Sök
32 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Johansson, Wiwi-Anne (V), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn
Betänkande 2016/17:SfU23
Föräldrar som invandrar till Sverige med sina barn får begränsad föräldrapenning. Regeringen vill att penningen ska anpassas efter barnets ålder. Förslaget innebär att föräldrarna har rätt till 200 dagar om barnet blir bosatt i Sverige under sitt andra levnadsår. Om barnet blir bosatt i Sverige efter det andra levnadsåret har föräldrarna rätt till 100 dagar. Även vid flerbarnsfödsel ska föräldrapenningen begränsas. Föräldrar till barn som är yngre än ett år har samma rättighet som tidigare: föräldrapenning i 480 dagar. Föräldrar som kommer till Sverige med äldre barn kan i dag få tillgång till lika många dagar med föräldrapenning som om barnet vore nyfött. Syftet med lagändringen är att få bort den överkompensationen och att underlätta familjernas etablering i samhället.
Riksdagen säger ja till lagförslaget och att lagen börjar gälla den 1 juli 2017.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 14, 48 minuter
- Justering
- 2017-05-18
- Bordläggning
- 2017-05-30
- Debatt
- 2017-05-31
- Beslut
- 2017-05-31
- Dokument & lagar
En mer jämställd föräldrapenning
Betänkande 2015/16:SfU5
Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern. Det innebär att antalet dagar med föräldrapenning som är reserverade för en förälder och inte kan avstås till den andra föräldern, ökar från 60 till 90 dagar. Som en följd av detta ändras också reglerna om jämställdhetsbonus. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till tre motioner som väckts med anledning av förslaget om föräldrapenning och sju motionsförslag från allmänna motionstiden 2015.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 74, 190 minuter
- Justering
- 2015-11-03
- Bordläggning
- 2015-11-10
- Debatt
- 2015-11-11
- Beslut
- 2015-11-11
- Dokument & lagar
Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga
Betänkande 2014/15:SfU10
I dag finns en ungdomsrabatt som innebär att socialavgifterna för personer som inte har fyllt 26 år bara är en fjärdedel av ordinarie avgifter, med undantag för ålderspensionsavgiften. Men nu har regeringen föreslagit att socialavgifterna ska sänkas ytterligare för ungdomar som inte har fyllt 23 år. Det innebär att bara ålderspensionsavgiften på drygt 10 procent kommer att betalas för den som är under 23. Den ungdomsrabatt av socialavgifterna som finns i nuläget för personer som har fyllt 25 år, men inte 26, tas däremot bort helt.
De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 29, 84 minuter
- Justering
- 2015-03-12
- Bordläggning
- 2015-03-24
- Debatt
- 2015-03-25
- Beslut
- 2015-03-25
- Dokument & lagar
Vissa socialförsäkringsfrågor
Betänkande 2013/14:SfU15
Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att personer som har fått för mycket sjukersättning ska betala ränta om de är sena med återbetalningen.
Beslutet gäller den grupp som har fått en icke tidsbegränsad sjukersättning enligt de regler som gällde före juli 2008. Dessa regler tillåter att den försäkrade arbetar och studerar utan att han eller hon förlorar rätten till sjukersättning. Vid arbete betalar Försäkringskassan ut en preliminär reducerad sjukersättning varje månad. Försäkringskassan beslutar sedan om en slutlig sjukersättning när Skatteverket fastställt den pensionsgrundande inkomsten för det aktuella året. Om den försäkrade har fått för mycket pengar måste han eller hon betala tillbaka det överskjutande beloppet plus en avgift. Ingen ränta behöver betalas.
Enligt de nya reglerna ska den försäkrade betala ränta om han eller hon fått en återbetalningsplan eller fått skjuta upp återbetalningen. Räntan ska motsvara statens utlåningsränta med ett tillägg på två procentenheter. Om betalning inte sker i tid ska Försäkringskassan kunna ta ut en dröjsmålsränta.
Riksdagens beslut innebär även en regeländring för dem som får bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. De ska inte längre behöva anmäla mindre ökningar av inkomst och förmögenhet.
Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2014.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 11, 26 minuter
- Justering
- 2014-05-06
- Bordläggning
- 2014-05-27
- Debatt
- 2014-05-28
- Beslut
- 2014-05-28
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2013/14:UbU11
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om gymnasieskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Motionerna handlar om framtidens gymnasieskola, avhopp från gymnasieskolan, längden på gymnasieskolans nationella program, behörighet till gymnasieskolans nationella program, grundläggande högskolebehörighet för alla elever i gymnasieskolan, kvaliteten i arbetsplatsförlagt lärande på yrkesprogrammen och i den gymnasiala lärlingsutbildningen samt en förlängd gymnasial lärlingsutbildning.
Andra motioner handlar om starkare roller för arbetsmarknadens parter och de nationella programråden när det gäller yrkesprogrammen, nya inriktningar på de nationella programmen, ämnet estetisk verksamhet, utvärdering av konsekvenserna av gymnasiereformen och registerkontroll av personal i gymnasieskolan.
- Behandlade dokument
- 53
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 24, 89 minuter
- Justering
- 2014-03-06
- Debatt
- 2014-03-19
- Beslut
- 2014-03-19
- Dokument & lagar
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
Betänkande 2012/13:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 213 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2013. I området ingår anslag till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (cirka 94 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 40 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 78 miljarder kronor).
Beslutet innebär bland annat följande:
- Egenföretagare ska kunna välja en karenstid på en dag. Tidigare har den kortaste karenstiden för egenföretagare varit sju dagar. Även egenföretagare som blir arbetslösa ska ha en karensdag.
- Den som har aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga ska kunna pröva på att arbeta eller studera i upp till två år utan att förlora rätten till ersättning, oavsett hur länge han eller hon ursprungligen skulle få ersättning. Den som prövar på att arbeta ska under två år kunna få ut 25 procent av aktivitetsersättningen, i stället för under ett år som i dag.
- Bostadstillägget till pensionärer höjs med 170 kronor per månad för ogifta som har fyllt 65 år. Den skäliga levnadsnivån för ogifta som fyllt 65 år och har särskilt bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd höjs med samma belopp.
- Föräldrapenningen på grundnivån höjs från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag. Det så kallade vab-intyget som visar att barnet varit frånvarande från förskolan eller skolan krävs inte längre för att få rätt till tillfällig föräldrapenning.
- Behandlade dokument
- 131
- Förslagspunkter
- 37
- Reservationer
- 39
- Anföranden och repliker
- 134, 275 minuter
- Justering
- 2012-11-29
- Debatt
- 2012-12-12
- Beslut
- 2012-12-13
- Dokument & lagar
Socialavgifter
Betänkande 2011/12:SfU9
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om socialavgifter. Socialavgifter är dels arbetsgivaravgifter för anställda, dels egenavgifter som avser fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Motionerna tar bland annat upp frågor om lägre socialavgifter för mindre företag och företag i glesbygd.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 28, 85 minuter
- Justering
- 2012-03-22
- Debatt
- 2012-04-11
- Beslut
- 2012-04-11
- Dokument & lagar
Förbättringar inom familjepolitiken
Betänkande 2011/12:SfU4
Riksdagen sa ja till ett antal förbättringar inom familjepolitiken som regeringen har föreslagit. De innebär följande. Ett barns föräldrar ska kunna få föräldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår. De nuvarande 10 så kallade pappadagarna inom den tillfälliga föräldrapenningen kvarstår. Jämställdhetsbonusen förenklas och kopplas till utbetalningen av föräldrapenningen. När den förälder som tagit ut lägst antal dagar tar ut föräldrapenning på sjukpenning- eller grundnivå får vardera föräldern 50 kr i jämställdhetsbonus per dag. Vid ett helt jämställt uttag av föräldrapenningen innebär det som hittills totalt 13 500 kr i jämställdhetsbonus. Tid under vilken föräldrarna gör ett samtida uttag av föräldrapenning ska dock inte ge rätt till bonus. Detsamma gäller de första 60 dagarna för vilka en förälder ensam har tagit ut föräldrapenning, de så kallade reserverade dagarna. Om föräldrarna väljer att vara hemma samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår, blir den totala bonussumman som högst 10 500 kr. Lagändringarna börja att gälla den 1 januari 2012.- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 19, 65 minuter
- Beredning
- 2011-09-14
- Justering
- 2011-10-04
- Debatt
- 2011-10-12
- Beslut
- 2011-10-12
- Dokument & lagar
Vissa ändringar i sjukförsäkringen (förnyad behandling)
Betänkande 2010/11:SfU12
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ändra i sjukförsäkringen. Den ena ändringen gäller reglerna för prövningen av arbetsförmågan. Efter 180 dagars sjukskrivning kan den försäkrade i dag inte bara prövas mot arbete hos sin arbetsgivare, utan även mot den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. I stället ska de regler som gällde fram till 2008 återinföras. Det innebär att arbetsförmågan ska prövas mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller mot annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. Regeringen bör återkomma med ett förslag till ändring som ska träda i kraft senast den 1 januari 2012. Den andra ändringen gäller personer som tidigare har haft tidsbegränsad sjukersättning och som har förlorat rätten till sjukpenning efter sjukförsäkringsreformen 2008. Den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades, liksom möjligheten att återfå sin sjukpenninggrundande inkomst efter en period med sådan sjukersättning. Vissa personer kan därför inte få någon sjukpenning i dag. Dessa personer ska få en ersättning som ligger i nivå med den tidigare tidsbegränsade sjukersättningen, förutsatt att deras arbetsförmåga fortfarande är nedsatt. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att en sådan ersättning införs senast den 1 januari 2012.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 10, 115 minuter
- Justering
- 2011-06-30
- Debatt
- 2011-07-01
- Beslut
- 2011-07-01
- Dokument & lagar
Försäkringskassans lokala närvaro
Betänkande 2010/11:SfU10
På grund av lägre anslag från 2013 behöver Försäkringskassan avveckla sina servicekontor, lokalkontor och serviceplatser. Servicekontoren drivs tillsammans med Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Riksdagen menar att förslaget därmed kommer att drabba såväl försäkrade hos Försäkringskassan som andra myndigheters service. Med anledning av detta har riksdagen beslutat att regeringen ska återkomma med förslag på hur medborgarnas behov av att Försäkringskassan är tillgänglig lokalt, med möjligheter till personliga möten, ska tillgodoses. Regeringen ska också komma med förslag som bidrar till ökad samverkan mellan statliga myndigheter.- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 24, 76 minuter
- Justering
- 2011-04-07
- Debatt
- 2011-04-13
- Beslut
- 2011-04-14
- Dokument & lagar
Legitimation för lärare och förskollärare
Betänkande 2010/11:UbU5
Riksdagen har beslutat att en legitimation för lärare och förskollärare ska införas. För att få anställas inom skolan utan tidsbegränsning och för att få undervisa ska lärarlegitimationen i regel krävas. Lärare som vill ha legitimationen måste ha en lärarexamen medan förskollärare ska ha en förskollärarexamen, eller motsvarande äldre examen. Endast legitimerade lärare ska, med få undantag, självständigt kunna sätta betyg. En lärare som inte är legitimerad ska sätta betyg tillsammans med en legitimerad lärare. Nyexaminerade läraren och förskolläraren ska dessutom få en introduktionsperiod på minst ett år innan de kan legitimeras. Om lärare vidareutbildar sig kan legitimationen kompletteras. Går förskollärare kompletterande kurser och blir lärare kan de i stället få en lärarlegitimation utöver sin tidigare förskollärarlegitimation. Ett nytt karriärsteg, lektor, införs också för lärare och förskollärare. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011 och kommer kunna användas fullt ut den 1 juli 2012.- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 20, 67 minuter
- Justering
- 2011-02-03
- Debatt
- 2011-03-02
- Beslut
- 2011-03-02
- Dokument & lagar
Förskolan m.m.
Betänkande 2010/11:UbU6
I dag omfattar arbetsmiljölagen grund- och gymnasieskolor men inte förskolor och fritidshem. Men en statlig utredning har visat att det behövs förbättringar av både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön i förskolor och på fritidshem. Utredningen lämnade däremot inte några konkreta förslag till förändringar. Därför ber riksdagen regeringen att återkomma med förslag om hur arbetsmiljön för barn och elever i förskolor och på fritidshem ska förbättras. I övrigt säger riksdagen nej till de motioner från allmänna motionstiden 2010 som lämnats in om förskolor och fritidshem. Motionerna tar bland annat upp sänkta avgiftsnivåer, vårdnadsbidragets effekter och undervisning i särskilda ämnen. Andra motioner tar upp barnomsorg på obekväm arbetstid och fortbildning för personalen i förskolan.- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 29, 76 minuter
- Justering
- 2011-02-03
- Debatt
- 2011-03-02
- Beslut
- 2011-03-02
- Dokument & lagar
Svenska miljömål
Betänkande 2009/10:MJU25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny målstruktur för det svenska miljöarbetet. I fortsättningen ska miljöarbetet struktureras enligt följande: ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljökvalitetsmålen ska fortfarande vara ambitiösa men inte formuleras på ett sätt som gör dem omöjliga att nå. Hänsyn ska tas till att det tar lång tid för naturen att återhämta sig. En parlamentarisk beredning ska ge regeringen råd om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Miljömålssystemet ska dessutom bli effektivare genom att uppföljning och utvärdering skiljs från uppgiften att utveckla strategier med nya etappmål, styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket får ett utökat ansvar för att samordna myndigheternas miljömålsuppföljning.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 32, 113 minuter
- Beredning
- 1899-01-01
- Justering
- 2010-06-08
- Debatt
- 2010-06-22
- Beslut
- 2010-06-22
- Dokument & lagar
Kärnkraften – förutsättningar för generationsskifte
Betänkande 2009/10:NU26
Med två rösters övervikt sa riksdagen ja till regeringens förslag om att slopa förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer. Beslutet innebär att nya kärnkraftsreaktorer ska få ersätta gamla som tas ur drift. Om nya reaktorer byggs får dessa endast uppföras på platser där det redan finns kärnkraftverk i drift, det vill säga i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Totalt ska det inte få finnas fler än dagens tio reaktorer. Enligt regeringens förslag skulle förbudet mot ny kärnkraft upphävas den 1 augusti 2010. Riksdagen har nu senarelagt detta datum till den 1 januari 2011. Riksdagen tydliggör också att staten inte ska få subventionera nya kärnkraftssatsningar. Regeringen uppmanas därför att återkomma till riksdagen om lagförslag i frågan eller "andra åtgärder med innebörden att direkta eller indirekta statliga subventioner inte kan påräknas".- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 124, 472 minuter
- Justering
- 2010-05-27
- Debatt
- 2010-06-17
- Beslut
- 2010-06-17
- Dokument & lagar
Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer
Betänkande 2009/10:MJU24
Myndigheter och kommuner är ytterst ansvariga för att miljökvalitetsnormer följs. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter från regeringen eller en myndighet om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön. Som exempel kan nämnas av Naturvårdsverket riktvärden för luftkvalitet i tätorter avseende koloxid, kväveoxid, svaveldioxid och sot. Kraven för verksamheter som inte lever upp till miljökvalitetsnormerna ska se olika ut beroende på om det handlar om gränsvärdesnormer eller andra normer. För att uppfylla till exempelvis målsättningsnormer räcker det med att kunna tillämpa de grundläggande hänsynskraven i miljöbalken. Det är enbart vid gränsvärdesnormer som det ska gå att ställa långtgående krav för att följa en miljökvalitetsnorm. I dessa fall ska ett åtgärdsprogram ligga till grund för ett sådant krav. En viss verksamhet eller åtgärd kan tillåtas under vissa förutsättningar även om den bidrar till att gränsvärdesnormen inte följs. Ett sådant exempel är en utbyggnad av kollektivtrafiken som inledningsvis kan ge föroreningar men som på lång sikt leder till en förbättring. De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2010.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 10, 42 minuter
- Justering
- 2010-06-03
- Debatt
- 2010-06-16
- Beslut
- 2010-06-17
- Dokument & lagar
Sveriges hantering av utsläppsrätter
Betänkande 2009/10:MJU21
Sverige har ett överskott på utsläppsrätter. Värdet uppgår till 7-8 miljarder kronor, enligt en granskning från Riksrevisionen. Men den exakta summan är osäker. Detsamma gäller vad som ska ske med överskottet. Det kan antingen säljas, sparas eller annulleras. Riksdagen uppmanar därför regeringen att redovisa uppgifterna om överskottet. Det ska också vara riksdagen som fattar beslut om hur överskottet ska användas. Regeringen bör därför komma med ett förslag som riksdagen kan ta ställning till.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 31, 75 minuter
- Beredning
- 2010-03-04
- Justering
- 2010-03-25
- Debatt
- 2010-04-14
- Beslut
- 2010-04-14
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Betänkande 2009/10:MJU1
Under nästa år ska drygt 5,2 miljarder kronor gå till allmän miljö- och naturvård, enligt budgetramen för 2010. Regeringen vill lägga drygt 1,7 miljarder på biologiskt mångfald, den enskilt största posten i miljöbudgeten. Pengarna ska bland annat gå till skydd, skötsel och restaurering av värdefulla naturmiljöer. Särskilt prioriterat är också klimat och hav. Här handlar det bland om insatser för att skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet, cirka 370 miljoner ska gå till det ändamålet. Till miljöforskning ska cirka 633 miljoner avsättas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 61
- Förslagspunkter
- 22
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 24, 131 minuter
- Beredning
- 2009-11-12
- Justering
- 2009-11-26
- Debatt
- 2009-12-10
- Beslut
- 2009-12-14
- Dokument & lagar
En ny rovdjursförvaltning
Betänkande 2009/10:MJU8
Riksdagen godkänner en förvaltning av rovdjuren som innebär att Naturvårdsverket får delegera beslut om licens- och skyddsjakt till länsstyrelserna. Besluten ska vara grundade på rovdjursstammarnas utveckling i länet. Viltvårdsnämnderna och rovdjursgrupperna tas bort och ersätts av viltförvaltningsdelegationer. Sverige ska ha tre rovdjursförvaltningsområden. Naturvårdverket bestämmer miniminivåer för rovdjursstammarna inom varje förvaltningsområde. Varje område ska ha ett samverkansråd som tar fram riktlinjer och principer för rovdjursförvaltningen. Riksdagen sa också ja till en tillfällig begränsning av vargstammens tillväxttakt liksom till åtgärder för att stärka vargstammens genetiska status. Det kan göras i första hand genom att underlätta för naturligt invandrade vargar, i andra hand genom att högst 20 vargar som inte är påverkade av inavel införlivas i populationen de närmaste fem åren. Jakt på björn och lo ska i huvudsak vara licensjakt medan jakten efter järv och varg är skyddjakt. Licensjakt ska under kontrollerade former kunna förekomma även på järv och varg. Möjligheterna att ansöka om skyddsjakt kommer begränsas samtidigt som reglerna om rätt att döda rovdjur för att skydda tamdjur inte ändras.- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 26
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 50, 165 minuter
- Justering
- 2009-09-24
- Debatt
- 2009-10-21
- Beslut
- 2009-10-21
- Dokument & lagar
Riktlinjer för klimatpolitiken m.m.
Betänkande 2008/09:MJU28
Riksdagen beslutade om mål för den svenska klimatpolitiken till 2020. Målet är att Sveriges utsläpp 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det innebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsburk och vattenbruk samt delar av industri med mera. Mål för stora industrier och energiproduktion sätter EU-länderna gemensamt.- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 88
- Reservationer
- 63
- Anföranden och repliker
- 70, 258 minuter
- Beredning
- 2009-05-05
- Justering
- 2009-05-26
- Debatt
- 2009-06-15
- Beslut
- 2009-06-16
- Dokument & lagar
Flyget i utsläppshandeln
Betänkande 2008/09:MJU26
EU:s flygutsläppsdirektiv genomförs i svensk lagstiftning. EU-direktivet innebär att flyg till eller från EU ska omfattas av handelssystemet med utsläppsrätter för växthusgaser. Flygbolagen måste övervaka koldioxidutsläppen för dessa flyg och för varje år kunna redovisa utsläppsrätter som täcker de faktiska utsläppen. Övervakningen av utsläppen ska börja 2010 och från och med 2012 måste utsläppen omfattas av utsläppsrätter. Utsläppsrätter kommer att tilldelas gratis efter ansökan om tilldelning baserat på antalet tonkilometer men också genom auktionering. Flygbolag med begränsad verksamhet inom EU och sportflygningar kommer inte att ingå i handelssystemet. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 19, 66 minuter
- Justering
- 2009-04-28
- Debatt
- 2009-05-14
- Beslut
- 2009-05-14