Sök

Riksdagen har sagt ja till nya regler när det gäller utvinning av ämnen som har en negativ påverkan på människor och miljön. Beslutet innebär att riksdagen godkände regeringens förslag om förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer. Förslaget betyder ett förbud mot utvinning av stenkol, brunkol, råolja skifferolja och naturgas. Tillstånd kommer inte längre att ges till gruvdrift eller utvinningsverksamhet för dessa ämnen. Beslutet innebär också att den som ansöker om tillstånd för att bryta, så kallad bearbetningskoncession, i alunskiffer måste uppfylla ett lämplighetskrav.

Lagändringarna i miljöbalken och minerallagen träder i kraft den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

10, 49 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om mineralpolitik, bland annat med hänvisning till att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar till exempel om tillståndsprocesser, äganderätt, ersättningar, utvinning och vissa miljöfrågor samt strategier för mineralförsörjningen.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

15

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

19, 88 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Regeringen har föreslagit att Skatteverket ska vara den myndighet som handlägger ärenden om stöd vid korttidsarbete. I dag är det Tillväxtverket som handlägger den här typen av ärenden. Företag som har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter kan ansöka om korttidsarbete. Vid korttidsarbete går de anställda ner i arbetstid under en period samtidigt som arbetsgivaren får stöd av staten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna gäller för ansökningar som lämnas in efter den 31 mars 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 16 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statliga bolagen.

Riksdagen har även behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om hållbart företagande och styrning av de statligt ägda bolagen. Bland annat ser riksdagen positivt på att regeringen avser att fortsätta arbeta med ständiga förbättringar inom området och välkomnar också regeringens avsikt att fortsätta utveckla sin rapportering till riksdagen när det gäller företagens hållbarhetsarbete.

Därmed lade riksdagen de båda skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om statligt ägda företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

21

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

36, 110 minuter

Justering

2021-12-16

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Regeringen bör initiera åtgärder för att så kallade drivmedelsstationer, mackar, på landsbygderna ska få möjlighet att uppfylla skärpta miljö- och säkerhetskrav som börjar gälla 1 juli 2022. Det tycker riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att

• snarast initiera en kartläggning av hur många mackar som ännu inte har gjort de nödvändiga uppdateringarna, bland annat för att se om det kommer att uppstå områden som helt saknar närhet till sådan service
• se över om statsstödsregler står i vägen för att kunna möjliggöra olika typer av utbetalningar till mackägare i områden där servicen är gles
• undersöka möjligheterna att göra förskottsutbetalningar för att mackägare i områden med gles service ska kunna uppdatera sin utrustning enligt de skärpta kraven
• se över möjligheterna att ge tillfällig dispens till mackar som inte har gjort eller bedöms hinna göra nödvändiga investeringar i områden där servicen är gles.

Mackar i glesbefolkade områden bidrar, utöver drivmedel, ofta med viktiga servicefunktioner som post- och apoteksbud. Syftet med beslutet är att säkra att mackarna inte läggs ner på grund av kostsamma investeringar.

Tillkännagivandet bygger på förslag i motioner från M och C från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

9, 62 minuter

Justering

2021-11-25

Bordläggning

2021-12-01

Debatt

2021-12-02

Beslut

2021-12-02

Det så kallade Natura 2000-tillståndet som gruvverksamheter kan behöva ansöka om vid gruvetablering bör inte vara en förutsättning för bearbetningskoncession. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att senast den 30 juni 2022 återkomma med ett förslag som innebär att det ska bli tydligare när i processen tillståndet ska prövas.

Tillståndsprocessen för en gruvetablering är i dag lång, krånglig, dyr och skapar osäkerhet hos sökande. När en gruvnäring vill starta verksamhet som kan få påverkan på ett så kallat Natura 2000-område, områden med särskilt värdefulla växt- och djurarter inom EU, krävs ett Natura 2000-tillstånd.

Normalt sker tillståndsprövning enligt miljöbalken efter att bergmästaren har godkänt den så kallade bearbetningskoncessionen, det vill säga har beslutat vem som har rätt att utvinna mineralerna i området. Om det krävs ett Natura 2000-tillstånd så är det inte tydligt i vilken etapp i processen det ska ske. Enligt riksdagen bör ett sådant tillstånd inte vara en förutsättning för bearbetningskoncession, i stället är det rimligt att det sker samtidigt som miljöprövningen.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från näringsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 75 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-22

Ersättningsperioden till riskgrupper med anledning av coronaviruset bör förlängas 90 dagar och kunna betalas ut till och med mars 2021. Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag som möjliggör en förlängd ersättningsperiod.

De individer som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp om de smittas av covid-19 kan söka ersättning under perioden 1 juli till 31 december 2020. Ersättningarna i fråga är viss sjukpenning i förebyggande syfte, viss smittbärarpenning och viss tillfällig föräldrapenning. Riksdagen anser att ersättning till riskgrupper ska kunna betalas ut för ytterligare högst 90 dagar, och med totalt 274 dagar under perioden den 1 juli 2020 till 31 mars 2021. Enligt riksdagen är det ytterst viktigt att det inte uppstår ett glapp i utbetalningen av ersättning till riskgrupper mellan två ersättningsperioder.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram förslaget till riksdagsbeslut.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 40 minuter

Justering

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09

Riksrevisionen har granskat om processen för återgång i arbete vid nekad sjukpenning fungerar effektivt. Bland annat gjorde revisionen iakttagelserna att det finns brister i rutinerna hos de arbetsgivare som granskats och att övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen inte fungerar effektivt. Mot bakgrund av det har Riksrevisionen lämnat rekommendationer till både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning. Regeringen instämmer i iakttagelserna och rekommendationerna och det gör även riksdagen. Dock anser riksdagen även att regeringen snarast behöver ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgången i arbete för den som nekats sjukpenning.

Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Riksdagen lade också Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09

Riksrevisionen har granskat om skillnader i läkares bedömning av patienters behov av sjukskrivning kan vara en bidragande orsak till att kvinnor sjukskrivs mer än män. Granskningen visar att för personer med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa är kvinnor sjukskrivna cirka 30 procent mer än män, även om de har samma arbetsförmåga.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen håller med regeringen om att osäkerheten i bedömningen av arbetsförmåga bör minska. Riksdagen noterar också att regeringen arbetar med att komma åt kvinnors högre sjukfrånvaro. Däremot anser riksdagen, i likhet med Riksrevisionen, att regeringen bör genomföra olika ytterligare åtgärder för att minska de osakliga könsskillnaderna vid sjukfrånvaro. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade samtidigt en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp utfärdade läkarintyg för män och kvinnor och att tillsätta en utredning för att minska omotiverade könsskillnader vid sjukfrånvaro.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 72 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Cirka 96 miljarder kronor ur statens budget 2020 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 42,2 miljarder kronor. 36,9 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får cirka 8,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att regioner från och med februari 2020 blir skyldiga att erbjuda koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motionerna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 104 minuter

Justering

2019-12-12

Bordläggning

2019-12-16

Debatt

2019-12-17

Beslut

2019-12-17

Riksdagen sa nej till motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om socialförsäkringsfrågor. Förslagen handlar bland annat om socialförsäkringen, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

10

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

42, 130 minuter

Justering

2019-04-09

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-07

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen. Den ena handlar om Riksrevisionens granskning om varför det finns kvalitetsbrister i läkarintygen och vilka hinder läkare upplever i sin bedömning av arbetsförmågan vid sjukskrivning med psykiatriska diagnoser. Den andra handlar om Riksrevisionens granskning av om det försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar hur läkare anger diagnoser och hur Försäkringskassan handlägger sjukpenningärenden vid psykisk ohälsa.

Riksrevisionen konstaterar att många läkare upplever en osäkerhet om vilka krav Försäkringskassan ställer på sjukskrivningsprocessen vid psykiatriska diagnoser. Otydligheten kan vara ett hinder i läkarnas arbete. Enligt Riksrevisionen används det försäkringsmedicinska beslutsstödet inte på ett likformigt sätt. Vidare brister Försäkringskassan i handläggningen av sjukpenningärenden för personer med psykisk ohälsa och när personer har flera sjukdomstillstånd, så kallad samsjuklighet.

Regeringen håller med om att det finns behov av åtgärder för att förbättra bedömningen i sjukskrivningsprocessen, men menar att arbete redan pågår.

Riksdagen är positiv till regeringens redan pågående arbete inom området, men tycker inte att åtgärderna är tillräckliga. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över Socialstyrelsens vägledande material om försäkringsmedicinskt beslutsstöd och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys. Översynen gäller handläggningen vid psykiatriska diagnoser och särskilt vid samsjuklighet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 53 minuter

Justering

2019-02-26

Bordläggning

2019-03-05

Debatt

2019-03-06

Beslut

2019-03-06

Knappt 98 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, knappt 44 miljarder kronor. Cirka 37 miljarder kronor går till området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,6 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också nej till alternativa förslag i motionerna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till förslaget i regeringens budgetproposition om att regeringen får befogenhet att se till att Försäkringskassan har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna betala ut ersättning för vård i andra länder.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-19

Debatt

2018-12-20

Beslut

2018-12-20

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om riksrevisionens granskning av regelverket för sjuk- och aktivitetsersättning. Då nya beviljanden av de förmånerna är på väldigt låga nivåer anser regeringen att regelverket bör ses över.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att införa en lagreglerad tidsgräns för prövning av sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att det inte behövs då Försäkringskassan idag genomför så kallade särskilda utredningar i högre utsträckning än tidigare. Riksrevisionen rekommenderar även att regeringen att ge Försäkringskassan i uppdrag att utarbeta en ny process för beslut om rätten till sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att ett sådant uppdrag är en fråga för myndighetens interna styrning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

21, 71 minuter

Justering

2018-11-22

Bordläggning

2018-11-27

Debatt

2018-11-28

Beslut

2018-11-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 2 miljarder kronor till internationell samverkan för 2012. Mest pengar går till avgifter för internationella organisationer, drygt 1,4 miljarder. Riksdagen gav regeringen rätt att besluta om ramanslag mellan 2013-2017 för samarbete inom Östersjöregionen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 72 minuter

Beredning

2011-10-05

Justering

2011-11-22

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Regeringen har lämnat en redogörelse för samarbetet under 2010 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för det parlamentariska samarbetet inom Nordiska rådet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

31, 122 minuter

Beredning

2011-10-05

Justering

2011-10-18

Debatt

2011-10-26

Beslut

2011-10-26

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna handlar om barnets rättigheter, agerande för att avskaffa dödsstraff och tortyr, folkrätt samt om mål och inriktning för den svenska politiken för de mänskliga rättigheterna. Andra motioner tar upp diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt kvinnors rättigheter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag till riksdagen att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna är en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

13

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

25, 126 minuter

Beredning

2011-04-12

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15