Sök

Den kooperativa rörelsen ges möjligheten att ha en organisation där ägandet och den kooperativa verksamheten kan läggas i olika juridiska personer utan att den lokala konsumentföreningen förlorar sin rättsliga status som ekonomisk förening. Bakgrunden är den omstrukturering som skett inom kooperationen och som innebär att en lokalt förankrad konsumentförening överför affärsverksamhet till KF. Omstruktureringen har sin grund i konsumentkooperationens behov av att skapa en mer effektiv verksamhet, med storskalighets- och synergieffekter, samtidigt som den lokala förankringen bevaras.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-05-23

Debatt

2000-06-07

Varumärkeslagen anpassas till EG:s varumärkesdirektiv. Direktivet syftar till att eliminera vissa skillnader i de olika EG-ländernas nationella varumärkeslagar. Framför allt reglerar direktivet frågor om vad som behövs för att kunna få och vidmakthålla en ensamrätt till ett varumärke och frågor om det rättsliga skyddet av ensamrätten till ett varumärke. Varumärkesrätten ger innehavaren av ett varumärke en ensamrätt att använda varumärket som symbol för varor eller tjänster.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-05-09

Debatt

2000-05-24

Det blir möjligt att registrera partnerskap i Sverige om en av parterna har hemvist här sedan minst två år. Riksdagens beslut innebär en lättnad i nuvarande bestämmelser om att minst en av parterna ska vara svensk medborgare med hemvist här i landet. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att verka för att vigselförrättare och partnerskapsförrättare görs till ett gemensamt uppdrag. Med en sådan ordning skulle det finnas tillgång till partnerskapsförrättare över hela landet, vilket inte är fallet i dag.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-05-09

Debatt

2000-05-24

En ny lag om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal (distansavtalslag) träder i kraft den 1 juni 2000. Lagen ska gälla för avtal som träffas på distans, t.ex. på Internet eller per telefon, och för avtal som t.ex. ingås vid hembesök. I lagen finns bestämmelser om vilken information som näringsidkaren ska lämna till konsumenten vid marknadsföring och när ett avtal ingås. Konsumenten får också en ångerrätt under 14 dagar. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att analysera om arrangörer av idrottsevenemang i vissa fall ska slippa återbetala biljettintäkter vid inställda arrangemang.

Behandlade dokument

4

Justering

2000-04-27

Debatt

2000-05-10

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om kapitalanvändning i avkastningsstiftelser. I samtliga motioner begärs lagändringar för att underlätta för avkastningsstiftelser att dela ut medel från stiftelsens realisationsvinster vid omsättning av värdepapper och andra tillgångar i stiftelserna.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-04-25

Debatt

2000-05-10

Riksdagen avslog en motion från allmänna motionstiden 1999 om åtgärder mot s.k. ränteskruvning vid finansiell leasing. Med finansiell leasing avses en tjänst som tillhandahålls en näringsidkare eller en konsument genom särskilda leasingbolag. Tjänsten innebär att leasingbolaget (leasegivaren) köper in utrustning anvisad av leasingkunden (leasetagaren). Utrustningen ägs av leasegivaren, medan nyttjanderätten genom ett särskilt leasingavtal upplåts till leasetagaren. Vid s.k. ränteskruvning sker ett överuttag av leasingavgifter, vilket drabbar både enskilda och institutionella kunder.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-04-11

Debatt

2000-04-28

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om immaterialrättsliga frågor. Motionerna behandlar skyddet för immateriella rättigheter, patent, biotekniska uppfinningar, upphovsrätten i informationssamhället, inskränkningar i upphovsrätten och s.k. arenarätt.

Behandlade dokument

17

Justering

2000-04-11

Debatt

2000-04-28

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att se över hur privat pensionssparande hanteras av myndigheterna vid skuldsanering. Pensionsförsäkringar och annat privat pensionssparande hanteras i dag i samband med skuldsanering på olika sätt av skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter. Denna brist på enhetlighet i bedömningarna är otillfredsställande, och åtgärder bör snarast vidtas för att komma till rätta med förhållandena. Bakgrunden är att en person som ansöker om skuldsanering normalt ska, innan ett skuldsaneringsförfarande inleds, ha avyttrat de tillgångar som han eller hon inte har oundgängligt behov av. Privata pensionsförsäkringar går emellertid som regel inte att återköpa.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-04-11

Debatt

2000-04-28

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för det s.k. SESAM-projektet, som pågick under åren 1995-1998. För projektet anvisades 235 miljoner kronor. Projektet inriktades på att bevara och öppna föremålssamlingarna i främst de statligt stödda museerna. Medlen har använts för en räddningsaktion av föremålssamlingar genom registrering, dokumentation, vård, konservering och magasinering.

Behandlade dokument

5

Justering

2000-04-06

Debatt

2000-04-28

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om kulturmiljövård. Motionerna innehåller förslag bl.a. om ansvarsfördelningen inom kulturmiljövården mellan den centrala, regionala och lokala nivån, om att skilja den arkeologiska undersökningsverksamheten (UV) från Riksantikvarieämbetet (RAÄ), om en sammanslagning av RAÄ och Naturvårdsverket, om att kulturminneslagen (KML) ska föras in i miljöbalken, om att kostnadsansvaret för markägaren bör begränsas vid arkeologiska undersökningar, om att en reglering ska införas i KML som möjliggör avyttring av föremål från arkeologiska massfynd samt om en långsiktig plan för finansiering av de kyrkliga kulturvärdena.

Behandlade dokument

35

Justering

2000-04-04

Debatt

2000-04-27

Riksdagen godkände regeringens förslag till övergripande mål för verksamheten inom kulturmiljöområdet. Riksdagen uttalade också att de övergripande målen för Riksantikvarieämbetet bör anpassas till de nya övergripande målen för verksamheten inom kulturmiljöområdet. Vidare beslutades om lagändringar: Länsstyrelsen ska även under ett pågående ärende om byggnadsminnesförklaring kunna meddela beslut om anmälningsskyldighet. Beslut om fornminnen ska i huvudsak kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, och länsstyrelsens möjligheter att besluta om förelägganden utökas när det gäller byggnadsminnen. Skyddet för ortnamn stärks genom att god ortnamnssed ska iakttas vid statlig och kommunal verksamhet. Regeringen får rätt att meddela föreskrifter om vilka kulturföremål som det ska krävas tillstånd för att få föra ut ur landet. För dessa kulturföremål ska det alltid, utan undantag, krävas tillstånd. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att återkomma med kompletterande regler om skydd för kyrkstäder. Riksdagen anser i likhet med Kulturarvsutredningen att kyrkstäderna bör skyddas på samma sätt som de kyrkliga kulturminnena.

Behandlade dokument

11

Justering

2000-04-04

Debatt

2000-04-27

Riksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande till regeringen om översynen av myndighetsstrukturen på museiområdet. Det är angeläget att den sedan länge pågående översynen snarast slutförs. I översynen bör museernas ekonomi och deras möjligheter till ökad samverkan analyseras. Översynsarbetet bör bl.a. leda till en effektivare resursanvänding på museiområdet och till att museernas möjligheter till en långsiktig och säkrare planering förbättras. Förhållandet mellan museernas olika intäkter och deras möjligheter att utföra givna uppdrag bör också belysas i översynen.

Behandlade dokument

20

Justering

2000-03-23

Debatt

2000-04-06

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om olika frågor på familjerättens område. Motionerna behandlar bl.a. äktenskaps- och sambolagstiftningen samt arvs- och namnrättsliga frågor.

Behandlade dokument

14

Justering

2000-03-21

Debatt

2000-04-05

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om en utvärdering av 1998 års föräldrabalksreform när det gäller gemensam vårdnad mot en förälders vilja och barnets boende. Riksdagen beslutade i maj 1998 om ändringar i föräldrabalken bl.a. med syftet att öka användningen av gemensam vårdnad, även i fall där en av föräldrarna motsätter sig detta (se 1997/98:LU12 ). Det är nu angeläget med en utvärdering av föräldrabalksreformen, särskilt när det gäller bestämmelserna om gemensam vårdnad samt för- och nackdelar med växelvis boende. Eftersom utvärderingsarbetet är tidskrävande bör regeringen vidta ytterligare åtgärder så att en utvärdering kan redovisas för riksdagen inom en inte alltför avlägsen framtid. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag.

Behandlade dokument

14

Justering

2000-03-21

Debatt

2000-04-05

Riksdagen uttalade att det är angeläget att den av regeringen aviserade utredningen om arkivväsendet snarast påbörjas. Arkivlagen har varit i kraft i snart nio år, och arkivens arbetssituation har förändrats, bl.a. beroende på den snabba tekniska utvecklingen och ökade mängden material. Denna utveckling har i grunden ändrat arkiveringens betingelser. Det är därför mycket angeläget att den utredning om arkivväsendet som regeringen aviserade i budgetpropositionen för år 2000 snarast påbörjas. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-03-14

Debatt

2000-04-06

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om teater, dans och musik. Motionerna behandlar bl.a. bidragsutvecklingen m.m. för teater, dans och musik, frågor om hur arbetsmarknaden för skådespelare och dansare ska kunna stimuleras, stödet till länsmusiken, musikteaterarenan Dalhalla, länskonsulenter och länskonstnärer inom områdena teater och dans, statligt stöd till folkmusik, världsmusik, jazz och amatörverksamhet samt den kommunala musikskolans betydelse och behovet av stöd till utrustning, lokaler och scener för musikundervisningen i musikskolan, folkbildningen och ideella musikföreningar.

Behandlade dokument

13

Justering

2000-03-14

Debatt

2000-03-30

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om kulturpolitiska frågor. Motionerna behandlar bl.a. frågor om utgångspunkter för kulturpolitiken, statens ansvar på kulturområdet och kulturens finansiering, basstruktur för kulturell frihet och utveckling, kultursponsring, kulturinstitutionernas hyreskostnader och regeringens regleringsbrev rörande Kulturrådets bidragsfördelning, syftet med Stiftelsen Framtidens kultur och relationen mellan stiftelsens och Kulturrådets resurser, nya nationella kulturpolitiska mål, delaktigheten i kulturen för barn och unga, kvinnor samt funktionshindrade, stöd för samernas kultur, det mångkulturella samhället samt det internationella kulturutbytet.

Behandlade dokument

19

Justering

2000-03-14

Debatt

2000-03-30

Brottsoffers skyldighet att ersätta en skadeståndsskyldigs rättegångskostnader begränsas. Riksdagens beslut innebär att ett brottsoffer som har tillerkänts s.k. kränkningsersättning som regel inte ska behöva betala den skadeståndsskyldiges rättegångskostnader även om brottsoffret har förlorat processen. Begränsningen ska gälla också när ett brottsoffer har tillerkänts skadestånd på grund av brott för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men eller olägenheter i övrigt, om det finns särskilda skäl för en begränsning. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 maj 2000.

Behandlade dokument

4

Justering

2000-03-07

Debatt

2000-03-23

Möjligheten att använda vissa metoder för distanskommunikation vid marknadsföring begränsas. Det införs vidare uttryckliga bestämmelser om jämförande reklam. Riksdagens beslut innebär bl.a. att reklam får sändas via telefax och automatiska uppringningssystem bara om mottagaren har givit sitt medgivande på förhand. Andra metoder för distanskommunikation får användas om inte konsumenten på förhand tydligt motsatt sig det. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 maj 2000.

Behandlade dokument

12

Justering

2000-03-07

Debatt

2000-03-23

Näringsidkare blir fr.o.m. den 15 maj 2000 skyldiga att lämna skriftlig information på konsumentens språk vid upplåtelse eller överlåtelse av bostadsandelar på tidsdelningsbasis (s.k. time-sharing). Riksdagens beslut är föranlett av ett EG-direktiv. (Se även 1996/97:LU18 .)

Behandlade dokument

1

Justering

2000-03-07

Debatt

2000-03-23