Sök

Regeringen har föreslagit att en möjlig organdonator under vissa förutsättningar ska kunna ges en så kallad organbevarande behandling före döden. Det innebär intensivvårdsinsatser och andra åtgärder för att bevara organens funktion eller förbättra förutsättningarna för transplantation.

Samtidigt har regeringen föreslagit förändringar som handlar om närståendes roll i donationsprocessen. Bland annat innebär det att det så kallade närståendevetot tas bort. Det vill säga att närstående inte längre har möjlighet att förbjuda donation i de fall den möjliga donatorns inställning till donation är okänd.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen sa ja till förslagen och riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Det nordiska njurbytesprogrammet - där frivilliga donatorer matchas med patienter som behöver ny njure - bör stärkas och utökas. På så sätt skulle fler personer i Sverige kunna bli transplanterade med njurar från levande donatorer.
• Anhöriga till avlidna organdonatorer över hela landet bör få ett systematiskt och jämlikt bemötande med bland annat möjlighet till uppföljningssamtal.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 39 minuter

Justering

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

Lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen och lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, den så kallade covid-19-lagen, har möjliggjort åtgärder för att minska spridningen av coronaviruset i miljöer där trängsel, folksamlingar och liknande kan uppstå. Lagarna är tidsbegränsade och gäller i nuläget till och med den 31 januari 2022.

Regeringen anser att det även efter den 31 januari finns behov av att ha beredskap för att vidta åtgärder för att minska smittspridning. Därför har regeringen föreslagit att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla till och med den 31 maj 2022.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att lagarna ska fortsätta att gälla till och med den 31 maj.

Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma med ett förslag om att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska gälla endast till och med den 31 mars 2022.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

28, 95 minuter

Justering

2022-01-17

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att den ska göra en noggrann uppföljning och utvärdering av vissa ekonomiska stöd till äldreomsorgen. I de fall medlen inte har använts till äldreomsorgen ska de återbetalas.

Det ena stödet som avses är Äldreomsorgslyftet som ska pågå till 2023 och som bland annat innebär att staten står för finansieringen när ny och befintlig personal ges möjlighet att utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Det andra stödet som avses är det resurstillskott på 4 miljarder kronor som från och med 2021 årligen ska gå till kommunerna. Pengarna ska fördelas mellan kommunerna och hänsyn ska tas till andelen äldre i respektive kommun.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget om tillkännagivandet har väckts i ett utskott och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 56 minuter

Justering

2021-02-23

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-03

En tillfällig lag som ger möjlighet till mer träffsäkra åtgärder behövs för att begränsa spridningen av covid-19. Det tycker riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag till en tillfällig lag. Den ska reglera hur människor får samlas vid en epidemi eller pandemi, hur nedstängningar av verksamheter får ske och att kompensation ska ges till de verksamheter som berörs. Enligt riksdagen ska lagen börja gälla senast under första kvartalet 2021.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 42 minuter

Justering

2020-12-16

Bordläggning

2020-12-16

Debatt

2020-12-17

Beslut

2020-12-17

Enligt regeringen bör hälso- och sjukvården ställas om så att primärvården är navet i vården och samspelar med annan hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. Målet med omställningen är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt beslutet ska definitionen av primärvård moderniseras och anpassas till de strukturella förändringar som skett på hälso- och sjukvårdsområdet. Det ska också införas en bestämmelse om vad som ska ingå i primärvårdens grunduppdrag. Dessutom ska signeringskravet ändras på så sätt att journalanteckningar inte måste signeras om det är obehövligt, förutom då det finns något synnerligt hinder. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag där hälsofrämjande insatser, rehabilitering och uppsökande arbete ingår i primärvårdens grunduppdrag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

12

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

24, 72 minuter

Justering

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

En kommun bör tillfälligt kunna neka hemtjänst till personer som är på kortare besök. Det anser riksdagen som genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt ta fram ett sådant lagförslag. Syftet är att underlätta för ansträngda kommuner under covid-19-pandemin.

När en person vistas en kortare tid i en annan kommun än den kommun personen är bosatt i ska vistelsekommunen enligt lag och på begäran utföra socialtjänstinsatser som bosättningskommunen beslutat om. Det gäller till exempel hemtjänst. Riksdagen anser att det behövs ett tidsbegränsat undantag från den här skyldigheten och att kommuner ska ha rätt att, om det bedöms nödvändigt, kunna neka tillfälligt boende hemtjänst.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är socialutskottet som har lagt fram förslaget och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 45 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

Regeringen vill utöka rätten till personlig assistans för personer som behöver hjälp med de grundläggande behoven andning och sondmatning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I korthet handlar beslutet om följande delar:

• Personer som behöver hjälp med andning och sondmatning ska enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ges rätt till personlig assistans för hela sitt hjälpbehov. Det kan exempelvis gälla förberedelser och efterarbete i samband med sondmatning, som rengöring av sondspruta.
• Hjälpåtgärderna ska kunna ge rätt till assistans även om vissa moment normalt skulle ingå i föräldraansvaret.
• Den utökade rätten till personlig assistans ska också gälla när personen exempelvis är i skolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020. Äldre bestämmelser för personlig assistans och assistansersättning gäller för tiden dessförinnan.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 49 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

För att motverka nya former av aggressiv skatteplanering har regeringen föreslagit att skattemyndigheterna i EU ska få tidig information genom rapporteringsplikt. Förslaget bygger på ett EU-direktiv. Rådgivare som hanterar gränsöverskridande transaktioner där det kan finnas risk för skatteflykt blir skyldiga att rapportera sådana skattearrangemang. Skattemyndigheterna ska därefter automatiskt utbyta dessa upplysningar.

Regeringen har också föreslagit en ny särskild rapporteringsavgift som ska kunna tas ut om inte uppgifter om ett skattearrangemang lämnas till Skatteverket i rätt tid.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med ändringen att regeringen får bestämma när de nya bestämmelserna ska börja gälla. Detta med hänvisning till att coronapandemin inte gör det möjligt för riksdagen att besluta om det.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 1 minuter

Justering

2020-05-26

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

Regeringen bör utreda vilka grupper i arbetsför ålder som riskerar att bli särskilt sjuka i covid-19 och hur de kan få ersättning om de bör vara hemma från arbetet. Det tycker riksdagen som riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Syftet är att skydda särskilt sårbara grupper som inte har möjlighet att arbeta hemifrån för att undvika smitta.

Enligt riksdagen bör regeringen ge en myndighet i uppdrag att

• senast 21 april 2020 definiera grupper i arbetsför ålder som bedöms riskera att drabbas allvarligt av det nya coronaviruset
• utreda om gravida kvinnor kan anses tillhöra en sådan grupp under någon del av graviditeten
• analysera om det ur ett smittskyddsperspektiv finns behov av att de som bor med personer i riskgrupper tillfälligt också behöver avstå från att arbeta utanför hemmet.

Regeringen bör därefter snarast återkomma med ett förslag som säkrar att personer i ovan nämnda grupper får ett effektivt skydd via socialförsäkringssystemet under en begränsad tid.

Förslaget om tillkännagivandet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 36 minuter

Justering

2020-04-15

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16

Smittskyddslagen ändras tillfälligt för att regeringen ska kunna vidta särskilda åtgärder mot det nya coronaviruset. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det införs bestämmelser i smittskyddslagen som innebär att regeringen, inom grundlagens ramar, får rätt att utfärda vissa föreskrifter om särskilda åtgärder. Föreskrifterna kan till exempel gälla tillfällig nedstängning av exempelvis köpcentrum och restauranger. Om regeringen utfärdar någon av föreskrifterna ska de i varje enskilt fall omedelbart prövas av riksdagen. Riksdagen föreslår också ett förtydligande tillägg som innebär att regeringen endast får utfärda föreskrifterna om det inte går att vänta på riksdagens beslut.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2020-04-15

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16

Cirka 84,2 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag till läkemedelsförmåner, cirka 29,7 miljarder kronor medan 24 miljarder kronor går till statlig assistansersättning. Inom hälso- och sjukvårdsområdet avsätts strax under 3 miljarder kronor för att korta vårdköer, 3 miljarder kronor för att stödja primärvården och 3 miljarder kronor går till kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. I utgiftsområdet ryms också anslag till myndigheter, bland annat Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa också nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner under allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om bemyndiganden, om ekonomiska åtaganden och regeringens förslag att godkänna Sveriges medlemskap i organisationen International Horizon Scanning Initiative. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till kompletterande mål för den nationella äldrepolitiken.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

52, 125 minuter

Justering

2019-12-10

Bordläggning

2019-12-17

Debatt

2019-12-18

Beslut

2019-12-18

Ungefär 81,3 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, knappt 27,8 miljarder kronor. Knappt 24,8 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning, drygt 8,9 miljarder går till bidrag till folkhälsa och sjukvård och knappt 6,8 miljarder går till tandvårdsförmåner. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör så fort som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som klargör att andning och sondmatning ska vara grundläggande behov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
• Regeringen ska återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att den så kallade fritidspengen återinförs.
• Regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny cancerstrategi, i enlighet med ett tidigare tillkännagivande som riksdagen gjorde år 2018.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

77, 167 minuter

Justering

2018-12-18

Bordläggning

2018-12-19

Debatt

2018-12-20

Beslut

2018-12-20

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om framtidens äldreomsorg. Antalet äldre över 80 år ökar, vilket innebär att behovet av hälso- och sjukvård ökar. I takt med åldrandet ökar risken för sjukdom och multisjuklighet. Detta innebär en stor framtida utmaning för samhället.

Regeringen framhåller också att digitaliseringen kan vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till 2025. Med hjälp av välfärdsteknik, exempelvis mobila larm eller applikationer på mobiler och surfplattor som påminner eller ger stöd, kan äldre personer vara mer delaktiga, mer självständiga och uppnå högre livskvalitet. Men införandet av ny teknik behöver kombineras med kompetensutveckling och utbildning.

Efterfrågan på personal inom hälso- och sjukvården bedöms öka kraftigt fram till 2035. Regeringen framhåller att personal- och kompetensförsörjningsarbetet inte bara kan ta sikte på att attrahera och rekrytera nya arbetare utan även måste handla om att ta till vara den fulla potentialen hos dem som redan är anställda, till exempel genom att minska sjukfrånvaron.

I skrivelsen anger regeringen också vilka områden som den tycker ska prioriteras under kommande mandatperiod. Bland annat handlar det om att höja kvaliteten när det gäller samverkan mellan vård- och omsorgsgivare, kommuner och landsting har fått ökade förutsättningar att arbete med kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling och regeringen fortsätter att se över undersköterskans yrkesroll.

Riksdagen ser positivt på det långsiktiga förändringsarbete som regeringen har påbörjat för att anpassa äldreomsorgen till den demografiska och tekniska utvecklingen. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2018-11-13

Bordläggning

2018-11-21

Debatt

2018-11-22

Beslut

2018-11-28

Utredningsverksamheten när det gäller vissa dödsfall ska bli mer effektiv och ändamålsenlig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar.

Enligt förslaget ska syftet med utredningsverksamheten vara att förebygga att barn far illa eller att vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller tidigare närstående person. Utredningsverksamheten ska också utökas till att omfatta fler fall än där barn eller vuxna avlidit. Exempel på fall som ska utredas är grov misshandel av barn samt mord- och dråpförsök mot vuxna om brottet har begåtts av en närstående eller tidigare närstående person. Även mord- och dråpförsök mot barn ska utredas, om barnet varit i behov av skydd. Mot bakgrund av ändringarna ska lagen om utredningar avseende vissa dödsfall byta namn till lagen om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

Det blir tillåtet att utföra assisterad befruktning utanför kroppen med enbart donerade könsceller. Det vill säga att ingen av föräldrarna har en genetisk koppling till det blivande barnet, i dag måste minst en av föräldrarna ha det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessutom genomförs fler ändringar kopplat till assisterad befruktning och föräldraskap, bland annat:

• Befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska få utföras vid andra vårdinrättningar än universitetssjukhus.
• En man som föder barn efter ändrad könstillhörighet ska ses som far till barnet och en kvinna som bidrar med spermier ska ses som mor.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

15

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Syftet med förslaget är att öka patientsäkerheten dels genom att det ställs krav på lämplighet och kompetens för att få legitimationen och dels genom att legitimationen kan återkallas vid grov oskicklighet och olämplighet.

Yrkestiteln för kuratorerna ska vara hälso- och sjukvårdskurator och för att få legitimationen kommer det att krävas en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. Under en övergångsperiod kommer de som redan arbetar som kuratorer ha möjlighet att få en legitimation om de har en socionomutbildning eller annan likvärdig utbildning och har arbetat som kuratorer i minst fem år, alternativt i två år och har en relevant vidareutbildning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2018-05-15

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Patienter ska få stärkta möjligheter att få sina klagomål inom hälso- och sjukvård besvarade. Förslagen innebär ett förtydligande av att det, i första hand, är vårdgivarna som ska ta emot och besvara klagomål från patienter och deras anhöriga.

Även patientnämndernas funktion ska förtydligas i en ny lag. Nämndernas huvuduppgift är att hjälpa patienter att få klagomål besvarade av vårdgivarna.

Riksdagen sa ja till förslaget och till att ändringarna samt den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-10

Debatt

2017-05-11

Beslut

2017-05-11

En del screening inom hälso- och sjukvården bör bli gratis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt regeringen ska denna reform gälla screening för bröstcancer med mammografi. En del landsting har redan infört avgiftsfri mammografi, men regeringen vill alltså att alla landsting ska erbjuda avgiftsfri screening.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och därför är det den cancerform som prioriteras i första hand av regeringen. Syftet med avgiftsfriheten är att öka deltagandet i strukturerade mammografiundersökningar. Särskilt angeläget är det för kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper.

Riksdagen har också beslutat att det är regeringen som ska bestämma vilka villkor som ska gälla för screeningen. Regeringen kan också välja att delegera det beslutet till en myndighet.

Förändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 59 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-26

Det finns brister och problem inom patientsäkerhetsområdet. Utifrån det har Riksrevisionen granskat om staten har gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet, och lämnat en rapport med sina slutsatser. Rapporten menar att de statliga myndigheterna, såsom Socialstyrelsen och Ivo (Inspektionen för vård och omsorg), inte lever upp till lagen och menar även att regeringen inte har styrt myndigheterna tillräckligt. Bland annat noteras att det sker för lite tillsyn initierad av Ivo själva, och att myndighetens handläggningstider ökar. Rapporten ger några förslag på åtgärder, däribland att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att ansvara för en långsiktig nationell samordning av patientsäkerhetsarbetet.

Regeringen har svarat på rapporten och menar att Ivo befinner sig i en utvecklingsfas och att initiativ har tagits för utveckla deras tillsyn. Regeringen framhåller att flera initiativ på patientsäkerhetsområdet har tagits, exempelvis inom e-hälsa. Under hösten 2015 fick även Socialstyrelsen ett uppdrag som rör ett samlat stöd för hälso- och sjukvården.

Riksdagen anser att det finns ett behov av att utveckla statens stöd inom patientsäkerhetsområdet, och ser därför positivt på att regeringen bland annat har gett Socialstyrelsen ett uppdrag om ett samlat stöd till vården inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 46 minuter

Justering

2016-02-23

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-09

Regeringen ska i budgetpropositionen för 2016 avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Där ska regeringen också ge besked om när kravet på legitimation tidigast kan börja gälla. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03