Sök
16 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Abramsson, Karl Gustav (S), sorterat efter datum
Betänkande 2009/10:JuU19
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om polisens behandling av personuppgifter i brottsbekämpande verksamhet. Lagen ska ersätta den nuvarande polisdatalagen. Syftet är att ge polisen möjlighet att behandla personuppgifter på ett mer ändamålsenligt sätt och skydda människor mot att deras personliga integritet kränks. Tanken är också att skapa förutsättningar för ett bättre samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheterna genom utökade möjligheter till informationsutbyte. Lagen ska vara teknikneutral och flexibel och ge ramarna för personuppgiftsbehandlingen snarare än att reglera i detalj. Vidare ska lagen även gälla i stället för personuppgiftslagen, PUL, men hänvisa till de bestämmelser i PUL som ska tillämpas i brottsbekämpningen. Tillsynen förstärks genom att både Datainspektionen och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska utöva tillsyn. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2012, med undantag av vissa ändringar som träder i kraft redan den 1 juli 2010.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 6 minuter
- Justering
- 2010-04-20
- Debatt
- 2010-04-29
- Beslut
- 2010-04-29
Betänkande 2008/09:JuU17
Straffet för mord ska höjas. Det längsta tidsbestämda straffet blir 18 år. Minimistraffet på 10 år blir kvar och livstidstraffet ska fortsättningsvis kunna dömas ut i allvarliga fall. Syftet med lagskärpningen är att få en mer nyanserad straffmätning. En maximumgräns på 18 år införs också för andra allvarliga brott som kan ge tidsbestämt straff eller livstid, till exempel människorov, grov mordbrand, grovt sabotage, grovt spioneri, folkrättsbrott, folkmord och terroristbrott. Tidsbestämda fängelsestraff på upp till 18 år ska dessutom kunna dömas ut vid upprepad brottslighet eller återfall i särskilt allvarlig brottslighet. Vidare ska den som har begått ett mord eller något annat av de nämnda brotten före 21 års ålder få dömas till fängelse i upp till 14 år. I dag är tidsgränsen 10 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2009.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 11, 63 minuter
- Justering
- 2009-04-28
- Debatt
- 2009-05-13
- Beslut
- 2009-05-14
Betänkande 2008/09:JuU26
De som är med i en folksamling som stör ordningen ska kunna avlägsnas av polisen längre sträckor och under längre tid än som hittills varit möjligt. Det kan vara i samband med fotbollsmatcher eller andra situationer där deltagare i en folksamling går till våldsamt angrepp mot personer eller egendom. Deltagarna kan då transporteras från platsen i inhyrda bussar. Polisen ska med de nya reglerna kunna göra ett så kallat utvidgat avlägsnande under vissa förutsättningar. Ett utvidgat avlägsnande får innebära att rörelsefriheten för deltagarna i folksamlingen inskränks upp till två timmar. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2009.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 23, 82 minuter
- Justering
- 2009-04-28
- Debatt
- 2009-05-06
- Beslut
- 2009-05-06
Betänkande 2008/09:JuU22
Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor och arbetet mot barnsexturism som lämnats in under de allmänna motionstiden 2007 och 2008. Motionerna som rör polisfrågor handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, innehållet i polisutbildningen, kontroll av vapen och samordning mellan myndigheter för bättre brottsbekämpning. Motionerna om arbetet mot barnsexturism tar bland annat upp frågor om internationellt samarbete, polisens sambandsmän och arbetet vid svenska ambassader och konsulat.
- Behandlade dokument
- 61
- Förslagspunkter
- 30
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 27, 122 minuter
- Justering
- 2009-03-26
- Debatt
- 2009-04-16
- Beslut
- 2009-04-16
Betänkande 2007/08:JuU26
Tullverket och Kustbevakningen får större möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri. Tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen ska få ta alkoholutandningsprov, både rutinmässiga sållningsprov och bevisprov, och göra ögonundersökningar för att förebygga, upptäcka och utreda rattfylleribrott. Tjänstemän vid Kustbevakningen ska även få ta bevisprov på den som misstänks för sjöfylleri. Tullverket och Kustbevakningen får inleda förundersökning om rattfylleribrott och Kustbevakningen om sjöfylleribrott. Tjänstemännen vid myndigheterna ska få vidta utredningsåtgärder och använda vissa tvångsmedel före och under en förundersökning. För att förhindra rattfylleribrott får tjänstemännen vidare omhänderta bland annat fordonsnycklar. Dessutom får myndigheterna omhänderta körkort. Det blir möjligt att ta blodprov på förare som varit inblandade i vägtrafikolyckor och på grund av det inte kan lämna alkoholutandningsprov eller genomgå ögonundersökning, även om det saknas misstanke om trafiknykterhetsbrott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 29, 86 minuter
- Justering
- 2008-05-06
- Debatt
- 2008-05-14
- Beslut
- 2008-05-14
Betänkande 2007/08:JuU10
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att undersöka om polisen i de nordiska länderna borde få bättre möjligheter att samarbeta operativt över gränserna. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion om situationen i Tornedalen där Sverige har lång landgräns mot Finland. Riksdagen menar att behoven kan finnas även i förhållande till övriga nordiska länder. Regeringen bör därför göra en översyn inom ramen för det nordiska samarbetet. Riksdagen vill inte heller begränsa översynen till att bara omfatta ingripanden för att avvärja omedelbar fara för liv och hälsa. Riksdagen sade vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om polisen.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 32, 110 minuter
- Justering
- 2008-03-25
- Debatt
- 2008-04-02
- Beslut
- 2008-04-02
Betänkande 2007/08:JuU1
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 31,4 miljarder kronor till rättsväsendet. De största anslagen går till polisen (knappt 17,3 miljarder kronor), domstolarna (knappt 4,2 miljarder kronor) och Kriminalvården (drygt 6,1 miljarder kronor).
- Behandlade dokument
- 77
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 62, 225 minuter
- Justering
- 2007-11-27
- Debatt
- 2007-12-05
- Beslut
- 2007-12-05
Betänkande 2006/07:JuU2
För att minska de illegala vapnen i Sverige införs en tillfällig vapenamnesti under perioden mars-maj 2007. Vapenamnestin innebär att personer som har skjutvapen eller ammunition utan att ha rätt till det slipper åtal om de frivilligt lämnar in vapnen eller ammunitionen till polisen.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 22, 56 minuter
- Justering
- 2007-01-16
- Debatt
- 2007-01-24
- Beslut
- 2007-01-24
Betänkande 2005/06:NU9
Riksdagen sade nej till förslag från Riksrevisionens styrelse om hur eventuella framtida ombildningar av statlig verksamhet till bolag ska hanteras. Förslagen har lagts fram utifrån en granskning som Riksrevisionen gjort av bolagiseringen av Statens Järnvägar (SJ). Skälet till att förslaget avvisades var bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som Riksrevisionens styrelse tar upp.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 27, 79 minuter
- Justering
- 2006-03-14
- Debatt
- 2006-03-30
- Beslut
- 2006-03-31
Betänkande 2001/02:LU26
Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att hösten 2002 återkomma med lagförslag som innebär väsentliga ändringar i nuvarande bestämmelser kring företagskonkurser. Syftet ska vara bl.a. att underlätta företagsrekonstruktioner i stället för konkurser och att förbättra arbetstagares löneskydd i konkurs. Lagförslagen bör vara i enlighet med vad den s.k. Förmånsrättskommittén föreslog 1999 och innebär ändringar i den s.k. förmånsrättsordningen. Regeringen bör i detta sammanhang också behandla frågan om staten vid utdelning i konkurs ska ha rätt till ränta på utbetalat lönegarantibelopp.
- Behandlade dokument
- 5
- Anföranden och repliker
- 12, 1 minuter
- Beredning
- 2002-04-23
- Justering
- 2002-05-23
- Debatt
- 2002-06-05
- Beslut
- 2002-06-05
Betänkande 2004/05:NU12
Riksrevisionens styrelse har lämnat förslag till riksdagen om Vattenfall AB och statens ägarförvaltning av bolaget. Riksdagen sade nej till styrelsens förslag och en motion. När det gäller Vattenfalls uppdrag anser riksdagen att den i dagarna föreslagna ändringen av företagets bolagsordning tillgodoser de förslag som lagts fram. Även förslagen om formerna för ägarstyrning avslås eftersom regeringen ska redovisa vilka åtgärder den vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. När det gäller frågan om insyn i och kontroll av utländska dotterbolag konstaterar riksdagen att det är ett mycket begränsat antal dotterbolag till statligt ägda bolag där sådana problem som Riksrevisionen beskrivit kan uppstå. I motionen föreslås också att riksdagen ska höras vid väsentliga förändringar av statliga bolags verksamhetsinriktning. Riksdagen tycker att det fungerar bra som det är.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 37, 25 minuter
- Beredning
- 2005-03-01
- Justering
- 2005-04-05
- Debatt
- 2005-04-27
- Beslut
- 2005-04-27
Betänkande 2004/05:NU4
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de statliga företagen. Riksdagen föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna. Riksdagen säger nej till ett antal motioner som handlar om synen på statligt ägande av företag och försäljning av statliga företag, statens ägarutövning och bolagsledningarnas löner och ersättningar.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 27, 82 minuter
- Justering
- 2004-11-09
- Debatt
- 2004-11-25
- Beslut
- 2004-12-01
Betänkande 2003/04:NU15
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om åtgärder i Green Cargo för att utveckla företaget till ett lönsamt och framgångsrikt logistikföretag. Riksdagen bemyndigade regeringen att kunna vidta ett antal åtgärder. Till exempel att regeringen under 2004 och 2005 får avyttra hela eller delar av aktieinnehavet i Green Cargo, att regeringen får förvärva aktier eller andra former av andelar i det företag som förvärvar Green Cargo eller att regeringen får tillskjuta kapital till Green Cargo.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 32, 1 minuter
- Justering
- 2004-05-28
- Debatt
- 2004-06-18
- Beslut
- 2004-06-19
Betänkande 2002/03:NU9
Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för företag med statligt ägande. Motioner om statliga företag avslogs. Motionerna handlar om ägandet av de statliga företagen, ägarutövningen och könsfördelningen i styrelserna för de statliga företagen.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 23, 78 minuter
- Justering
- 2003-04-08
- Debatt
- 2003-05-08
- Beslut
- 2003-05-08
Betänkande 2001/02:NU13
Riksdagen avslog motioner om näringspolitiska frågor, bl.a. om förvaltningen av statens aktier i företag. Vidare lade riksdagen till handlingarna regeringens skrivelse om statliga företag.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 25, 1 minuter
- Justering
- 2002-04-16
- Debatt
- 2002-04-26
- Beslut
- 2002-04-26
Betänkande 2000/01:KrU8
Riksdagen beslutade om villkor och riktlinjer för de tre public service-företagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) under nästa tillståndsperiod, dvs. åren 2002-2005. Programföretagen ska erbjuda ett mångsidigt programutbud med hög kvalitet. De ska ägna ökad uppmärksamhet åt program med och för barn och unga, vidga och fördjupa sitt kulturansvar och öka samarbetet med kulturinstitutioner. Nyhetsverksamheten och samhällsbevakningen ska utgå från olika perspektiv och präglas av mångfald. Programföretagens insatser för språkliga och etniska minoriteter ska öka. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib ska inta en särställning. Insatserna för att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade ska öka. Det ska vara ett mål att uppläsning av textremsan på TV-bilden ska kunna erbjudas synskadade under tillståndsperioden. SR och SVT ska även i fortsättningen ha en decentraliserad organisation. Av sändningarna ska 55 % produceras utanför Stockholm. Den andel av resurserna som förbrukas av enheterna utanför Stockholm ska behållas på minst nuvarande nivå.
- Behandlade dokument
- 42
- Anföranden och repliker
- 88, 154 minuter
- Beredning
- 2001-04-24
- Justering
- 2001-05-17
- Debatt
- 2001-06-12