagit formuleringen anstränger sig för att finna... Den ändrade lydelsen innebär ingen förändring i sak i förhållande till regeringens förslag. Kommunernas roll förtydligas när det gäller att samordna lokala insatser utifrån nationella mål för arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingsnämnderna byter namn till arbetsmarknadsnämnder. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen att det bör finnas en arbetsmarknadsnämnd i varje kommun men med möjlighet för länsarbetsnämnden och Kommunförbundets länsförbund att komma överens om annat. Tillkännagivandet rör också formerna för hur ledamöter utses i arbetsmarknadsnämnderna. Budgetåret 1997 omdisponerades medel för personalförstärkningar vid arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut. Riksdagen förutsätter nu att medel förs tillbaka från anslaget för Arbetsmarknadsverkets förvaltning till anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder - detta när arbetsmarknadsläget medger minskade anslag för personalförstärkningar. Regeringen fick i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Behandlade dokument

9

Justering

2000-05-11

Debatt

2000-05-25

Regeringen får möjlighet att minska statens ägande i Telia till lägst 51 % av samtliga aktier. Detta kan ske genom börsintroduktion och genom nyemission av aktier. Riksdagen delar regeringens uppfattning att Teliaaktien bör få ställning som en folkaktie, vilket kan åstadkommas genom att storleken på de aktieposter som erbjuds den svenska allmänheten avpassas så att det blir möjligt för många privatpersoner att köpa Teliaaktier.

Behandlade dokument

10

Justering

2000-05-09

Debatt

2000-05-17