Sök
10 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Gerdau, Mats (M), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Specialist i allmänmedicin – en yrkeskvalifikation i allmänpraktik
Betänkande 2011/12:SoU22
En allmänpraktiserande läkare som har fullgjort sin utbildning i en annan EES-stat än Sverige eller utbildat sig i Schweiz ska kunna erkännas automatiskt som specialist i allmänmedicin i Sverige. I dag kan läkaren ansöka om kompetensbevis som allmänpraktiserande läkare, så kallad Europaläkare. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012 och är en följd av kritik från EU-kommissionen.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 8 minuter
- Justering
- 2012-05-10
- Debatt
- 2012-05-23
- Beslut
- 2012-05-23
- Dokument & lagar
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken m.m.
Betänkande 2010/11:SoU8
Riksdagen har beslutat om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-politiken). Där anges mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp under åren 2011-2015. Det övergripande målet föreslås bli "ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk". För att effekterna av samhällets insatser ska kunna mätas bättre kommer målstrukturen vara kopplad till ett uppföljnings- och utvärderingssystem. De långsiktiga målen i uppföljnings- och utvärderingssystemet anger inriktningen för ANDT-arbetet som helhet. Dessa mål omfattar tillgångs- och tillgänglighetsbegränsande arbete, skydd av barn och ungdomar, förebyggande arbete, tidiga insatser, vård och behandling samt riktlinjer för samarbetet med andra länder inom EU och internationellt. Strategin föreslår även fortsatta satsningar på bland annat regional samordning, samarbete mellan olika myndigheter och samarbete mellan myndigheter och organisationer. Riksdagen säger ja till regeringens förslag och ber samtidigt regeringen att ta fram ett förslag som kriminaliserar eftersupning. En kriminalisering skulle kunna innebära att förare som varit inblandade i en trafikolycka inte får dricka alkohol efter olyckan. I dag kan en förare klara sig undan ansvar för rattfylleri genom att hävda att han eller hon druckit alkohol först i efterhand.- Behandlade dokument
- 30
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 45, 145 minuter
- Justering
- 2011-03-17
- Debatt
- 2011-03-30
- Beslut
- 2011-03-30
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg m.m.
Betänkande 2010/11:SoU1
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 60,1 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2011. Mest pengar inom utgiftsområdet går till läkemedelsförmåner (23,2 miljarder kronor), kostnader för statlig assistansersättning (cirka 20,2 miljarder kronor), tandvårdsförmåner (cirka 6,7 miljarder kronor) och stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken (cirka 1,9 miljarder kronor). Riksdagen ber också regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att komplettera de nationella riktlinjerna för vård av demenssjuka med riktlinjer för bemanning i demensvården.- Behandlade dokument
- 79
- Förslagspunkter
- 28
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 38, 139 minuter
- Justering
- 2010-12-14
- Debatt
- 2010-12-17
- Beslut
- 2010-12-20
- Dokument & lagar
Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige
Betänkande 2010/11:SoU3
Barns rättigheter stärks med en ny strategi. Utgångspunkten är de mänskliga rättigheter som varje barn upp till 18 år har enligt internationella överenskommelser, särskilt de rättigheter som nämns i FN:s barnkonvention. Den nya strategin består av följande principer: Alla lagar som rör barn ska utformas så att de stämmer överens med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och använda sig av denna kunskap i verksamheter som rör barn. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska samverka för att stärka barnets rättigheter. Beslut och prioriteringar som rör barn ska grundas på aktuell kunskap om barns levnadsvillkor. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Strategin ska vara en utgångspunkt för riksdagen, regeringen, statliga myndigheter, landsting och kommuner i arbetet med att trygga barns rättigheter.- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 37, 92 minuter
- Justering
- 2010-11-18
- Debatt
- 2010-12-01
- Beslut
- 2010-12-01
- Dokument & lagar
Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan
Betänkande 2009/10:UbU3
Riksdagen sa ja till en reform av den svenska gymnasieskolan. Den nya gymnasieskolan ska ha 18 nationella program, 12 yrkesförberedande och 6 högskoleförberedande program. Kärnämnen byter namn till gymnasiegemensamma ämnen som ska kunna variera i omfattning mellan de olika programmen. På yrkesprogrammen minskar tiden för teoretiska ämnen till förmån för yrkesämnen. Alla elever på yrkesprogram ska ändå ges möjlighet att få grundläggande behörighet till högskoleutbildning. Ett nytt gymnasiegemensamt ämne blir historia. Två nya examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Som en alternativ väg till yrkesexamen ska en gymnasial lärlingsutbildning införas. Olika behörighetsregler ska gälla för yrkesprogram och de högskoleförberedande programmen. I framtiden måste eleven vara godkänd i svenska, engelska och matematik samt nio andra ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 mars 2010 och men kommer att tillämpas på utbildningar som börjar efter den 1 juli 2011.- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 44, 144 minuter
- Justering
- 2009-10-13
- Debatt
- 2009-10-21
- Beslut
- 2009-10-21
- Dokument & lagar
Offentliga bidrag på lika villkor
Betänkande 2008/09:UbU13
Reglerna för kommunala bidrag till fristående skolor och enskilt drivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser blir tydligare. Bidraget ska bestämmas efter samma grunder som kommunen använder för den egna verksamheten. Den friskola som anser att kommunens bidrag är orättvist beräknat ska kunna överklaga kommunens beslut hos allmän förvaltningsdomstol. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2009 och får tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2010.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 39, 127 minuter
- Justering
- 2009-05-14
- Debatt
- 2009-06-10
- Beslut
- 2009-06-10
- Dokument & lagar
Frisökning – ökade valmöjligheter till gymnasieskolan, m.m.
Betänkande 2006/07:UbU15
Gymnasieelever får ökad möjlighet att tas emot till en utbildning i en annan kommun, även om utbildningen finns i hemkommunen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2008 och ska tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 1 juli 2008.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 31, 1 minuter
- Justering
- 2007-05-10
- Debatt
- 2007-05-23
- Beslut
- 2007-05-23
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2006/07:UbU9
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om gymnasieskolan. Skälet är bland annat gällande lagar och regler, att regeringen arbetar med ett förslag till ny skollag och en pågående utredningen om en reformerad gymnasieskola. Motionerna handlar bland annat om satsningar och utveckling av yrkesutbildningen, körkortsutbildning för gymnasieelever, lagreglering av rätten till kostnadsfria luncher respektive rätt till näringsriktiga måltider samt obligatoriska utvecklingssamtal.- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 15, 66 minuter
- Justering
- 2007-03-01
- Debatt
- 2007-04-11
- Beslut
- 2007-04-12
- Dokument & lagar
Grundskolan
Betänkande 2006/07:UbU8
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om grundskolan. Skälet är bland annat att regeringen arbetar med ett förslag till ny skollag. Motionerna handlar bland annat om skolans finansiering, skolans arbetsmiljö, information om elevens utveckling och bedömning av studieresultat, lärarnas disciplinära befogenheter, skolans timplan, undervisning av särskilda ämnen som idrott, hem- och konsumentkunskap, sex och samlevnad, kultur- och musikskolor, feministiskt självförsvar i skolan.- Behandlade dokument
- 98
- Förslagspunkter
- 66
- Reservationer
- 64
- Anföranden och repliker
- 32, 17 minuter
- Justering
- 2007-02-22
- Debatt
- 2007-04-11
- Beslut
- 2007-04-12
- Dokument & lagar
Återkallande av vissa beslut rörande gymnasieskolan
Betänkande 2006/07:UbU3
Gymnasiereformen 2007 (Gy 07) som riksdagen beslutade om 2004 återkallas (se 2003/04:UbU13 ). Det betyder att förändringar som ämnesbetyg, nya kursplaner, gymnasieexamen och historia som kärnämne inte kommer att genomföras. Regeringen planerar en större strukturförändring av gymnasieskolan och menar att det skulle leda till alltför mycket besvär med flera genomgripande reformer efter varandra.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 34, 94 minuter
- Justering
- 2006-11-16
- Debatt
- 2006-11-29
- Beslut
- 2006-11-29