Sök

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till genomförda eller pågående initiativ inom området. Motionerna handlar bland annat om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, järnvägsskydd och Arlandabanan.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

14

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

40, 114 minuter

Justering

2024-01-23

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-02-07

Totalt går cirka 83 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Kommunikationer. Området omfattar transportpolitik och politik för informationssamhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 36 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, och det näst största anslaget, 34 miljarder kronor, går till att upprätthålla densamma. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat Trafikverket, Transportstyrelsen och sjöfartsstöd.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

92, 244 minuter

Justering

2023-12-05

Bordläggning

2023-12-12

Debatt

2023-12-13

Beslut

2023-12-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor.

Riksrevisionens övergripande slutsatser är att systemen med kvalitetsavgifter och regress saknar förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka förseningar och att tågförseningarna totalt sett inte har minskat sedan systemen trädde i kraft.

I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp.

Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Trafikverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag från allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter och frågor om säkerhet, punktlighet och information. Riksdagen hänvisar till vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

44, 119 minuter

Justering

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

I en skrivelse redogör regeringen för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten Transportstyrelsens tillsyn – styrning och prioritering. Regeringen anger även vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens rapport och noterar att regeringen delvis instämmer i de iakttagelser och rekommendationer som framkommer i rapporten. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Riksdagen sa nej till de 89 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om digitalisering, digital delaktighet och autentisering, tillgång till elektronisk kommunikation, utbyggnad av 5G-nätet samt postservice i hela landet.

Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

14

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

28, 84 minuter

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om nationell planering av infrastrukturen för 2022-2033. Med anledning av ett yrkande i en följdmotion till skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg.

Med anledning av yrkanden i två motioner från allmänna motionstiden 2022 riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen, om att etappmålet för växthusgasutsläppen från inrikes transporter bör ligga fast. Det är viktigt att hanteringen av förorenade områden och arbetet med att minska infrastrukturens negativa påverkan på naturmiljön och kulturlandskapet fortsätter, och att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet ökar.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2022 om olika infrastrukturfrågor som handlar om exempelvis vägar och järnvägar. Riksdagen ansåg bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

169

Förslagspunkter

20

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

74, 203 minuter

Justering

2023-02-16

Bordläggning

2023-02-22

Debatt

2023-02-23

Beslut

2023-03-08

Totalt cirka 79 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 34,4 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 30,9 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden, investeringsplaner och ekonomiska mål. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

80, 200 minuter

Justering

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-16

Debatt

2022-12-17

Beslut

2022-12-20

Nordiskt samarbete under 2021 har behandlats i en skrivelse från regeringen och i en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation.

I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2021, med fokus på verksamheten i nordiska ministerrådet. Skrivelsen innehåller information om det nordiska samarbetet under covid-19 och samarbetet i Barentsrådet och Arktiska rådet. Redogörelsen presenterar Nordiska rådets svenska delegations verksamhet under det danska ordförandeskapet 2021. Två prioriterade områden för Nordiska rådet var hanteringen av covid-19 och det framtida nordiska krissamarbetet.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna.

Cirka 90 motionsförslag har behandlats i samband med ärendet. Förslagen handlar bland annat om områdena energi, miljö och utrikes-och säkerhetspolitik. Riksdagen sa nej till motionsförslagen.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

27, 121 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-08

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapporter om statlig medfinansiering av regional kollektivtrafik och om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.

Med anledning av den ena skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se till att Trafikverkets organisation utreds med inriktningen att få bättre kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.

Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till cirka 450 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

251

Förslagspunkter

29

Reservationer

79 

Anföranden och repliker

32, 129 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Fyra nya lagar ska ersätta den nuvarande järnvägslagen i Sverige. Förändringen innebär att EU-lagstiftningen på området - det så kallade fjärde järnvägspaketet - införs i svensk rätt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya lagarna bedöms göra järnvägslagstiftningen mer överskådlig och lättare att tillämpa, men de innehåller endast begränsade ändringar och nyheter. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om järnvägsfrågor:

• Järnvägsförbindelserna mellan Stockholm och Oslo behöver utvecklas och regeringen bör därför ge Trafikverket i uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla stråket Stockholm-Oslo, samt ge förslag på finansiering av åtgärderna. Detta ska ske i dialog med norska Jernbanedirektoratet.
• Regeringen bör säkerställa att längre och tyngre tåg inom kort tillåts på ett funktionellt och sammanhållet järnvägsnät i hela Sverige. Med längre och tyngre tåg utnyttjas järnvägssystemet mer optimalt, samtidigt som koldioxidutsläppen minskar och att konkurrenskraften för transportberoende näringar ökar.

Tillkännagivandet om att utveckla förbindelserna Stockholm-Oslo grundar sig på ett så kallat utskottsinitiativ från trafikutskottet, vilket innebär att förslaget kommer från utskottet och inte från ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Tillkännagivandet om längre och tyngre tåg gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 70 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

20

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

20, 104 minuter

Justering

2022-03-29

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Motionerna handlar bland annat om samhällets digitalisering, digital delaktighet, tillgång till elektroniska kommunikationer, utbyggnaden av 5G-nätet och postservice i hela landet.

Anledningen är främst att efterfrågade åtgärder redan har vidtagits och pågående beredningsarbete.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

16

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2022-02-01

Bordläggning

2022-02-15

Debatt

2022-02-16

Beslut

2022-02-17

Totalt cirka 77 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 31,9 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 30,4 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden, investeringsplaner och ekonomiska mål. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

64, 156 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-14

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att riksdagens godkännande bör hämtas in innan ändringar genomförs i det nationella basutbudet av flygplatser.

Det nationella basutbudet av flygplatser fastställdes av regeringen 2009 till tio flygplatser. Regeringen har aviserat att den vill avveckla och stänga Bromma flygplats samt ta bort flygplatsen från det nationella basutbudet. I augusti 2021 presenterades ett utredningsförslag om den fortsatta processen med nedläggningen.

Regeringen har i formell mening rätt att fatta beslut om vilka flygplatser som ska ingå i basutbudet av flygplatser. Men riksdagen anser att regeringen aktivt valt att runda riksdagens tydligt formulerade uppfattning i fråga om Bromma flygplats framtid. Sedan 2014 har riksdagen, genom flertalet tillkännagivanden, varit tydlig med att man inte håller med regeringen i frågan.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från trafikutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

34, 120 minuter

Justering

2021-11-25

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ekonomisk ram för satsningar på transportinfrastruktur som järnvägar och vägar 2022-2033.

Förslaget är en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna och omfattar totalt 799 miljarder kronor. Pengarna ska fördelas så att 165 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga järnvägar, 197 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga vägar och 437 miljarder kronor går till utveckling av transportsystemet, exempelvis utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Vidare ska 52 miljarder kronor gå till investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt. Det gäller de delar som finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett finansierat förslag till en satsning på elektrifiering av transportsektorn med en fungerande laddinfrastruktur, alltså exempelvis laddstationer för eldrivna fordon, i hela Sverige. Vidare bör regeringen sätta tydliga mål för 2030 för utbyggnaden av laddinfrastruktur i anslutning till vägar, rastplatser, tankställen, hamnar, företag och bostäder samt aktivt arbeta inom ramen för EU för en harmonisering av elektrifiering av all infrastruktur.
• Finansieringen av nya isbrytare bör ske inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen.
• Trafikverkets anslagskredit, alltså möjligheten att använda mer pengar än planerat vid oförutsedda behov, bör höjas till 10 procent för drift, underhåll och utveckling av järnvägar och vägar.

Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

207

Förslagspunkter

21

Reservationer

57 

Anföranden och repliker

41, 165 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Riksdagen sa nej till förslag i motioner om bland annat drift och underhåll av järnvägar, järnvägens signalsystem, längre och tyngre tåg och vissa säkerhetsfrågor. Anledningen är exempelvis att utrednings- och utvecklingsarbete pågår.

Riksdagen betonar samtidigt att väl fungerande transporter med tåg är viktigt för att nå flera mål om hög sysselsättning, grundläggande tillgänglighet, minskad klimat- och miljöpåverkan samt färre dödade och skadade i trafiken.

Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Trafikverkets drift och underhåll av järnvägar. Riksdagen ser positivt på att regeringen bland annat har gett Trafikverket i uppdrag att utreda varför det förekommer så kallad obalanserad budgivning. Det innebär att vissa entreprenörer använder sig av strategier i sin prissättning av anbuden för att maximera sin ersättning i förhållande till mängden utfört arbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

10

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

40, 159 minuter

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-14

Debatt

2021-06-15

Beslut

2021-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förarbevis ska krävas för vattenskoter. Föraren ska ha fyllt 15 år och ha gått en särskild utbildning med godkänt resultat. Den som erbjuder sådan utbildning ska ha tillstånd för det samt stå under tillsyn. Tillstånd, tillsyn och utfärdande av förarbevis ska enligt regeringen hanteras av Transportstyrelsen. Kravet på förarbevis börjar gälla den 1 maj 2022. Regler för utbildare och utfärdare av förarbevis börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen välkomnar reglerna men anser att de är för snävt utformade och inte tar hänsyn till teknikutvecklingen. Vidare är det enligt riksdagen viktigt att man drar nytta av de organisationer och företag som i dag bedriver utbildning för förarintyg för fritidsbåt. Därför riktade riksdagen tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den bör

• införa ett nytt teknikneutralt obligatoriskt förarbevis kopplat till fart för vissa vattenfordon utan att lagen ytterligare fördröjs
• se till att den samordnande myndigheten bejakar möjligheten att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer möjlighet att utbilda och examinera för förarbevis
• se till att den samordnande myndigheten bejakar möjligheten att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer som erbjuder utbildning och examination möjlighet att utfärda förarbevis.

Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

5

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 63 minuter

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-14

Debatt

2021-06-15

Beslut

2021-06-16

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om sjöfartsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att åtgärder planeras eller redan är genomförda inom de områden som berörs av förslagen.

Motionerna handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, organisationsfrågor inom sjöfarten, sjöfartsavgifter och vissa miljöfrågor.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

14

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

20, 102 minuter

Justering

2021-03-16

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-04-07

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2020. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om ökad kollektivtrafik, biljett- och betalsystem, säkerhet och åtgärder mot plankning och klotter samt om färdtjänsten.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

7

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

12, 73 minuter

Justering

2021-03-16

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-04-07

Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen rör digitaliserings- och postfrågor och handlar exempelvis om samhällets digitalisering, tillgång till elektroniska kommunikationer, utbyggnaden av 5G-nätet och postservice i hela landet.

Anledningen till att riksdagen sa nej är främst det arbete som redan pågår på området och de åtgärder som redan är vidtagna.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

13

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

20, 99 minuter

Justering

2021-01-19

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-03

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om yrkestrafik- och taxifrågor från den allmänna motionstiden 2020. Motionerna handlar exempelvis om frågor om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyn.

Riksdagen anser att arbete redan pågår, bland annat inom EU och i den pågående utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg. Eftersom tunga godstransporter på väg i många fall är gränsöverskridande anser riksdagen att det finns ett behov av gemensamma åtgärder på europeisk nivå för att upprätthålla en konkurrenssituation som bygger på lika villkor.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

13

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

20, 85 minuter

Justering

2020-12-17

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-20