Sök

Regeringen bör prioritera arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum eftersom det bidrar till minskade utsläpp och kostnader. Det tycker riksdagen som därför riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Sedan 2001 pågår ett arbete i EU om det gemensamma europeiska luftrummet, kallat Single European Sky. Syftet är bland annat att bidra till effektivare och mindre miljöfarlig flygtrafik genom att ta bort nationella gränsdragningar i luften. Flygen skulle då kunna gå den rakaste sträckan med minskade utsläpp som följd. Riksdagen tycker dock att arbetet går för långsamt och vill att regeringen prioriterar Single European Sky för att skynda på processen.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om luftfartsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

10

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

24, 120 minuter

Justering

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-21

Debatt

2018-03-22

Beslut

2018-03-28

EU:s förslag om att införa ett maxavstånd mellan terminaler där man lastar om gods för vidaretransport med annat trafikslag går för långt. Det anser Riksdagen som lämnar ett motiverat yttrande till EU om att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

EU har lämnat ett förslag om att ändra i de gemensamma regler som handlar om kombinerad transport av gods mellan medlemsländerna. Det vill säga när godset transporteras med minst två olika typer av transporter, där en delsträcka är på väg och den andra på järnväg eller vatten. Syftet med ändringarna är att förbättra konkurrenskraften och främja övergången från vägtransporter till andra mer miljövänliga transportsätt.

Riksdagen välkomnar stora delar av förslaget. Men när det gäller maxavståndet mellan omlastningsterminaler anser riksdagen att det är ett beslut som bör fattas i respektive medlemsland.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 17 minuter

Justering

2017-12-14

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Beslut

2018-01-17

För att minska flygtrafikens klimatpåverkan bör användning av biodrivmedel stödjas. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att genom lämpliga styrmedel främja användningen av biodrivmedel. Bland annat ska möjligheten att införa olika start- och landningsavgifter beroende på vilket bränsle som används ses över.

Biodrivmedel är fordonsbränslen som är producerade från förnybar biomassa till skillnad från fossila bränslen.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

10

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

24, 120 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Den 26 januari presenterade regeringen " En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem". Men riksdagen tycker inte regeringens flygstrategi är tillräcklig. Bland annat har regeringen inte lagt fokus på åtgärder som kan stärka flygets konkurrenskraft, enligt riksdagen. Därför bör de former och riktlinjer som omger arbetet med flygstrategin ändras och ges en ny inriktning. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att snarast utforma en nationell flygstrategi som syftar till att säkerhetsställa flygets konkurrenskraft.

Riksdagen tycker också att regeringen borde modernisera regelverket kring drönare. I den nationella flygstrategin pekar regeringen på att reglerna kring drönare behöver ses över. Riksdagen anser dock att det behövs en tydligare precisering när en sådan översyn ska göras. Regeringen borde ta fram en nationell strategi och moderniserad lagstiftning som både tar till vara på möjligheterna med ny teknik och värnar flygsäkerheten. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

10

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

39, 144 minuter

Justering

2017-02-28

Bordläggning

2017-03-15

Debatt

2017-03-16

Beslut

2017-03-22

622,5 miljarder kronor ska gå till satsningar på den statliga transportinfrastrukturen under perioden 2018- 2029. 125 miljarder kronor av de pengarna ska gå till drift, underhåll och återinvestering i statliga järnvägar, 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade samtidigt fem tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör jobba för att få till fler globala lösningar där luftfarten och sjöfarten kan bära sina klimatkostnader.
• Regeringen bör ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik för att minska sårbarheten i transportsystemet.
• Regeringen bör verka för att det fortsatta införandet av det EU-gemensamma signalsystemet, ERTMS, sker i nära samarbete med branschen och att det samordnas med våra nordiska grannländer, men även med länder i övriga Europa såsom Tyskland. Dessutom bör driftstörningar minimeras.
• Riksdagen vill att regeringen i sin kommande flygstrategi ska ta särskild hänsyn till de regionala icke-statliga flygplatserna.
• När Trafikverket ska ta beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg tycker riksdagen att verket bör göra en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation. Regeringen borde se till att Trafikverket gör sådana breda analyser.

Behandlade dokument

332

Förslagspunkter

22

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

48, 226 minuter

Justering

2016-12-06

Bordläggning

2016-12-09

Debatt

2016-12-12

Beslut

2016-12-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet kommunikationer ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 55,1 miljarder kronor för 2017. Pengarna ska bland annat användas till drift och underhåll av järnvägen och insatser för förbättrade stadsmiljöer.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

77, 189 minuter

Justering

2016-12-06

Bordläggning

2016-12-09

Debatt

2016-12-12

Beslut

2016-12-13

Trafikutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen där kommissionen för fram en rad förslag om en luftstrategi för Europa.

Flygtrafiken i Europa är i dag uppdelad i ett antal luftrum. Det leder till att styrningen av det europeiska luftrummet blir ineffektivt och fragmenterat, anser kommissionen. Därför uppmanar den Europaparlamentet och rådet att skynda på genomförandet av ett gemensamt europeiskt luftrum.

Kommissionen pekar på att luftfarten är en stark drivkraft för ekonomisk tillväxt, jobb, handel och rörlighet i Europeiska unionen. Kommissionen anser att det behövs en luftfartstrategi för att se till att den europeiska luftfarten förblir konkurrenskraftig.

Kommissionen skriver också i sitt meddelande att den kommer att begära tillstånd från rådet att förhandla om globala luftfartsavtal med bland andra Kina, Turkiet och Saudiarabien. Kommissionen meddelar också att den kommer utfärda en handbok som bland annat handlar om anställningskontrakt inom luftfarten.

Trafikutskottet ställer sig i huvudsak positivt till kommissionens meddelande om en europeisk luftfartsstrategi. Utskottet tycker dock att kommissionen borde jobba ännu mer aktivt för att få till ett gemensamt europeiskt luftrum. Utskottet pekar också på vikten av att komma till rätta med mindre bra anställningsvillkor inom luftfarten.

Riksdagen beslutade med detta att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga riksdagen avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 43 minuter

Justering

2016-05-17

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15

Regeringen tillsatte i slutet av år 2014 en samordnare som skulle se över framtiden för Bromma flygplats. Bland annat ingick det i uppdraget att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet på annat håll i Stockholmsregionen och att använda marken där Bromma flygplats ligger till bostäder.

Riksdagen har tidigare uppmanat regeringen i ett tillkännagivande att inte tillsätta någon utredning om att avveckla citynära flygplatser. Riksdagen har även uppmanat regeringen att agera för att Bromma flygplats inte ska läggas ned.

Riksdagen uttalar nu att Bromma flygplats behövs. Flygplatsen är viktig både för tillgängligheten i Stockholmsregionen och övriga landet. Därför uppmanar riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2015 om luftfartsfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 99 minuter

Justering

2016-04-21

Bordläggning

2016-05-10

Debatt

2016-05-11

Beslut

2016-05-11

Den 1 december 2015 ändras lagen om flygplatsavgifter. Syftet är att de svenska reglerna bättre ska stämma överens med ett EU-direktiv om flygplatsavgifter. Ändringen innebär att de samråd om avgifter som hålls mellan flygplatsens ledning och flygbolagen måste avslutas med ett formellt beslut oavsett om avgifterna höjs, sänks eller lämnas oförändrade. Om flygplatsen och flygbolagen inte är överens om avgiften måste flygplatsen motivera det beslutet. Flygplatsens ledning måste också offentliggöra en förändrad avgift minst två månader innan den börjar gälla. I lagen tydliggörs att Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet och avgör tvister när flygplatsen och flygbolagen inte är överens om avgiften. En flygplats som inte följer bestämmelserna i lagen kan tvingas betala böter. Lagen om flygplatsavgifter berör flygplatserna Arlanda och Landvetter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2015-09-29

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Det blir en ny lag som innebär att den som har taxitillstånd måste överföra taxameteruppgifter till så kallade redovisningscentraler. Redovisningscentralerna måste i sin tur lämna ut uppgifterna till Skatteverket. Det ska krävas tillstånd för att få driva en redovisningscentral. Syftet är främst att underlätta för Skatteverket att göra skattekontroller.

Trafikutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att redovisningscentralerna för taxi kommer att innebära att kontrollerna av taxibranschen kan göras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Till skillnad från regeringen anser dock utskottet att överföringen av taxameteruppgifter ska ske trådlöst. Detta för att undvika manipulering av uppgifter och fusk vid inrapportering. Riksdagen säger ja till regeringens förslag med den ändringen.

Trafikutskottet anser också att alla taxibilar ska ha taxameter. Detta för att resenärerna inte ska bli lurade och för att taxiföretagen inte ska kunna låta bli att betala skatt. Möjligheten till taxameterundantag som finns i dag bör tas bort. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

15, 74 minuter

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Riksdagen uppmanade regeringen att skyndsamt göra en utredning om hur utförsäljningen av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer har påverkat priser och tillgänglighet på besiktningsmarknaden. Utredningen ska också visa hur möjligheten till besiktning för alla typer av fordon i hela landet ska garanteras. Några fler besiktningsstationer bör inte säljas förrän utredningen är klar.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i den så kallade pumplagen. Ändringarna innebär att bara de bensinstationer som varje år säljer över 1 500 kubikmeter av bensin och diesel även måste ha förnybara drivmedel till försäljning. Det kan till exempel vara etanol och biogas. Det är fortfarande möjligt att få dispens för att slippa kravet på att kunna sälja förnybara drivmedel. Dispensen kommer inte längre att vara tidsbegränsad i ett år.

Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om bland annat främjande av en fossiloberoende fordonsflotta, miljözoner, bilpooler samt längd och vikt för lastbilar.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

42, 86 minuter

Beredning

2014-04-10

Justering

2014-05-13

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

För att järnvägen ska kunna öka sin marknadsandel i Europa har EU-kommissionen lagt fram ett fjärde järnvägspaket. Riksdagen anser att delar av förslagen i det fjärde järnvägspaketet strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

EU-kommissionen föreslår att Europeiska järnvägsbyrån ska ges utökade befogenheter att till exempel godkänna järnvägsfordon och för att utfärda och återkalla säkerhetsintyg för järnvägsföretag. Syftet är bland annat att få bort administrativa och tekniska hinder. Riksdagen ifrågasätter om det är en proportionerlig åtgärd för att nå syftet med förslagen. Det finns i stället en risk för mer utdragna processer och ökade kostnader, menar riksdagen.

EU-kommissionen föreslår att järnvägsföretag ska ha tillgång till järnvägsinfrastruktur i alla EU-länder för att utföra persontransporter. Riksdagen konstaterar att järnvägsmarknaden i Sverige är helt öppen för konkurrens sedan 2010. Förslaget har i den delen därför ingen effekt på svenska lagar. Riksdagen är ändå tveksamt till förslaget och menar att det kan vara en alltför långtgående åtgärd som minskar utrymmet för nationella välfungerande särlösningar.

EU-kommissionen föreslår dessutom att det ska bli obligatoriskt för EU-ländernas myndigheter att konkurrensutsätta tilldelningen av järnvägsavtal genom upphandling i stället för att kunna ge avtalen till vissa leverantörer när de själva inte bedriver trafiken. Enligt riksdagen överskrider förslaget den nödvändiga nivå som krävs för att nå målen om konkurrens. Det måste vara det enskilda EU-landet som bäst kan avgöra hur myndigheterna ska tilldela avtal om allmännyttig järnvägstrafik, anser riksdagen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 68 minuter

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-03-27

Beslut

2013-03-27

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets upphandling av vägar och järnvägar. Granskningen pekar bland annat på att det saknas stöd för att totalentreprenader leder till högre produktivitet, utan att det tvärtom på längre sikt kan leda till ineffektivitet.

Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningen. Riksdagen tycket att det är anmärkningsvärt att regeringen inte tänker vidta några ytterligare åtgärder med anledning av granskningen. Regeringens passivitet kan enligt riksdagen leda till mindre väg och järnväg för pengarna. Samtidigt kan möjligheten för järnvägarna att fylla nödvändig samhälls- och klimatnytta minska. Riksdagen gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen:

• Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att ta fram empiriskt underlag som motiverar strategier och beslut om upphandling.
• Regeringen bör informera riksdagen om uppnådd effektivitet med olika upphandlings- och kontraktsformer inom Trafikverket.
• Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att utveckla de system för återföring av erfarenheter som används och som är tillgängliga även för externa forskare och extern revision.
• Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att genomföra resultatmätning av hur upphandlingarnas produktivitet och effektivitet påverkas av olika entreprenadformer. Mätningarna ska genomföras systematiskt och objektivt samt kompletteras med extern utvärdering och uppföljning.

Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Vänsterpartiet.

Riksdagen lade vidare regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

17, 54 minuter

Beredning

2013-01-31

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-06

Beslut

2013-03-07

Planeringssystemet för transportinfrastrukturen ska bli effektivare och reglerna förenklas:

• Den ekonomiska planeringen ska knytas fastare till den statliga budgetprocessen.
• Den långsiktiga ekonomiska planeringen som görs för ett tiotal år i taget ska kompletteras med årliga beslut om vilka byggprojekt som kan starta med hänsyn till budgetramarna och det aktuella planeringsläget.
• Den fysiska planeringen, som i dag består av flera skeden, görs om till en sammanhållen process.

De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om transportinfrastrukturens planering. Motionerna handlar bland annat om finansieringsfrågor, den så kallade fyrstegsprincipen som grund för trafikplaneringen och jämställdhet inom transportsystemet. Andra motioner handlar om ändringar i den nationella planen för transportsystemet och om ökade statliga satsningar på infrastruktur för elbilar. Riksdagen menar att det redan pågår arbete inom flera områden. Man hänvisar också till den infrastrukturproposition som regeringen har för avsikt att lämna till riksdagen under hösten 2012.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

15

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Beredning

2012-04-19

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-06-07

Beslut

2012-06-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om trafiksäkerhet. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

18

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

16, 77 minuter

Beredning

2012-04-17

Justering

2012-05-08

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-31

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

20, 74 minuter

Beredning

2011-05-12

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-13

Beslut

2011-06-15

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

20

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

28, 95 minuter

Justering

2011-04-05

Debatt

2011-04-13

Beslut

2011-04-14

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-13

Beslut

2011-04-13

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

19

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

19, 69 minuter

Justering

2011-03-03

Debatt

2011-03-16

Beslut

2011-03-17