Sök
77 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Oscarsson, Magnus (KD), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Livsmedelspolitik
Betänkande 2023/24:MJU9
Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner om livsmedelspolitik. Motionerna handlar bland annat om livsmedelskedjans beredskapsarbete.
Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom området, exempelvis i utredningar och i Regeringskansliet.
- Behandlade dokument
- 39
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 32, 100 minuter
- Justering
- 2024-02-27
- Bordläggning
- 2024-03-05
- Debatt
- 2024-03-06
- Beslut
- 2024-03-07
- Dokument & lagar
Järnvägsfrågor
Betänkande 2023/24:TU6
Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till genomförda eller pågående initiativ inom området. Motionerna handlar bland annat om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, järnvägsskydd och Arlandabanan.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 40, 114 minuter
- Justering
- 2024-01-23
- Bordläggning
- 2024-01-30
- Debatt
- 2024-01-31
- Beslut
- 2024-02-07
- Dokument & lagar
Kollektivtrafikfrågor
Betänkande 2023/24:TU5
Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Detta i första hand med hänvisning till genomförda eller pågående initiativ på området.
Motionerna handlar bland annat om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst.
Utskottet framhåller att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 25, 90 minuter
- Justering
- 2024-01-16
- Bordläggning
- 2024-01-30
- Debatt
- 2024-01-31
- Beslut
- 2024-02-07
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Betänkande 2023/24:TU1
Totalt går cirka 83 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Kommunikationer. Området omfattar transportpolitik och politik för informationssamhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 36 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, och det näst största anslaget, 34 miljarder kronor, går till att upprätthålla densamma. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat Trafikverket, Transportstyrelsen och sjöfartsstöd.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 92, 244 minuter
- Justering
- 2023-12-05
- Bordläggning
- 2023-12-12
- Debatt
- 2023-12-13
- Beslut
- 2023-12-19
- Dokument & lagar
Järnvägsfrågor
Betänkande 2022/23:TU14
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor.
Riksrevisionens övergripande slutsatser är att systemen med kvalitetsavgifter och regress saknar förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka förseningar och att tågförseningarna totalt sett inte har minskat sedan systemen trädde i kraft.
I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp.
Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Trafikverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag från allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter och frågor om säkerhet, punktlighet och information. Riksdagen hänvisar till vidtagna åtgärder och pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 44, 119 minuter
- Justering
- 2023-06-13
- Bordläggning
- 2023-06-16
- Debatt
- 2023-06-19
- Beslut
- 2023-06-20
- Dokument & lagar
Trafiksäkerhet
Betänkande 2022/23:TU13
Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om trafiksäkerhet från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är främst att åtgärder redan planeras eller är vidtagna. Riksdagen framhöll också att trafiksäkerhetsarbetet ger effekt men att ytterligare arbete krävs.
Motionsförslagen handlar bland annat om:
- hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning
- insatser mot alkohol och droger i trafiken
- trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer
- förarutbildning och förarprov.
- Behandlade dokument
- 55
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 21, 93 minuter
- Justering
- 2023-06-13
- Bordläggning
- 2023-06-16
- Debatt
- 2023-06-19
- Beslut
- 2023-06-20
- Dokument & lagar
Livsmedelspolitik
Betänkande 2022/23:MJU18
Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande livsmedelspolitiska frågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om offentlig konsumtion, märkning av livsmedel, livsmedelskontroll, självförsörjning av livsmedel och krisberedskap. Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 43
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 32, 108 minuter
- Justering
- 2023-06-08
- Bordläggning
- 2023-06-14
- Debatt
- 2023-06-15
- Beslut
- 2023-06-20
- Dokument & lagar
Luftfartsfrågor
Betänkande 2022/23:TU11
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta. Samarbetet ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet till och med den 30 september 2040.
Riksdagen har också behandlat ett sextiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, och sa nej till dessa. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, flygets klimatpåverkan och elflyg.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 68, 179 minuter
- Justering
- 2023-05-23
- Bordläggning
- 2023-05-30
- Debatt
- 2023-05-31
- Beslut
- 2023-05-31
- Dokument & lagar
En drönarstrategi för Europa
Utlåtande 2022/23:TU16
Riksdagen har granskat en strategi från Europeiska kommissionen om hur drönare kommer användas i EU 2030.
Strategin innehåller en vision för hur drönarsektorn i EU kommer se ut 2030 och 19 åtgärder för att förverkliga visionen. Bland annat behöver kapaciteten i luftrummet utvecklas och den samhälleliga acceptansen för drönare öka, enligt Europeiska kommissionen.
Riksdagen ställer sig i huvudsak positivt till visionen och anser att drönare kan komma att spela en betydelsefull roll i Sverige och EU. Riksdagen menar att det fortsatta arbetet särskilt bör fokusera på tre områden: forskning och innovation, säkerhet och riskmedvetenhet samt samhällelig acceptans. Riksdagen menar också att man måste ta hänsyn till ländernas särskilda förhållanden och förutsättningar när gemensamma EU-regler utformas. Exempelvis när det gäller det svenska luftrummet.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Utlåtandet kommer att delges både Sveriges regering och EU:s institutioner.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 37 minuter
- Justering
- 2023-05-23
- Bordläggning
- 2023-05-30
- Debatt
- 2023-05-31
- Beslut
- 2023-05-31
- Dokument & lagar
Vägtrafik- och fordonsfrågor
Betänkande 2022/23:TU10
Riksdagen sa nej till 104 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.
Förslagen handlar bland annat om en fossilfri fordonsflotta, laddning och fossilfri tankning, självkörande fordon, tyngre och längre lastbilar, parkeringsfrågor, vägtrafikregistret och fordonsmålvakter.
- Behandlade dokument
- 42
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 38
- Anföranden och repliker
- 44, 129 minuter
- Justering
- 2023-04-27
- Bordläggning
- 2023-05-22
- Debatt
- 2023-05-23
- Beslut
- 2023-05-24
- Dokument & lagar
Cykelfrågor
Betänkande 2022/23:TU9
Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.
Motionerna handlar bland annat om mål, infrastruktur och trafikregler för cykling samt insatser för cykling bland barn och unga och kombinerade resor med cykel.
Riksdagen framhåller att cykling har många positiva effekter. Riksdagen betonar bland annat vikten av att beakta cyklisters förutsättningar när det gäller infrastrukturfrågor, att trafikregler är utformade så att de underlättar en ökad och säker cykling och vikten av att barn och unga börjar cykla.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 18, 73 minuter
- Justering
- 2023-04-18
- Bordläggning
- 2023-05-02
- Debatt
- 2023-05-03
- Beslut
- 2023-05-04
- Dokument & lagar
Yrkestrafik och taxi
Betänkande 2022/23:TU6
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat frågor om tillsyn och kontroll. Riksdagen hänvisar till pågående utredningar och till åtgärder som planeras eller redan är genomförda.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 32, 112 minuter
- Justering
- 2023-03-21
- Bordläggning
- 2023-03-29
- Debatt
- 2023-03-30
- Beslut
- 2023-03-30
- Dokument & lagar
Jordbrukspolitik
Betänkande 2022/23:MJU11
Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete.
Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor.
- Behandlade dokument
- 44
- Förslagspunkter
- 35
- Reservationer
- 45
- Anföranden och repliker
- 35, 111 minuter
- Justering
- 2023-03-16
- Bordläggning
- 2023-03-21
- Debatt
- 2023-03-22
- Beslut
- 2023-03-23
- Dokument & lagar
Djurskydd
Betänkande 2022/23:MJU9
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta.
Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt.
- Behandlade dokument
- 40
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 46
- Anföranden och repliker
- 48, 119 minuter
- Justering
- 2023-03-07
- Bordläggning
- 2023-03-21
- Debatt
- 2023-03-22
- Beslut
- 2023-03-23
- Dokument & lagar
Kollektivtrafikfrågor
Betänkande 2022/23:TU5
Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande olika kollektivtrafikfrågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.
De 37 motionerna handlar bland annat om en ökad andel kollektivtrafik, kollektivtrafik i hela landet, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem, färdtjänsten samt om Gotlandstrafiken.
Anledningen är bland annat genomförda eller pågående initiativ inom området som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 19, 63 minuter
- Justering
- 2023-02-14
- Bordläggning
- 2023-02-22
- Debatt
- 2023-02-23
- Beslut
- 2023-03-08
- Dokument & lagar
Infrastrukturfrågor
Betänkande 2022/23:TU4
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om nationell planering av infrastrukturen för 2022-2033. Med anledning av ett yrkande i en följdmotion till skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg.
Med anledning av yrkanden i två motioner från allmänna motionstiden 2022 riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen, om att etappmålet för växthusgasutsläppen från inrikes transporter bör ligga fast. Det är viktigt att hanteringen av förorenade områden och arbetet med att minska infrastrukturens negativa påverkan på naturmiljön och kulturlandskapet fortsätter, och att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet ökar.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2022 om olika infrastrukturfrågor som handlar om exempelvis vägar och järnvägar. Riksdagen ansåg bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 169
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 50
- Anföranden och repliker
- 74, 203 minuter
- Justering
- 2023-02-16
- Bordläggning
- 2023-02-22
- Debatt
- 2023-02-23
- Beslut
- 2023-03-08
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Betänkande 2022/23:TU1
Totalt cirka 79 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 34,4 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 30,9 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden, investeringsplaner och ekonomiska mål. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 80, 200 minuter
- Justering
- 2022-12-13
- Bordläggning
- 2022-12-16
- Debatt
- 2022-12-17
- Beslut
- 2022-12-20
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Betänkande 2022/23:MJU2
Totalt cirka 19,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 5,6 miljarder kronor, går till gårdsstöd. Drygt 2,1 miljarder kronor går till Sveriges lantbruksuniversitet. 2 miljarder kronor går till nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 och drygt 1,5 miljarder kronor går till utgifter motsvarande EU:s finansiering till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023-2027.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 56, 155 minuter
- Justering
- 2022-12-13
- Bordläggning
- 2022-12-16
- Debatt
- 2022-12-17
- Beslut
- 2022-12-20
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel
Utlåtande 2021/22:MJU33
Riksdagen kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel.
Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.
Riksdagen tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen menar också att mål för ekologisk produktion redan finns på nationell nivå och att förslaget därför inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Mot bakgrund av bland annat detta beslutade riksdagen att rikta invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 14, 48 minuter
- Justering
- 2022-08-18
- Bordläggning
- 2022-09-05
- Debatt
- 2022-09-21
- Beslut
- 2022-09-21
- Dokument & lagar
Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog
Betänkande 2021/22:MJU30
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare ersättningsregler vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Förslagen innebär bland annat att
- en ny bestämmelse förs in om att pågående markanvändning på produktiv skogsmark i fjällnära skog ska förutsättas vara skogsbruk
- ersättning kan ges om det försvårar den pågående markanvändningen mycket inom den del av fastigheten som berörs
- det inte är möjligt att få ersättning mer än en gång för samma område eller för samma hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen
- uppgifter om avslagsbeslut och utbetalad ersättning ska göras offentlig
- tillstånd till avverkning i fjällnära skog ska gälla i fem år.
Regeringen gör det också tydligt att arbetssätt och verktyg ska utvecklas för att göra det mer attraktivt för skogsägaren att välja formellt skydd som alternativ till tillståndsansökningar.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 7, 62 minuter
- Justering
- 2022-06-09
- Bordläggning
- 2022-06-21
- Debatt
- 2022-06-22
- Beslut
- 2022-06-22