Sök
19 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Staxäng, Lars-Arne (M), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Personlig assistans för hjälp med andning
Betänkande 2019/20:SoU3
Riksdagen sa ja till riksdagens förslag till ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Förslaget innebär att andning ska ses som ett grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Det finns många personer, framför allt barn, som har behov av hjälp med andning som i dag inte tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt. I fall där andningshjälp kan ges som egenvård skulle behoven då kunna tillgodoses genom personlig assistans.
De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2019.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 28, 87 minuter
- Justering
- 2019-10-10
- Bordläggning
- 2019-10-11
- Debatt
- 2019-10-15
- Beslut
- 2019-10-16
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Betänkande 2017/18:SfU2
Cirka 34,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Mest pengar går till garantipension, drygt 13 miljarder kronor. Cirka 10,9 miljarder går till efterlevandepensioner och 9 miljarder går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen välkomnar att stödet till pensionärer med små ekonomiska marginaler stärks genom en höjning av bostadstillägget, samt att nivåerna för skälig boendekostnad och skälig levnadsnivå höjs inom både bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 37, 119 minuter
- Justering
- 2017-12-05
- Bordläggning
- 2017-12-11
- Debatt
- 2017-12-12
- Beslut
- 2017-12-12
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Betänkande 2016/17:SfU2
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar till utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2017.
Sammanlagt handlar det om cirka 34,8 miljarder kronor för 2017. Pengarna går främst till garantipension, efterlevnadspension och bostadstillägg för pensionärer.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndigande av ekonomiska åtaganden. Det betyder att regeringen kan ta över en del ekonomiska beslut från riksdagen. I det här fallet handlar det om att besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som tillsammans med tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 8 miljarder kronor.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 21, 81 minuter
- Justering
- 2016-12-06
- Bordläggning
- 2016-12-13
- Debatt
- 2016-12-14
- Beslut
- 2016-12-15
- Dokument & lagar
Norden
Betänkande 2015/16:UU18
Nordiska rådets svenska delegation har i en redogörelse beskrivit sin verksamhet under 2015. Regeringen har i en skrivelse beskrivit verksamheten i Nordiska ministerrådet samma år. Utrikesutskottet har nu granskat de här handlingarna och riksdagen lade dem till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Nordiska rådet har haft flera möten under året som den svenska delegationen har deltagit i. Delegationen har även varit med i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barentskonferensen.
För Nordiska ministerrådet har tre områden varit prioriterade; grön omställning och klimat, arbetsmarknad och konkurrenskraft samt gränshinderarbetet. Rådet har bland annat samarbetat när det gäller EU-frågor, utrikespolitik och försvarspolitik.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 34, 127 minuter
- Justering
- 2016-05-26
- Bordläggning
- 2016-06-14
- Debatt
- 2016-06-15
- Beslut
- 2016-06-15
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Betänkande 2015/16:SfU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för ekonomisk trygghet vid ålderdom är 36,2 miljarder kronor. Pengarna går främst till garantipensionen, efterlevandepensioner och bostadstillägg till pensionärer.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 53, 147 minuter
- Justering
- 2015-11-19
- Bordläggning
- 2015-12-04
- Debatt
- 2015-12-07
- Beslut
- 2015-12-09
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd
Betänkande 2013/14:SfU7
Riksrevisionen har granskat tilläggsförmånerna till ålderspensionen, det vill säga bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Granskningen gäller om syftet med förmånerna uppnås och om administrationen är effektiv. Riksrevisionens slutsats är att systemet fungerar dåligt och att många som har rätt till en förmån inte ansöker om den, vilket innebär att det så kallade mörkertalet är stort.
Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att det inte är bra att det finns ett stort mörkertal. Pensionsmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att undersöka mörkertalen och utifrån resultaten bedöma vilka förändringar i informationsinsatserna som behövs. Utskottet är mycket positivt till detta.
Riksrevisionen tar upp reglerna för eftergift, det vill säga möjligheter att slippa betala, och vad som ska prövas som felaktig utbetalning. Det är viktigt att reglerna tillämpas och handläggs på ett likartat sätt av alla myndigheter, menar Riksrevisionen. Utskottet håller med och är därför positivt till att Pensionsmyndigheten ska lämna ett förslag om lagregler för hanteringen av återkrav av socialförsäkringsförmåner till regeringen.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 3, 25 minuter
- Justering
- 2014-02-06
- Debatt
- 2014-02-26
- Beslut
- 2014-02-26
- Dokument & lagar
Kommunala och regionala frågor
Betänkande 2013/14:KU12
Riksdagen sa nej till motioner om kommunala och regionala frågor från allmänna motionstiden 2013. Motionerna handlar bland annat om oberoende kommunal revision, kommunal tolkförmedling, representation i nämnder, utskott och styrelser samt rätten att överklaga kommunala beslut. Andra motioner tar upp frågor som rör rekrytering till kommunala myndigheter, kommunindelning och kommunal samverkan.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 4, 13 minuter
- Beredning
- 2014-01-14
- Justering
- 2014-01-23
- Debatt
- 2014-02-05
- Beslut
- 2014-02-20
- Dokument & lagar
Sjöfylleri
Betänkande 2013/14:CU12
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om sjöfylleri. I motionerna föreslås att riksdagen ska göra tillkännagivanden om att regeringen bör utvärdera bestämmelserna om sjöfylleri från 2010.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 24 minuter
- Beredning
- 2013-12-05
- Justering
- 2014-01-16
- Debatt
- 2014-01-29
- Beslut
- 2014-01-29
- Dokument & lagar
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
Betänkande 2012/13:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 213 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2013. I området ingår anslag till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (cirka 94 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 40 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 78 miljarder kronor).
Beslutet innebär bland annat följande:
- Egenföretagare ska kunna välja en karenstid på en dag. Tidigare har den kortaste karenstiden för egenföretagare varit sju dagar. Även egenföretagare som blir arbetslösa ska ha en karensdag.
- Den som har aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga ska kunna pröva på att arbeta eller studera i upp till två år utan att förlora rätten till ersättning, oavsett hur länge han eller hon ursprungligen skulle få ersättning. Den som prövar på att arbeta ska under två år kunna få ut 25 procent av aktivitetsersättningen, i stället för under ett år som i dag.
- Bostadstillägget till pensionärer höjs med 170 kronor per månad för ogifta som har fyllt 65 år. Den skäliga levnadsnivån för ogifta som fyllt 65 år och har särskilt bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd höjs med samma belopp.
- Föräldrapenningen på grundnivån höjs från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag. Det så kallade vab-intyget som visar att barnet varit frånvarande från förskolan eller skolan krävs inte längre för att få rätt till tillfällig föräldrapenning.
- Behandlade dokument
- 131
- Förslagspunkter
- 37
- Reservationer
- 39
- Anföranden och repliker
- 134, 275 minuter
- Justering
- 2012-11-29
- Debatt
- 2012-12-12
- Beslut
- 2012-12-13
- Dokument & lagar
Grönbok med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensionssystem i EU
Utlåtande 2010/11:SfU5
Socialförsäkringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensionssystem i EU. Syftet med grönboken är att inleda en debatt om utformningen av framtidens pensionssystem så att dessa mål nås. Syftet är även att undersöka hur EU kan stödja medlemsstaterna i deras arbete med att nå målen. Kommissionen har analyserat konsekvenserna för pensionssystemen av den ekonomiska och finansiella krisen och av den demografiska utvecklingen. Utskottet tycker att analysen är ett värdefullt bidrag för att inleda en debatt. Kommissionen menar att den nuvarande utvecklingen med en åldrande befolkning och tidiga pensionsavgångar är ohållbar. Medlemsstaterna måste göra mer för att åstadkomma effektivare och tryggare pensionssystem, anser kommissionen. Utskottet håller med. Men utskottet anser att det helt och hållet är varje EU-lands ansvar att utforma och bestämma innehållet i det egna pensionssystemet. Den öppna samordningsmetoden är ett både lämpligt och fullt tillräckligt instrument för att stödja EU-länderrna i arbetet med att reformera sina pensionssystem. Det är dock viktigt att EU via utbyte av kunskaper och erfarenheter arbetar aktivt för att stödja EU-ländernas insatser för att få långsiktigt hållbara pensionssystem som samtidigt är tillräckliga. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 51 minuter
- Justering
- 2010-11-04
- Debatt
- 2010-11-17
- Beslut
- 2010-11-17
- Dokument & lagar
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
Betänkande 2009/10:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag inom socialförsäkringsområdet för 2010. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 101, 7 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 41, 5 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 69,9 miljarder kronor). Vidare innebär budgetbeslutet följande: För personer som fått uppskov med att betala kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad läggs en schablonintäkt till inkomstslaget kapital. Från den 1 januari 2010 ska inte Försäkringskassan ta hänsyn till denna intäkt vid beräkning av bostadsbidrag eller återbetalningsskyldighet av underhållsstöd. Detsamma gäller vid beräkningar av bostadstillägg till pensionärer. Bostadstillägget för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och personer under 65 år som får efterlevandepension höjs den 1 januari 2010.- Behandlade dokument
- 144
- Förslagspunkter
- 47
- Reservationer
- 49
- Anföranden och repliker
- 67, 324 minuter
- Beredning
- 2009-11-03
- Justering
- 2009-11-26
- Debatt
- 2009-12-09
- Beslut
- 2009-12-10
- Dokument & lagar
Beräkning av förmögenhet vid fastställande av vissa förmåner
Betänkande 2009/10:SfU5
Från den 1 januari 2010 ska en ny lag reglera hur förmögenhet beräknas för den som ansöker om vissa förmåner inom socialförsäkringen och studiestödet. Den statliga förmögenhetsskatten avskaffades från och med taxeringsåret 2008. Sedan dess har förmögenhetsbegreppet varit knutet till den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt. Nu kopplas det till den nya lagen i stället. Förmögenhetsprövningen slopas i fråga om underhållsstöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men beslutade om en ändrad övergångsbestämmelse i förslaget om underhållsstöd. Den innebär att lagändringen beträffande återbetalningsskyldighet tillämpas först från den 1 februari 2010.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 10, 32 minuter
- Justering
- 2009-09-24
- Debatt
- 2009-10-22
- Beslut
- 2009-10-22
- Dokument & lagar
Könsneutrala äktenskap och vigselfrågor
Betänkande 2008/09:CU19
En persons kön ska från den 1 maj inte längre ha betydelse för möjligheten att gifta sig. Lagen om registrerat partnerskap upphävs. Redan registrerade partner ska kunna fortsätta att vara det om de vill. De som i stället önskar vara gifta ska kunna omvandla sitt registrerade partnerskap till äktenskap genom en enkel anmälan eller genom en vigsel. Det ska även i fortsättningen vara möjligt att förordna en borgerlig vigselförrättare för ett enstaka tillfälle. Lagfarna domare i tingsrätt ska inte längre vara vigselförrättare.- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 94, 363 minuter
- Justering
- 2009-03-19
- Debatt
- 2009-04-01
- Beslut
- 2009-04-01
- Dokument & lagar
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
Betänkande 2008/09:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på socialförsäkringsområdet för 2009. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (113,9 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (42,5 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (68,5 miljarder kronor).- Behandlade dokument
- 136
- Förslagspunkter
- 55
- Reservationer
- 59
- Anföranden och repliker
- 88, 348 minuter
- Beredning
- 2008-11-13
- Justering
- 2008-11-27
- Debatt
- 2008-12-17
- Beslut
- 2008-12-18
- Dokument & lagar
En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete
Betänkande 2007/08:SfU12
Riksdagen sade ja till att införa en rehabiliteringskedja i tre steg med fasta tidpunkter då arbetsförmågan prövas. Under de första 90 dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade klarar sitt vanliga arbete. Från och med dag 91 ska Försäkringskassan även ta ställning till om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med dag 181 ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade kan försörja sig genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska i regel endast betalas ut under 364 dagar inom en period av 450 dagar. Tidsbegränsad sjukersättning avskaffas. Sjukersättning ska bara komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Enligt förslaget ska flertalet ändringar börja gälla den 1 juli 2008.- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 124, 431 minuter
- Beredning
- 2008-04-17
- Justering
- 2008-05-20
- Debatt
- 2008-06-04
- Beslut
- 2008-06-05
- Dokument & lagar
Jämställdhetsbonus – familjepolitisk reform
Betänkande 2007/08:SfU10
För att främja förutsättningarna för jämställdhet både i familjen och i arbetslivet införs en jämställdhetsbonus. Förslaget innebär att den förälder som varit hemma längst med föräldrapenning får en skattekreditering om han eller hon arbetar när den andra föräldern tar ut föräldrapenning. Skattekreditering innebär att det belopp du är berättigad till dras av från din slutliga skatt. Högsta nivå för jämställdhetsbonusen är 100 kronor per dag, det vill säga cirka 3 000 kr per månad. Bonusen utgår till de föräldrar som har gemensam vårdnad om barn. De föräldrar som delar helt lika på föräldraledigheten kan få den maximala bonusen på 13 500 kronor per barn. Bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2008 och tillämpas på föräldrapenning som lämnas för barn som är födda efter den 30 juni 2008.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 15, 71 minuter
- Justering
- 2008-05-08
- Debatt
- 2008-05-20
- Beslut
- 2008-05-21
- Dokument & lagar
Vårdnadsbidrag – familjepolitisk reform
Betänkande 2007/08:SfU9
Kommunerna får rätt att införa vårdnadsbidrag från den 1 juli 2008. Syftet med vårdnadsbidraget är att ge föräldrar ökade möjligheter att vara hemma och ta hand om sitt barn när det är mellan ett och tre år. Bidraget ska vara skattefritt och uppgå till maximalt 3 000 kronor per barn och månad. Det kommer inte att vara pensionsgrundande. Föräldrar ska kunna få fullt vårdnadsbidrag om barnet inte går på dagis. Kommunerna ges också rätt att införa vårdnadsbidrag på deltid och får själva avgöra hur närvaron i förskolan ska påverka storleken på vårdnadsbidraget. En förälder ska kunna arbeta heltid och samtidigt få vårdnadsbidrag om barnomsorgen ordnas på annat sätt. Vårdnadsbidraget ska inte kunna lämnas till en förälder som redan har vissa andra bidrag, till exempel arbetslöshetsersättning, föräldrapenning, ålderspension, sjukersättning eller aktivitetsersättning.- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 58, 191 minuter
- Justering
- 2008-05-08
- Debatt
- 2008-05-20
- Beslut
- 2008-05-21
- Dokument & lagar
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
Betänkande 2007/08:SfU1
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom socialförsäkringsområdet. Förslaget innebär att anslagen inom utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp kommer att uppgå till ca 117 999 miljoner kronor 2008. Anslagen inom utgiftsområdena Ekonomisk trygghet vid ålderdom och Ekonomisk trygghet för familjer och barn kommer att uppgå till 42 948 miljoner kronor respektive cirka 66 697 miljoner kronor. Riksdagen sade också ja till förslaget att den sjukpenninggrundande inkomsten ska multipliceras med 0,97 vid beräkning av dagersättningar från den 1 januari 2008. Det kommer även att påverka föräldraförsäkringsförmånerna. När det gäller ålderspensionssystemet ställde sig riksdagen bakom regeringens förslag om att vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst ska avdrag få göras för kostnader som den försäkrade haft i sitt arbete om de efter avdrag för kostnadsersättning överstiger 5 000 kr. Vidare flyttade riksdagen fram ikraftträdandet för reglerna för premiepensionssystemets efterlevandeskydd före pensionstid till den 1 januari 2010.- Behandlade dokument
- 122
- Förslagspunkter
- 61
- Reservationer
- 69
- Anföranden och repliker
- 145, 438 minuter
- Justering
- 2007-11-27
- Debatt
- 2007-12-10
- Beslut
- 2007-12-12
- Dokument & lagar
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
Betänkande 2006/07:SfU1
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att sänka inkomsttak i sjukförsäkringen den 1 januari 2007. I dag uppgår sjukpenningen och andra ersättningar som till exempel havandeskapspenning och tillfällig föräldrapenning till 80 procent av den sjukpenninggrundade inkomsten, SGI. Denna får dock inte överstiga ett inkomsttak motsvarande 10 prisbasbelopp. Nu sänks detta inkomsttak från 10 till 7,5 prisbasbelopp, vilket är en återgång till vad som gällde före den 1 juli 2006. Prisbasbeloppet för 2007 är 40 300 kronor. Beslutet innebär att inkomsttaget kommer att som högst vara cirka 25 000 kronor i stället för cirka 33 000 kronor per månad. Föräldrapenning som betalas ut med anledning av barns födelse ska dock fortsättningsvis beräknas efter ett inkomsttak på 10 prisbasbelopp. Följande ändringar börjar också gälla från den 1 januari 2007: Den högsta sjukpenningen för arbetslösa sänks från 521 kronor till 486 kronor per kalenderdag. Den sjukpenninggrundade inkomsten, SGI, ska multipliceras med 0.989 vid beräkningen av dagsersättning för sjukpenning. Av den inkomst som ligger till grund för beräkningen av sjuk- och aktivitetsersättning ska 80 procent vara pensionsgrundande i stället för som i dag 93 procent. Aktivitets-eller sjukersättning betalas ut till personer mellan 19 och 64 år som av medicinska skäl inte kan försörja sig. När det gäller bostadstillägg för pensionärer höjs gränsen för högsta bostadskostnad från 4 850 kronor till 5000 kronor per månad för den som fyllt 65 år och är ogift. För den som är gift höjs gränsen från 2 425 kronor till 2500 kronor per månad.- Behandlade dokument
- 87
- Förslagspunkter
- 52
- Reservationer
- 43
- Anföranden och repliker
- 136, 377 minuter
- Justering
- 2006-12-05
- Debatt
- 2006-12-19
- Beslut
- 2006-12-20