Sök

Riksdagen godkände, med vissa ändringar, regeringens förslag om en ny lag om viltvårdsområden, som ersätter den nu gällande lagen om jaktvårdsområden. Den nya lagen innebär att ett viltvårdsområde kan bildas i syfte att främja viltvården genom en samordning av jakten och andra åtgärder till skydd och stöd för viltet. Fastighetsägarna inom området bildar en viltvårdsområdesförening. Verksamheten inom ett viltvårdsområde kommer att omfattas av en tydligare reglering jämfört med vad som gäller för jaktvårdsområdena. Det nuvarande majoritetskravet för bildande av ett viltvårdsområde skärps så att fyra femtedelar av fastighetsägarna måste vara överens om bildandet. Riksdagen beslutade med anledning av motioner (s, v och c) om en utvidgning av den nya lagens räckvidd: Det ska även i fortsättningen vara möjligt att tvångsansluta mark för att samordna jakten på småvilt. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, två tillkännagivanden till regeringen: Regeringen får i uppdrag att återkomma med en samlad redovisning av arbetet med jaktfrågor och vilka åtgärder som planeras. Regeringen får också i uppdrag att ta ett övergripande ansvar för att motverka de ekonomiska förluster och andra olägenheter som fiskenäringen drabbas av till följd av den ökande sälstammen. Regeringen bör i samråd med berörda myndigheter vidta åtgärder som gör det möjligt att bedriva någon form av av jakt för att komma till rätta med problemen.

Behandlade dokument

61

Justering

2000-05-23

Debatt

2000-06-07

En ny lag om märkning och registrering av hundar träder i kraft den 1 januari 2001. Alla hundar ska märkas så att hunden kan identifieras, och ägarskapet ska registreras i ett centralt register. Undantag görs för hundar som är äldre än åtta år. En hund som påträffas utan märkning eller som saknar registrerad ägare ska kunna tas om hand av polismyndigheten om hunden utgör eller kan komma att utgöra en fara för människor eller andra djur. Om ägaren inte inom viss tid låter märka hunden eller registrera sitt ägarskap får polismyndigheten besluta att hunden ska säljas, skänkas bort eller avlivas. Bestämmelserna om omhändertagande gäller fr.o.m. den 1 april 2001. Bakgrunden till beslutet är att det i dag ofta är stora problem med att fastställa vem som är ägare till en viss hund. Det gör det svårt att ställa någon till svars för de skador som en hund kan ha orsakat. Problemet har blivit ytterst påtagligt och akut i och med det snabbt ökande antalet aggressiva och farliga hundar.

Behandlade dokument

10

Justering

2000-05-09

Debatt

2000-05-24

Riksdagen beslutade om ändringar i strålskyddslagen med anledning av ett nytt Euratomdirektiv. Åldersgränsen för arbete med joniserande strålning höjs till 18 år. Utförsel av sådant radioaktivt ämne som inte utgör kärnämne enligt lagen om strategiska produkter blir tillståndspliktigt. Det ska uttryckligen anges i lagen att tillståndsplikt gäller för deponering, återvinning eller återanvändning av visst radioaktivt material. Strålskyddslagens regler ska gälla även för externa arbetstagare, dvs. lagen ska gälla även för arbetstagare som utför arbete i anslutning till en strålkälla utan att vara anställda av den som bedriver verksamheten med strålning. Lagändringarna träder i kraft den 13 maj 2000.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-03-30

Debatt

2000-04-27

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om förhandlingarna i Världshandelsorganisationen (WTO) på jordbruks- och miljöområdena. Motionerna avslogs huvudsakligen med hänvisning till tidigare riksdagsuttalanden i frågorna.

Behandlade dokument

4

Justering

2000-03-30

Debatt

2000-05-10

Riksdagen godkände ett protokoll m.m. till två marina konventioner. Protokollet till den s.k. Londonkonventionen innebär en skärpning av bestämmelserna om dumpning och förbränning av avfall till havs. Ändringarna i den s.k. OSPAR-konventionen rör frågor om skydd och bevarande av ekosystem och biologisk mångfald i den marina miljön i nordöstra Atlanten.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-05-04

Debatt

2000-05-17

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 och 1999 om genteknik. Motionerna behandlar bl.a. frågor om villkoren för användningen av genetiskt modifierade organismer, lagstiftningsfrågor, moratorium eller förbud mot avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer och vissa forskningsfrågor. Några motioner tar dessutom sikte på Sveriges agerande i EU och andra internationella organ.

Behandlade dokument

11

Justering

2000-02-22

Debatt

2000-03-22

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 och 1999 om forskning och utbildning.

Behandlade dokument

27

Justering

2000-02-08

Debatt

2000-03-22

Riksdagen beslutade om lagändringar som behövs för genomförandet av två EG-direktiv. Det rör sig om dels det s.k. biociddirektivet om utsläppande av biocidprodukter på marknaden, dels ett ändringsdirektiv om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-03-07

Debatt

2000-03-22

Riksdagen godkände regeringens förslag om fördelningen av anslaget på 1 721 miljoner kronor till miljö- och naturvård för år 2000. Bevarandet av den biologiska mångfalden prioriteras genom att resurserna förstärks för skydd av värdefulla naturområden, främst skogsområden samt ytterligare medel till kalkning. Resurserna för sanering och återställning av förorenade mark- och vattenområden förstärks ytterligare. Miljöforskningen och då framför allt miljöeffektforskning och miljötoxikologisk forskning ges ökade resurser genom ett nytt anslag. Förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU prioriteras liksom arbetet med miljöhänsyn i samtliga EU:s politikområden samt miljöfrågorna inför EU:s utvidgning.

Behandlade dokument

23

Justering

1999-11-23

Debatt

1999-12-09

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag till bl.a. kungliga hov- och slottsstaten, riksdagen, Regeringskansliet, stöd till politiska partier och presstöd för år 2000. Riksdagen godkände också Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag om stöd till ledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Beslutet innebär att stödet inriktas på att bekosta handläggarhjälp i form av politiska sekreterare åt ledamöterna i stället för den nuvarande administrativa hjälpen. Kostnaderna för stödet beräknas öka med 27 miljoner kronor fr.o.m. år 2000 och med ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Förvaltningsstyrelsen anser att förslaget i huvudsak kan inrymmas i riksdagens samlade budget.

Behandlade dokument

18

Justering

1999-11-23

Debatt

1999-12-01

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om kulturpolitiska frågor. Motionerna behandlar bl.a. frågor om utgångspunkter för kulturpolitiken, statens ansvar på kulturområdet och kulturens finansiering, basstruktur för kulturell frihet och utveckling, kultursponsring, kulturinstitutionernas hyreskostnader och regeringens regleringsbrev rörande Kulturrådets bidragsfördelning, syftet med Stiftelsen Framtidens kultur och relationen mellan stiftelsens och Kulturrådets resurser, nya nationella kulturpolitiska mål, delaktigheten i kulturen för barn och unga, kvinnor samt funktionshindrade, stöd för samernas kultur, det mångkulturella samhället samt det internationella kulturutbytet.

Behandlade dokument

19

Justering

2000-03-14

Debatt

2000-03-30

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om radio- och TV-frågor. Motionerna innehåller förslag bl.a. om det framtida public service-uppdragets innehåll, om funktionshindrades tillgång till radio och TV, om våldsinslagen i SVT, om att SVT och SR ska vara mer återhållsamma med satsningar på ny teknik, om att TV-publiken inte ska behöva betala extra avgift för att få tillgång till SVT:s krypterade digitala marksändningar och om att nordisk TV ska göras tillgänglig för den svenska TV-publiken.

Behandlade dokument

27

Justering

2000-02-24

Debatt

2000-03-09

Riksdagen godkände regeringens förslag till övergripande mål för verksamheten inom kulturmiljöområdet. Riksdagen uttalade också att de övergripande målen för Riksantikvarieämbetet bör anpassas till de nya övergripande målen för verksamheten inom kulturmiljöområdet. Vidare beslutades om lagändringar: Länsstyrelsen ska även under ett pågående ärende om byggnadsminnesförklaring kunna meddela beslut om anmälningsskyldighet. Beslut om fornminnen ska i huvudsak kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, och länsstyrelsens möjligheter att besluta om förelägganden utökas när det gäller byggnadsminnen. Skyddet för ortnamn stärks genom att god ortnamnssed ska iakttas vid statlig och kommunal verksamhet. Regeringen får rätt att meddela föreskrifter om vilka kulturföremål som det ska krävas tillstånd för att få föra ut ur landet. För dessa kulturföremål ska det alltid, utan undantag, krävas tillstånd. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att återkomma med kompletterande regler om skydd för kyrkstäder. Riksdagen anser i likhet med Kulturarvsutredningen att kyrkstäderna bör skyddas på samma sätt som de kyrkliga kulturminnena.

Behandlade dokument

11

Justering

2000-04-04

Debatt

2000-04-27

Undantaget från reavinstbeskattning vid tillskjutande av fideikommissfastigheter till ett s.k. fideikommissaktiebolag utvidgas till att omfatta även vissa samlingar som ingår i ett fideikommiss. Däremot ska reavinstbeskattning ske när aktiebolaget avyttrar fastigheter eller samlingar och när en aktieägare avyttrar aktier i bolaget. När det gäller avveckling av fideikommiss beslutade riksdagen att Fideikommissnämnden ges något vidgade befogenheter och att lagstiftningen anpassas till 1975 års aktiebolagslag. Fideikommiss är fast eller lös egendom som enligt särskilt förordnande, exempelvis i fideikommissbrev eller testamente, ska bevaras ominskad för all framtid och följa en viss successionsordning. Fideikommissen avvecklas sedan 1964 enligt en särskild lag.

Behandlade dokument

3

Justering

1999-11-04

Debatt

1999-11-25

Riksdagen godkände regeringens förslag om ett samlat filmavtal. Förslaget innebär att alla filmpolitiska stöd som hanteras av Filminstitutet ska regleras i ett avtal, 2000 års filmavtal, som träffades våren 1999 mellan företrädare för staten, filmbranschen, Sveriges Television AB och TV 4 AB. Filmavtalet, som träder i kraft den 1 januari 2000 och ska gälla t.o.m. den 31 december 2004, innehåller såväl förändringar som förstärkningar av nuvarande filmpolitiska stöd. Staten avser att lämna ett årligt bidrag till Filminstitutet på 200,5 miljoner kronor, en ökning med 62,6 miljoner kronor i jämförelse med de medel som anvisats för år 1999.

Behandlade dokument

5

Justering

1999-10-12

Debatt

1999-10-27

Riksdagen godkände regeringens förslag om tre mål för den nationella ungdomspolitiken. De nya målen ska vara följande: 1. Ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv. 2. Ungdomar ska ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet. 3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas till vara som en resurs. Ungdomsstyrelsen ska verka för att målen för den nationella ungdomspolitiken uppfylls. Det ska vara regeringens uppgift att utforma de övergripande målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet.

Behandlade dokument

13

Justering

1999-11-04

Debatt

1999-11-25

Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag att idrottsrörelsen själv bör lägga fast målen för sin verksamhet. Staten ska endast ange de syften som staten har med sin bidragsgivning. Statsbidraget ska stödja verksamhet som bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för motion och idrott. Vidare ska bidraget öka deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande. Det ska göra det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion och syfta till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet. Bidraget ska främja integration och god etik, bidra till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en god hälsa hos alla människor. Riksdagen beslutade vidare att de medel som staten ger för svenskt deltagande vid olympiska spel och Paralympics ska anvisas varje år och fortsättningsvis inkluderas inom ramen för anslaget Stöd till idrotten.

Behandlade dokument

20

Justering

1999-11-04

Debatt

1999-11-25

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk språkutredning. Detta mot bakgrund av risken för en språkutarmning hos vissa delar av befolkningen. Utredningen bör få i uppgift att föreslå åtgärder som syftar till att främja svenska språket och att ge alla medborgare i Sverige, oavsett språklig och social bakgrund, likvärdiga möjligheter att tillägna sig detta. Utgångspunkten för utredningens arbete är ett förslag till handlingsprogram som Svenska Språknämnden utarbetat. De nationella kulturpolitiska målen bör utgöra en plattform för utredningens arbete, men den ska i övrigt arbeta förutsättningslöst.

Justering

1999-09-21

Debatt

1999-10-13

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för det s.k. SESAM-projektet, som pågick under åren 1995-1998. För projektet anvisades 235 miljoner kronor. Projektet inriktades på att bevara och öppna föremålssamlingarna i främst de statligt stödda museerna. Medlen har använts för en räddningsaktion av föremålssamlingar genom registrering, dokumentation, vård, konservering och magasinering.

Behandlade dokument

5

Justering

2000-04-06

Debatt

2000-04-28

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om kulturmiljövård. Motionerna innehåller förslag bl.a. om ansvarsfördelningen inom kulturmiljövården mellan den centrala, regionala och lokala nivån, om att skilja den arkeologiska undersökningsverksamheten (UV) från Riksantikvarieämbetet (RAÄ), om en sammanslagning av RAÄ och Naturvårdsverket, om att kulturminneslagen (KML) ska föras in i miljöbalken, om att kostnadsansvaret för markägaren bör begränsas vid arkeologiska undersökningar, om att en reglering ska införas i KML som möjliggör avyttring av föremål från arkeologiska massfynd samt om en långsiktig plan för finansiering av de kyrkliga kulturvärdena.

Behandlade dokument

35

Justering

2000-04-04

Debatt

2000-04-27