Sök

Kommuner och landsting ska ha rätt att lämna bidrag till anläggandet av allmänna farleder till sjöss som staten ansvarar för.

I dagsläget kan kommuner och landsting lämna bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar. Riksdagen anser att det är ett logiskt steg att möjligheten till sådan medfinansiering även ska gälla allmänna farleder. Kommunernas och landstingens möjlighet till inflytande över den statliga infrastrukturen bör vara oberoende av vilken slags trafik det handlar om.

Ändringarna gäller från den 1 december 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

44, 113 minuter

Beredning

2013-06-11

Justering

2013-10-15

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om bland annat riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar om förändringar i motionsrätten och i utskottens arbete med motionerna, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden, införande av ett framtidsutskott, platsen för EU-nämndens sammanträden, utskottens utrikes resor, riksdagsledamöternas placering i kammaren, votering på distans, kvittningssystemet, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksmötets öppnande, riksdagshörna i Luleå, barnkonsekvensanalys av riksdagens beslut, förslagsbox för allmänheten och lobbying.

Andra motioner handlar om Riksdagsförvaltningen, till exempel miljöförbättrande åtgärder, minnesmärken och visitkort med punktskrift. Några motioner gäller arbetsvillkoren för riksdagsledamöterna, till exempel arvodet och inkomstgarantin.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

17

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 39 minuter

Beredning

2013-03-21

Justering

2013-04-16

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-25

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. Här följer ett urval av resultaten.

• Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström får kritik av KU för sina uttalande och sitt agerande i en EU-fråga. Regeringen följde inte riksdagens råd och synpunkter med tillräckligt eftertryck. Arbetsmarknadsministern har även gjort missvisande uttalanden vid regeringens samråd med riksdagens EU-nämnd.
• Regeringens agerande i samband med den amerikanska ambassadens övervakning av svenska medborgare i Sverige var alltför passivt, menar KU. När regeringen fick kännedom om övervakningen inledde den ett arbete med att ta reda på sakförhållandena, men arbetet avbröts när åklagaren beslutade om förundersökningar. Inom polisen i Stockholms län, Säpo och Regeringskansliet har det funnits viss, om än fragmentarisk, information som kan kopplas till övervakningen. Vissa uppgifter borde även ha nått regeringen långt tidigare.
• Regeringens åtgärder vid lämplighetsbedömning av en utländsk affärsmans ägande i Saab får också kritik av KU. Enligt utskottet visste dåvarande näringsminister Maud Olofsson på ett tidigt stadium att General Motors inte hade för avsikt att godkänna den aktuella affärsmannen som ägare till Saab. Dessa uppgifter vidarebefordrades aldrig till Riksgäldskontoret.
• I regeringens arbete med att förbereda den nya lärarlegitimationen har viktiga delar av innehållet inte hållit tillräckligt hög kvalitet, enligt KU. Regeringen borde även ha hört berörda myndigheter i större utsträckning innan man fattade beslut om den så kallade behörighetsförordningen. Sammantaget har bristerna bidragit till att reformen blev försenad. Regeringen har ett ansvar för att beredningsarbetet resulterar i ett fullgott beslutsunderlag, och här har regeringen brustit.
• KU kritiserar även Näringsdepartementets hantering av en fråga om bristande järnvägsunderhåll. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd fick inte tillräcklig information av Trafikverket om att verket hade tecknat ett så kallat upphörandeavtal med en entreprenör som ger företaget rätt till en viss ersättning. Regeringen och ansvariga ministrar har ett övergripande ansvar för att försäkra sig om att myndigheter informerar regeringen på sina respektive områden.
• Dåvarande forskningsminister Tobias Krantz får kritik av KU för hantering av en överläkare som tidigare utsetts till ledamot i en etikprövningsnämnd. När Utbildningsdepartementet fick information om att överläkaren var misstänkt för brott kontaktade man överläkaren för att framföra att det var lämpligt för henne att ta en timeout. Detta borde ha varit en fråga för nämnden och dess ordförande att hantera, menar KU. Departementet borde endast ha haft kontakt med ordföranden.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

89, 46 minuter

Beredning

2011-10-13

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av subsidiaritetsprincipen.

KU:s uppföljning gäller perioden den 1 juli 2010 - den 31 december 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 49 förslag från EU och i tre fall har utskotten kommit fram till att förslagen går emot subsidiaritetsprincipen.

KU konstaterar att ungefär en tredjedel av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. Ofullständiga eller uteblivna motivering utgör, menar KU en allvarlig brist i unionens lagstiftningsprocess.
KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar det finns ett behov av att följa upp hur IPEX kan förbättras och utgöra ett bättre stöd för de nationella parlamenten. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.

Anföranden och repliker

2, 14 minuter

Beredning

2011-10-18

Justering

2011-12-15

Debatt

2012-01-18

Beslut

2012-01-18

Det finanspolitiska ramverket innehåller ett antal principer som finanspolitiken utfomas efter. Syftet är att finanspolitiken ska vara långsiktigt hållbar och transparent. Som ett ytterligare led i arbetet med att stärka det finanspolitiska ramverket gör regeringen en sammanfattning av det och preciserar tillämpningen i en skrivelse som har inkommit till riksdagen. Genom skrivelsen vill regeringen stärka förtroendet för att utformningen av finanspolitiken är långsiktigt hållbar och att den redovisas på ett transparent sätt. Regeringen kommer att följa upp hur den lever upp till det finanspolitiska ramverket. Uppföljningen kommer att redovisas i den ekonomiska vårpropositionen och i årsredovisningen för staten med start våren 2012. Riksdagen välkomnar regeringens skrivelse och ser mycket positivt på att regeringen fortlöpande kommer att följa upp och redovisa hur ramverket tillämpas. Riksdagen ser detta som ett inslag i en process för att ytterligare stärka trovärdigheten för det finanspolitiska ramveket. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9

Justering

2011-06-09

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-22

Konstitutionsutskottet, KU, är klar med sin årliga granskning om hur regeringen skött sitt arbete. I år har KU behandlat 26 anmälningar från riksdagens ledamöter. En anmälan handlar om jordbruksminister Eskil Erlandssons styrning av Jordbruksverket. KU anser att tydliga fel har begåtts. De uppgifter som förekommit om att jordbruksministern lämnat ett uppdrag till Jordbruksverket stämmer inte. Verket hade redan påbörjat sitt arbete i frågan. Felaktiga uppgifter har därmed kommunicerats på regeringens webbplats och av jordbruksministern, bland annat i frågesvar till riksdagen. Utskottet förutsätter att det inträffade inte kommer att upprepas. En annan anmälan tar upp förhandsprövning av nya programtjänster inom public service. Regeringens beslut om förhandsprövning av nya programtjänster hos public service-företagen strider inte mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud, menar KU. Det ekonomiska stödet som public service-företagen får kan förenas med vissa villkor, så kallade anslagsvillkor, som regeringen beslutar om. Men villkoren måste samtidigt ha stöd i de allmänna riktlinjer som har beslutats av riksdagen. KU ifrågasätter om så har varit fallet när det gäller förhandsprövningen. Det faktum att förhandsprövningen ska innehålla en bedömning av tjänstens påverkan på marknaden nämndes inte i regeringens proposition eller i den bakomliggande utredningen. Utskottet anser även att det kan ifrågasättas om det villkoret går att kombinera med public service-företagens oberoende ställning

Anföranden och repliker

87, 286 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-13

Beslut

2011-06-15

Den nya budgetlagen ersätter den nuvarande lagen om statsbudgeten. Den omfattar också den nuvarande lagen om statens upplåning och skuldförvaltning. Den nya lagen innehåller bland annat följande ändringar: Det införs en bestämmelse om att regeringen ska ha riksdagens godkännande för att få köpa aktier eller andelar i företag och för att få skjuta till kapital i företag. Regler om statlig utlåning införs. Det innebär att det ställs krav på att förväntade förluster ska vara finansierade. Det införs grundläggande bestämmelser om utformningen av årsredovisningen för staten som gäller innehåll, avgränsning och uppställningsformer. Regeringen ska ange under vilka år fleråriga ekonomiska åtaganden, så kallade beställningsbemyndiganden, beräknas föra med sig utgifter. Regeringen får rätt att sälja fast egendom för högst 75 miljoner kronor. I dag är gränsen 50 miljoner kronor. Regleringen blir tydligare när det gäller bruttoredovisning av statens inkomster och utgifter och undantagen från denna princip. Ramanslaget blir den enda anslagstypen. Den nya budgetlagen ska gälla från den 1 april 2011.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

7

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 35 minuter

Beredning

2011-02-03

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-03

Beslut

2011-03-03

Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska tas så nära medborgarna det är möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av närhetsprincipen. KU:s uppföljning gäller perioden den 1 december 2009 - den 30 juni 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 22 lagförslag från EU och aldrig kommit fram till att förslagen går emot närhetsprincipen. KU konstaterar att många av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. KU menar att det i sådana fall är möjligt för utskotten att ta direktkontakt med EU-kommissionen. KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar att IPEX skulle kunna vara ett viktigt verktyg för utbyte av information, och det bör riksdagen medverka till.

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Beredning

2010-11-23

Justering

2010-12-14

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

En ny lag om kreditvärderingsinstitut börjar gälla den 7 september 2010. Syftet är att anpassa svensk lagstiftning till en EU-förordning. EU-förordningen ska bidra till hög kvalitet på de kreditbetyg som utfärdas inom EU och som används i rättsligt reglerade sammanhang. Att bedöma kreditvärdigheten hos en motpart eller på finansiella instrument kan vara svårt. För att lättare kunna bedöma och förstå de risker och osäkerheter som finns kan man ta hjälp av kreditvärderingsinstitut. Kreditbetygen används till exempel av investerare, låntagare, emittenter, tjänstepensionsinstitut och stater. Kreditvärderingsinstituten har stor påverkan på den finansiella marknaden, och de fick mycket kritik under den finansiella krisen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-22

Inför vårmötena i Internationella valutafonden (IMF) bestämde Europeiska rådet att medlemsländerna i EU ska bidra med 75 miljarder kronor i tillfälliga krediter till förstärkningen av IMF:s utlåningskapacitet. Detta för att bland annat säkra IMF:s finansiering av den kraftigt ökade efterfrågan på lån i spåret av finanskrisen. Riksdagen sa ja till att Riksbanken tecknar avtal med IMF om Sveriges andel av de utlovade EU-krediterna. Den svenska andelen uppgår till 2,47 miljarder euro, räknat utifrån Sveriges andel av insatskapitalet i IMF, vilket ungefär motsvarar 25,5 miljarder kronor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2010-02-16

Debatt

2010-03-03

Beslut

2010-03-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 12,2 miljarder kronor i anslag till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2010. I den potten ingår även Riksrevisionens styrelses förslag till anslag för Riksrevisionen. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket, om rörlig kredit i Riksgäldskontoret för Statens pensionsverk och om att låta Kammarkollegiet och Riksrevisionen ta upp lån i Riksgäldskontoret. Regeringen får även rätt att under 2010 besluta om en kredit till Lettland om högst 720 miljoner euro. Riksdagen anser att Sverige bör ge Lettland en kredit för att bidra till en lösning av den mycket svåra ekonomiska och finansiella situation som Lettland befinner sig i.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

13

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

20, 1 minuter

Justering

2009-12-08

Debatt

2009-12-17

Beslut

2009-12-17

Banker och övriga kreditinstitut ska betala en avgift för att finansiera den stabilitetsfond som kan användas för att hantera finansiella kriser. Fonden inrättades förra hösten för att finansiera åtgärder som motverkar att det finansiella systemet i Sverige drabbas av en allvarlig störning. Avgiften ska vara 0,036 procent av vissa delar av bankens eller institutets förpliktelser enligt balansräkningen. Avgiften införs 2009, men endast halv avgift tas ut 2009 och 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 17 minuter

Justering

2009-11-17

Debatt

2009-11-25

Beslut

2009-11-25

Finansutskottet har gjort en utvärdering av penningpolitiken under treårsperioden 2006-2008. Utskottet har också gjort en genomgång av finanskrisen hösten 2008 och berömmer Riksbanken för bankens stora anpassningsförmåga i samband med krisen. Riksbanken tog bland annat snabbt på sig sin viktiga roll som så kallad lender of last resort för att säkra tillgången på likviditet i ekonomin. Bankens agerande har bidragit till att begränsa finanskrisens effekter och lagt grunden för en ekonomisk återhämtning. Utskottet konstaterar att utvärderingsperioden ställt stora krav på penningpolitiken. Utvärderingen visar att det finns ett gott samband mellan Riksbankens syn på utvecklingen vid olika tillfällen och direktionens räntebeslut. Utvärderingen visar också att Riksbankens prognoser ganska väl fångat den stigande inflationstrenden under perioden. Utskottet konstaterar att det saknas en samlad officiell statistik över utlåningen uppdelad på till exempel företagsstorlekar. Utskottet kommer därför att undersöka möjligheterna att utvidga dagens statistik och tänker återkomma till frågan under hösten 2009. Riksdagen godkände utvärderingen och genomgången.

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 42 minuter

Beredning

2009-05-05

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-12

Beslut

2009-06-16

Det statliga bolåneinstitutet SBAB (Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag) ska få utvidga sin verksamhet och bedriva bank. SBAB kan då låna ut pengar till företag och därmed minska dagens brist på lånekapital. Med ett banktillstånd från Finansinspektionen kan SBAB också starta fondverksamhet samt öka ut- och inlåningen till hushåll. SBAB:s utvidgning av verksamheten ska ske på affärsmässig grund och med syfte att förbättra företagets lönsamhet och därmed dess värde vid en framtida försäljning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2009-04-02

Debatt

2009-04-16

Beslut

2009-04-22

Riksdagen gav riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion ansvarsfrihet för 2008 och fastställde bankens resultat- och balansräkning. Riksbankens åtgärder för att dämpa och motverka finanskrisens effekter ledde till att omslutningen av Riksbankens balansräkning mer än tredubblades 2008. Vinsten uppgick till 11,2 miljarder kronor. Riksdagen godkände riksbanksfullmäktiges förslag till vinstfördelning, vilket innebär att Riksbanken levererar in 5,9 miljarder kronor till staten. Finansutskottet kommer i sin utvärdering av Riksbankens penningpolitik senare i vår att mer ingående behandla finanskrisen och Riksbankens åtgärder för att bevara stabiliteten på den svenska finansmarknaden.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 34 minuter

Justering

2009-04-02

Debatt

2009-04-16

Beslut

2009-04-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2009. Förslagen innehåller åtgärder för jobb och omställning. Ändringarna innebär mer pengar till bland annat Arbetsförmedlingen, vuxenutbildning och investeringar i infrastruktur. Sammanlagt betyder det att anslagen för 2009 höjs med 1,2 miljarder kronor.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

30, 121 minuter

Justering

2009-02-26

Debatt

2009-03-11

Beslut

2009-03-11

Regeringen får möjlighet att ge ett lån till Island på högst 6,5 miljarder kronor under 2009. Lånet ska underlätta och bidra till en lösning av den omfattande och djupa finansiella och ekonomiska kris som Island hamnat i. Den svenska lånet är en del av ett samlat nordiskt lån till Island på drygt 20 miljarder kronor. Det nordiska lånet ges i sin tur inom ramen för ett stabilitets- och reformprogram som Internationella valutafonden, IMF, beslutat om. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att under våren återkomma med en redovisning av de slutliga villkoren för lånet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 50 minuter

Justering

2009-02-17

Debatt

2009-02-25

Beslut

2009-02-25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om bank-, försäkrings-, kreditupplysnings- och inkassoverksamhet. Motionerna handlar bland annat om reglerna för utlåningsverksamhet, banktillgänglighet och diskriminering, ägar- och ledningsansvar i banker, statliga sociala lån och saneringslån, försäkringsskydd vid naturkatastrofer samt lagstiftningen om inkassoverksamhet och kreditupplysning.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

8, 42 minuter

Justering

2009-02-17

Debatt

2009-02-25

Beslut

2009-02-26

Riksdagen har beslutat om ett stödpaket för fordonsindustrin som innebär följande. Upp till tjugo miljarder kronor ska kunna ställas ut i statliga lånegarantier till företag i fordonsindustrin för lån i Europeiska investeringsbanken, EIB, för omställning till grön teknologi. Staten ska också satsa 3 miljarder kronor på utveckling och forskning - en verksamhet som ska drivas i aktiebolagsform. Slutligen ska statliga undsättningslån på upp till 5 miljarder kronor kunna ges mot fullgoda säkerheter till företag inom fordonsindustrin som är i ekonomisk kris. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till finansutskottets förslag om att regeringen ska återkomma till riksdagen och redovisa den närmare utformningen av åtgärderna våren 2009.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

26, 97 minuter

Justering

2008-12-17

Debatt

2008-12-18

Beslut

2008-12-18

Den statliga insättningsgarantin höjs från 250 000 till 500 000 kronor. Insättningsgarantin ska täcka alla slag av insättningar på bankkonton oavsett om sparandet är bundet eller fritt att ta ut. Insättningsgarantin innebär att staten garanterar skydd för kundernas insättningar i bland annat banker om banken skulle gå i konkurs. Regeringen får vidare möjlighet att utvidga garantin till utländska kreditinstitut med filial i Sverige så att insättare kan få en ersättning som motsvarar vad som skulle ha betalats ut enligt insättningsgarantin i institutets hemland. Ändringarna i insättningsgaranti ska gälla från den 6 oktober 2008.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

46, 169 minuter

Justering

2008-10-23

Debatt

2008-10-29

Beslut

2008-10-29