Sök

Avdelning
Hoppa till filter

25 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Valtersson, Mikaela (MP), sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna

    Betänkande 2010/11:FiU1

    Riksdagen sa ja till regeringens budgetproposition för 2011. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under december fattar beslut om de olika anslagen. Utgiftstaket för staten blir 1 063 miljarder kronor 2011, 1 083 miljarder kronor 2012, 1 093 miljarder kronor 2013 och 1 103 miljarder kronor 2014. Beslutet innebär bland annat följande prioriteringar: Förstärkningar av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Kommunerna får 3 miljarder i extra statsbidrag. Totalt satsas 7,5 miljarder kronor på sänkt inkomstskatt för pensionärer. Höjda bostadsbidrag till familjer med barn. Nya åtgärder för att förbättra sjukvården och äldreomsorgen. Nya satsningar på havsmiljö, miljöteknik och energiforskning.
    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    83, 311 minuter
    Justering
    2010-11-25
    Debatt
    2010-12-08
    Beslut
    2010-12-08
  • Dokument & lagar

    Vårtilläggsbudget för 2009

    Betänkande 2008/09:FiU21

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting på 7 miljarder kronor för att mildra effekten av den ekonomiska krisen. Pengarna betalas ut i december 2009 och är avsedda att användas 2010. 10 miljarder kronor satsas på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd för att förhindra att arbetslösheten blir för hög. Riksdagen sa också ja till ett extra anslag till regeringskansliet med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 18 minuter
    Justering
    2009-06-11
    Debatt
    2009-06-17
    Beslut
    2009-06-17
  • Dokument & lagar

    Riktlinjer för den ekonomiska politiken

    Betänkande 2008/09:FiU20

    Riksdagen sa ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen föreslår i 2009 års ekonomiska vårproposition. Den finansiella oron har klingat av och det finns tecken på att produktion och efterfrågan är på väg att nå sin botten. Samtidigt råder stor osäkerhet kring hur både den svenska och den internationella ekonomin kommer utvecklas framöver. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken måste vara långsiktig och att de stödåtgärder som kan krävas på grund av krisen inte får bli permanenta. Kommunerna får ett tillfälligt konjunkturstöd på 7 miljarder kronor för att möta minskade skatteintäkter. Riksdagen sa också ja till att satsa 10 miljarder på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Riksdagen delar regeringens uppfattning att varje åtgärd måste vägas mot effekter på jobben och på de offentliga finanserna där reformutrymmet är kraftigt begränsat.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    64, 239 minuter
    Justering
    2009-06-11
    Debatt
    2009-06-17
    Beslut
    2009-06-17
  • Dokument & lagar

    Åtgärder för jobb och omställning

    Betänkande 2008/09:FiU18

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2009. Förslagen innehåller åtgärder för jobb och omställning. Ändringarna innebär mer pengar till bland annat Arbetsförmedlingen, vuxenutbildning och investeringar i infrastruktur. Sammanlagt betyder det att anslagen för 2009 höjs med 1,2 miljarder kronor.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    30, 121 minuter
    Justering
    2009-02-26
    Debatt
    2009-03-11
    Beslut
    2009-03-11
  • Dokument & lagar

    Stärkta insatser för fordonsindustrin

    Betänkande 2008/09:FiU19

    Riksdagen har beslutat om ett stödpaket för fordonsindustrin som innebär följande. Upp till tjugo miljarder kronor ska kunna ställas ut i statliga lånegarantier till företag i fordonsindustrin för lån i Europeiska investeringsbanken, EIB, för omställning till grön teknologi. Staten ska också satsa 3 miljarder kronor på utveckling och forskning - en verksamhet som ska drivas i aktiebolagsform. Slutligen ska statliga undsättningslån på upp till 5 miljarder kronor kunna ges mot fullgoda säkerheter till företag inom fordonsindustrin som är i ekonomisk kris. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till finansutskottets förslag om att regeringen ska återkomma till riksdagen och redovisa den närmare utformningen av åtgärderna våren 2009.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    26, 97 minuter
    Justering
    2008-12-17
    Debatt
    2008-12-18
    Beslut
    2008-12-18
  • Dokument & lagar

    Utvidgning av insättningsgarantin

    Betänkande 2008/09:FiU14

    Den statliga insättningsgarantin höjs från 250 000 till 500 000 kronor. Insättningsgarantin ska täcka alla slag av insättningar på bankkonton oavsett om sparandet är bundet eller fritt att ta ut. Insättningsgarantin innebär att staten garanterar skydd för kundernas insättningar i bland annat banker om banken skulle gå i konkurs. Regeringen får vidare möjlighet att utvidga garantin till utländska kreditinstitut med filial i Sverige så att insättare kan få en ersättning som motsvarar vad som skulle ha betalats ut enligt insättningsgarantin i institutets hemland. Ändringarna i insättningsgaranti ska gälla från den 6 oktober 2008.
    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    46, 169 minuter
    Justering
    2008-10-23
    Debatt
    2008-10-29
    Beslut
    2008-10-29
  • Dokument & lagar

    Ny lagstiftning om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster

    Betänkande 2007/08:FiU7

    Nya lagar om upphandling börjar gälla den 1 januari 2008. Det gäller en ny lag om offentlig upphandling (den klassiska lagen) och en ny lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningslagen). De regler i försörjningslagen som handlar om upphandling av verksamheter som omfattar posttjänster ska inte tillämpas förrän den 1 januari 2009. Lagändringarna grundar sig på två EU-direktiv från 2004 och innebär bland annat följande. Den som upphandlar blir skyldig att utesluta leverantörer som gjort sig skyldiga till viss brottslighet. Det införs nya regler om förhandsannonsering. Den som upphandlar ska kunna offentliggöra information om upphandlingen på Internet. Nuvarande bestämmelser om tidsfrister för att komma in med ett anbud eller en ansökan om anbud kompletteras. Det införs en möjlighet att förkorta tidsfristerna om annons och förfrågningsunderlag tillhandahålls elektroniskt. Bestämmelser om möjligheten att ta sociala hänsyn och miljöhänsyn vid upphandlingar förs in i både försörjningslagen och den klassiska lagen.
    Behandlade dokument
    46
    Förslagspunkter
    25
    Reservationer
    15 
    Anföranden och repliker
    13, 42 minuter
    Justering
    2007-11-01
    Debatt
    2007-11-21
    Beslut
    2007-11-21
  • Dokument & lagar

    Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

    Betänkande 2006/07:FiU20

    Riksdagen sade ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i vårpropositionen. Riksdagen håller bland annat med regeringen om att ett förstärkt jobbskatteavdrag bör införas samt att förmögenhetsskatten och fastighetsskatten ska avskaffas. • Om ekonomiska vårpropositionen 2007
    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    76, 245 minuter
    Justering
    2007-06-05
    Debatt
    2007-06-20
    Beslut
    2007-06-20
  • Dokument & lagar

    Tilläggsbudget 1 för 2007

    Betänkande 2006/07:FiU21

    Riksdagen sade ja till regeringens förslag till tilläggsbudget för 2007. Beslutet innebär att totalt 1 743 miljoner kronor skjuts till statsbudgeten för 2007. Beslutet innebär bland annat följande: Kommunerna får 1,1 miljarder kronor extra för att ta emot flyktingar, delvis beroende på att antalet asylsökande ökar i Sverige. Pengarna behövs också med anledning av nya riktlinjer för ersättningar för mottagande av ensamkommande barn och ett nytt återetableringsstöd till vissa utlänningar. Kommunerna får samtidigt extra pengar för att ta till åtgärder så att flyktingar kommer in snabbare på arbetsmarknaden. 100 miljoner kronor går till att finansiera så kallat instegsjobb för personer som nyligen invandrat till Sverige. Drygt 480 miljoner kronor avsätts till akademisk fortbildning för lärare. Pengar reserveras också för att skydda havsmiljön samt till att införa en miljöbilspremie som ska stimulera användningen av miljöanpassade bilar. Ett nytt bidrag till kommunala hyresgarantier införs. Försvarsmaktens rätt att ingå ekonomiska åtaganden för materielanskaffning utökas med hänsyn till bland annat en ombyggnad av JAS-plan. Finansutskottet vill att regeringen i kommande budgetproposition redovisar de ekonomiska konsekvenserna av Försvarsmaktens beställningar av materiel.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    28
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    10, 11 minuter
    Justering
    2007-06-05
    Debatt
    2007-06-20
    Beslut
    2007-06-20
  • Dokument & lagar

    Statens budget 2008 Rambeslutet

    Betänkande 2007/08:FiU1

    Riksdagen sade ja till regeringens budgetproposition för 2008. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under november-december fattar beslut om de olika anslagen. Beslutet innebär bland annat följande: Det andra steget i jobbskatteavdraget. Nystartsjobben utvidgas till att även gälla den offentliga sektorn, vilket bland annat ger kvinnor ökade möjligheter att få ett nystartsjobb. Så kallade nyfriskjobb ska underlätta för sjukfrånvarande att komma tillbaka i arbete. Nyfriskjobben är särskilda nystartsjobb, och subventionen vid anställning är ungefär dubbelt så hög som i nystartsjobben. En jämställdhetsbonus ska öka förutsättningarna för ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen och för kvinnor att återgå i arbete under barnets första år. Ett klimatpaket med bland annat skattehöjningar inom energiområdet med syfte att bland annat begränsa utsläppen av koldioxid. Jobbskatteavdraget förstärks med 10,7 miljarder kronor för att göra det mer lönsamt för de som är arbetslösa eller står utanför arbetsmarknaden att arbeta och öka drivkrafterna för ytterligare arbete. Det införs ett system med reducerade socialavgifter för vissa delar av tjänstesektorn bland annat för att öka sysselsättningen och minska svartarbetet. Den statliga fastighetsskatten på bostäder ersätts med en kommunal fastighetsavgift. Åtgärden finansieras genom att kapitalvinstskatten på privatbostäder höjs, utrymmet för uppskov begränsas och uppskoven räntebeläggs. Förmögenhetsskatten slopas från den 1 januari 2007.
    Behandlade dokument
    23
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    116, 352 minuter
    Beredning
    2007-10-25
    Justering
    2007-11-13
    Debatt
    2007-11-21
    Beslut
    2007-11-21
  • Dokument & lagar

    Grundskolan

    Betänkande 2005/06:UbU14

    Riksdagen har beslutat att skolorna ska få en möjlighet att införa flexibel skolstart. Beslutet innebär att skolstarten ska kunna anpassas efter elevens mognad. En elev ska kunna börja i första klass det år eleven fyller sex eller sju år. Det är föräldrarna som avgör och de ska erbjudas ett skolmognadsprov som underlag för sitt beslut. Riksdagen beslutade också att Skolverket ska kunna bötfälla skolor som missköter sig. Enligt gällande regler finns det inga sanktionsmöjligheter för kommunala skolor. När det gäller friskolor så kan Skolverket tvinga en friskola som missköter sig att lägga ner. Besluten bygger på reservationer från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Riksdagen sade nej till övriga motionsförslag om grundskolan som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2006.
    Behandlade dokument
    129
    Förslagspunkter
    107
    Reservationer
    113 
    Anföranden och repliker
    35, 106 minuter
    Justering
    2006-04-20
    Debatt
    2006-05-05
    Beslut
    2006-05-10
  • Dokument & lagar

    Fristående skolor m.m.

    Betänkande 2005/06:UbU13

    Skollagen ändras så att fristående gymnasieskolor kan inrätta individuella program. En elev som lämnar grundskolan utan att ha uppnått gymnasiebehörighet kan komplettera sin utbildning på gymnasieskolans individuella program. Eleven ska läsa in vad han eller hon har har missat i grundskolan för att sedan kunna börja på ett vanligt nationellt program. I dag är det bara kommunala gymnasieskolor som får ha individuella program. Denna regel begränsar valmöjligheterna för elever som inte har uppnått gymnasiebehörighet. Riksdagen ändrade därför skollagen från den 1 juli 2006. Riksdagen beslutade också om lagändringar från den 1 juli 2006 som ger etableringsfrihet för förskolor och fritidshem. Kommunerna ska vara skyldiga att lämna tillstånd för förskolor och fritidshem som uppfyller vissa kvalitetskrav. Kommunerna ska också, om tillstånd finns och verksamheten är öppen för alla barn, lämna bidrag till verksamheten. Riksdagen gjorde dessutom tre uttalanden: Lika villkor ska gälla för skolor oavsett driftsform. Möjligheten för kommunerna att använda plan- och byggregler samt lokalfrågor för att hindra etableringar av fristående skolor ska tas bort. Regeringen bör snarast lägga fram förslag om hur kommunala beslut om bidrag till fristående skolor ska kunna överklagas genom så kallade förvaltningsbesvär av huvudmannen för den fristående skolan. Besluten om etableringsfrihet för förskolor och fritidshem och om de tre uttalandena innebar att reservationer av fem partier i utbildningsutskottet (m, fp, kd, c, mp) fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.
    Behandlade dokument
    38
    Förslagspunkter
    24
    Reservationer
    25 
    Anföranden och repliker
    55, 157 minuter
    Justering
    2006-04-20
    Debatt
    2006-05-05
    Beslut
    2006-05-10
  • Dokument & lagar

    Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

    Betänkande 2005/06:UbU4

    En ny lag ska förbjuda diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i förskolan och skolan, till exempel mobbning. Den som ansvarar för en verksamhet som regleras i skollagen - staten, kommunen, landstinget eller en enskild - ska aktivt arbeta för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Bland annat ska en plan för likabehandling upprättas. Rektor eller motsvarande funktion ska utreda trakasserier och annan kränkande behandling och göra allt som rimligen kan krävas för att förebygga sådana handlingar. Rektor eller motsvarande kan bli skadeståndsskyldig om lärare eller personal inte följer lagens bestämmelser. Skolverket, Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen ska se till att lagen följs inom sina områden. Inom Skolverket kommer det att inrättas ett barn- och elevombud för likabehandling. Ombudet ska tillvarata barnens och elevernas rätt i frågor som inte faller på ombudsmännen. Ombudsmännen och Skolverket får rätt att föra barn och elevers talan om skadestånd i domstol. Lagen börjar gälla den 1 april.
    Behandlade dokument
    37
    Förslagspunkter
    55
    Reservationer
    53 
    Anföranden och repliker
    40, 131 minuter
    Justering
    2006-01-26
    Debatt
    2006-02-08
    Beslut
    2006-02-08
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

    Betänkande 2005/06:UbU1

    Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till utbildning och universitetsforskning för 2006. Statsbidraget till personalförstärkningar höjs till 2 miljarder kronor. Målet med stödet är att öka personaltätheten samt ge förutsättningar för att minska barngruppernas storlek och öka kvaliteten i förskolan. Bidraget till den kvalificerade yrkesutbildningen förstärks med ytterligare 120 miljoner kronor och utbildningen kommer att kunna byggas ut med 1 000 platser. Bidraget till utveckling av påbyggnadsutbildningar ökas med 175 miljoner kronor. År 2006 sker en permanent utökning av högskolan med 15 820 platser. För detta tillförs grundutbildningsanslagen sammanlagt 1 125 miljoner kronor. Några universitet och högskolor får tillbaka medel som drogs in i budgetpropositionen för 2002 på grund av svårigheter med att rekrytera tillräckligt många studenter. Anslaget till Vetenskapsrådet ökar med 208 miljoner kronor. De nya resurserna ska bland annat användas för medicinsk forskning, teknikvetenskaplig forskning samt starka forskningsmiljöer. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att Högskoleverket ska få 10 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.
    Behandlade dokument
    130
    Förslagspunkter
    40
    Reservationer
    28 
    Anföranden och repliker
    116, 482 minuter
    Justering
    2005-11-22
    Debatt
    2005-12-08
    Beslut
    2005-12-14
  • Dokument & lagar

    Forskning för ett bättre liv

    Betänkande 2004/05:UBU15

    Riksdagen godkände regeringens förslag dels att inga nya nationella forskningsanläggningar ska inrättas, dels att regeringen ska få avyttra hela eller delar av aktiekapitalet i det nu statligt helägda Imego AB.
    Behandlade dokument
    40
    Förslagspunkter
    32
    Reservationer
    19 
    Anföranden och repliker
    31, 80 minuter
    Justering
    2005-06-02
    Debatt
    2005-06-13
    Beslut
    2005-06-15
  • Dokument & lagar

    Högskolan

    Betänkande 2004/05:UBU12

    Riksdagen sade nej till motioner som handlade om bland annat högskolans självständighet, tillträde till högskolan, kårobligatoriet, studenternas rättsäkerhet och gemensam europeisk examensordning(Bolognaprocessen). Riksdagens nej grundar sig på gällande bestämmelser, tidigare ställningstaganden och pågående utredningsarbete. Fem partier (m, fp, kd, c och mp) anser att kårobligatoriet är fel och ville avskaffa detta. Riksdagen sade nej till att avskaffa kårobligatoriet.
    Behandlade dokument
    75
    Förslagspunkter
    48
    Reservationer
    55 
    Anföranden och repliker
    33, 121 minuter
    Justering
    2005-04-07
    Debatt
    2005-05-11
    Beslut
    2005-05-12
  • Dokument & lagar

    Grundskolan

    Betänkande 2004/05:UBU9

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om grundskolan. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete med en ny skollag. Motionerna handlar om skolans uppgift, rätt till kunskap, värdegrunden i skolan och därmed relaterade frågor, principen om avgiftsfrihet i skollagen, flexibel skolstart, individuellt anpassad skoltid, individanpassad undervisning, med mera.
    Behandlade dokument
    68
    Förslagspunkter
    112
    Reservationer
    86 
    Anföranden och repliker
    47, 117 minuter
    Beredning
    2005-02-10
    Justering
    2005-04-07
    Debatt
    2005-04-21
    Beslut
    2005-04-27
  • Dokument & lagar

    Lärarutbildning och lärare

    Betänkande 2004/05:UBU4

    Riksdagen har beslutat att kunskaper om mobbning och konflikthantering ska tas upp i examensordningen som ett av målen för lärarexamen. Beslutet grundar sig på en reservation från fem partier i utbildningsutskottet (m, fp, kd, c och mp). Riksdagen sade nej till övriga motionsförslag om lärare och lärarutbildning.
    Behandlade dokument
    39
    Förslagspunkter
    28
    Reservationer
    31 
    Anföranden och repliker
    32, 1 minuter
    Justering
    2005-02-17
    Debatt
    2005-03-02
    Beslut
    2005-03-09
  • Dokument & lagar

    Kvalitet i förskolan, m.m.

    Betänkande 2004/05:UBU3

    Riksdagen gav regeringen möjlighet att sätta upp regler för uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Regeringen kommer att införa en skyldighet för kommunerna att upprätta kvalitetsredovisningar för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om vilka särskilda villkor som ska gälla för det nya statsbidraget till personalförstärkningar inom förskolan (se 2004/05:UbU1). Bidraget ska fördelas varje år med barnomsorgsmodellen i det kommunala skatteutjämningssystemet som grund. För att få del av bidraget ska en kommun använda bidraget så att personaltätheten i förskolan ökar jämfört med kommunens genomsnittliga personaltäthet under åren 2003 och 2004. Riksdagen uppmanade regeringen att verkställa riksdagens tidigare beslut om mångfald och valfrihet i barnomsorgen (se 2002/03:UbU19 ). Ställningstagandet gjordes med anledning av en gemensam reservation av m, fp, kd, c och mp.
    Behandlade dokument
    33
    Förslagspunkter
    37
    Reservationer
    48 
    Anföranden och repliker
    52, 101 minuter
    Justering
    2004-11-30
    Debatt
    2004-12-13
    Beslut
    2004-12-15
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 16 Utbildning ochuniversitetsforskning

    Betänkande 2004/05:UBU1

    Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till utbildning och universitetsforskning för 2005. Det införs ett statsbidrag för personalförstärkningar i förskolan. Skollagen ändras så att det individuella programmet på gymnasiet från den 1 juli 2006 ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltid. Fristående skolor ska kunna få ersättning enligt en så kallad riksprislista när en elev där läser ett program som elevens hemkommun inte anordnar. Försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång ska fortsätta. Åtta universitet och högskolor återfår en del av de resurser som tillfälligt drogs bort från dem 2002 när de hade svårigheter att rekrytera studenter. Mitthögskolan blir universitet och får 10 miljoner kronor för forskning och forskarutbildning. Regeringen ska få godkänna ett nytt avtal mellan staten och två landsting om tandläkarutbildning och odontologisk forskning. Riksdagen vill att frågan om lagreglering av avgiftsfriheten för studenter från Sverige och övriga EES-området ska ingå i direktiven till den utredning om avgiftsfrågan som förbereds inom Regeringskansliet. Detta ställningstagande gjorde riksdagen med anledning av några motionsförslag.
    Behandlade dokument
    116
    Förslagspunkter
    45
    Reservationer
    40 
    Anföranden och repliker
    70, 216 minuter
    Justering
    2004-11-30
    Debatt
    2004-12-13
    Beslut
    2004-12-15