Sök

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om samhällets krisberedskap. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om samhällets fredstida krisberedskap, skydd mot olyckor och cybersäkerhet.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

27

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2023-03-23

Bordläggning

2023-03-29

Debatt

2023-03-30

Beslut

2023-04-12

Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar.

I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet.

När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat.

Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

122, 386 minuter

Justering

2023-03-16

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-22

Riksdagen sa nej till samtliga motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, cyberpolitik och materielförsörjning. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

10

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

21, 91 minuter

Justering

2023-02-02

Bordläggning

2023-02-07

Debatt

2023-02-08

Beslut

2023-02-08

Företagares sociala skyddsnät ska förbättras genom en utveckling av trygghetssystemen. Trygghetssystemen omfattar arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna ska göra övergången mellan att vara anställd och starta eget företag enklare. Arbetsmarknadsutskottet har behandlat de delar av förslaget som handlar om arbetslöshetsförsäkringen. Förändringarna innebär bland annat att nya företagare som lägger ner verksamheten inom två år ska kunna få sin ersättning baserad på inkomster av tidigare anställning. Förändringarna berör även de som bedriver näringsverksamhet vid sidan om en heltidsanställning eller heltidsföretagande. Deras sidoverksamhet ska kunna bedömas som bisyssla, oavsett vilken inkomst den genererat. Förslaget innebär även utökade möjligheter till tillfälligt uppehåll i näringsverksamhet. Förändringarna börja gälla den 5 juli 2010. För dem som arbetar i gränslandet mellan att vara arbetstagare och företagare måste det vara tydligt vilka regler som gäller. Regeringen kommer därför att återkomma till riksdagen med ett klargörande om uppdragstagares möjligheter till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

10, 66 minuter

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-20

Beslut

2010-05-20

Riksdagen sa ja till en ny lag om valfrihet för arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Lagförslaget innebär att Arbetsförmedlingen erbjuder ett så kallat valfrihetssystem för tjänster som upphandlas inom förmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Valfrihetssystemet innebär att den arbetssökande själv får välja bland de leverantörer som Arbetsförmedlingen tecknat avtal med. På så sätt ökas valfriheten till exempel i fråga om jobbcoacher.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

31, 113 minuter

Justering

2010-04-22

Debatt

2010-05-06

Beslut

2010-05-19

Riksdagen sa nej till samtliga motioner som handlar om arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor. Totalt rör de sig om drygt 70 förslag som lämnats in under den allmänna motionstiden 2009. Det handlar bland annat om olika förstärkningar av miljöarbetet på landets arbetsplatser. Andra förslag tar upp översyn av arbetsmiljöregelverket och kvinnors arbetsmiljö. Här återfinns också arbetsmiljöaspekter på kontanthantering i handeln. Beslutet motiveras med att arbete redan pågår hos regeringen eller i berörd myndighet. Eller att frågan redan har behandlats i riksdagen.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

30, 123 minuter

Justering

2010-03-25

Debatt

2010-04-22

Beslut

2010-04-28

Konstitutionsutskottet, KU, har prövat om arbetsmarknadsutskottets lagförslag om villkor för fackliga stridsåtgärder i samband utstationering ( 2009/10:AU5 ) ska vila i ett år. KU:s slutsats är att lagförslaget inte ska vila. Riksdagen gav den 10 mars 2010 KU i uppdrag att göra prövningen. Det skedde på begäran av ledamöter från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Partierna vill att lagförslaget ska vila eftersom det enligt dem strider mot den grundlagskyddande föreningsrätten. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddande fri- och rättigheter. KU har bett Lagrådet yttra sig i frågan. Lagrådet konstaterar att regeringsformens bestämmelse inte gäller för arbetsmarknadsutskottets lagförslag. KU håller med Lagrådet. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Utstationering kallas det när ett utländskt företag som inte är etablerat i Sverige utför verksamhet här med egna anställda. Bakgrunden till lagförslaget är den så kallade Lavaldomen i EU-domstolen. Domstolen ansåg att de stridsåtgärder som användes av en facklig organisation 2004 stod i strid med EG-fördraget bland annat eftersom det innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster.

Anföranden och repliker

3, 6 minuter

Justering

2010-03-23

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-24

EU-kommissionen har lagt fram förslaget "Europa 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla". Strategin tar avstamp i hur EU ska återhämta sig efter den ekonomiska och finansiella krisen. Den ska ersätta den nuvarande Lissabonstrategin efter 2010. Finansutskottet har granskat strategin och vill att den innehåller ett tydligare jämställdhetsperspektiv, som ger kvinnor och män samma ekonomiska incitament, villkor och möjligheter att öka sitt deltagande på arbetsmarknaden. Det är en förutsättning för att konkurrenskraften och tillväxten ska öka i Europa. Strategins sysselsättningsmål borde uttryckligen gälla både kvinnor och män, anser utskottet I övrigt kan utskottet konstatera att Sverige ligger bra till när det gäller de uppsatta målen om sysselsättning, forskning, klimat och miljö, utbildning och minskning av fattigdom. Europeiska rådet träffas den 25-26 mars 2010 för att enas om strategins prioriteringar och för att fastställa överordnade mål. Riksdagen avslutade ärendet, skickade utlåtandet till Regeringskansliet och EU-kommissionen för kännedom.

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

50, 172 minuter

Beredning

2010-03-02

Justering

2010-03-18

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas bostadsvillkor och tjänsteresor, motionsinstitutet, utskottsorganisationen, fotograferingsförbudet i kammaren och minskad vattenförbrukning i riksdagens lokaler. Andra motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen tidigare beslutat om och behandlas därför i förenklad form. Dessa motioner handlar bland annat om riksdagsledamöternas arvoden och övriga ersättningar, distansvotering, redovisning av det ekonomiska stödet till riksdagsgrupperna, riksdagsledamöternas inkomstgaranti, teckentolk vid riksdagens frågestunder, tjänstledighet för riksdagsledamöter, solceller på riksdagens tak, EU-flagga i plenisalen och riksdagsledamöternas placering i kammaren.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 31 minuter

Beredning

2010-02-09

Justering

2010-03-09

Debatt

2010-03-17

Beslut

2010-03-17

Riksdagen sa ja till nya regler som ska göra det lättare för nyanlända invandrare att snabbare komma in i samhället och komma i arbete. I dag har kommunerna hand om introduktionen av nyanlända, och den skiljer sig i olika delar av landet. Det tar lång tid för nyanlända att komma i arbete. Från den 1 december 2010 tar Arbetsförmedlingen över kommunernas ansvar för att samordna introduktionen. Kommunerna ska även i fortsättningen ha hand om sådant som bostadsförsörjning, svenskundervisning för invandrare (sfi) och insatser för barn och ungdomar. Direkt efter att den nyanlände har fått uppehållstillstånd ska Arbetsförmedlingen genomföra ett etableringssamtal med honom eller henne. Syftet är att matcha den nyanländes kompetens med en lämplig bosättningskommun. Arbetsförmedlingen ska därefter upprätta en individuell plan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering. Det kallas en etableringsplan, och den ska minst innehålla sfi, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. En så kallad etableringslots ska hjälpa den nyanlände att hitta ett arbete. Etableringslotsen, som kan vara exempelvis ett företag, en ideell förening eller en branschorganisation, arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Den nyanlände ska själv kunna välja lots genom ett valfrihetssystem. Nyanlända som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan ska ha rätt till etableringsersättning. Arbetsförmedlingen kommer att besluta om ersättningen. Kommunerna kommer inte längre att betala ut introduktionsersättning.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

28, 140 minuter

Justering

2010-02-18

Debatt

2010-03-17

Beslut

2010-03-17

Regeringen redovisar i en skrivelse sin syn på vilken inriktning jämställdhetspolitiken bör ha inom arbetsmarknads- och näringslivsområdet under de kommande åren. I korthet handlar det om fyra strategier: Motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden och i näringslivet. Främja jämställda villkor för entreprenörskap. Jämställt deltagande i arbetslivet. Jämställda arbetslivsvillkor. Under 2011 planerar regeringen att berätta vilka insatser som genomförts och resultatet av detsamma. Det har dessutom väckts 76 motionsyrkanden som berör relaterade frågor, med anledning av skrivelsen och under den allmänna motionstiden. Riksdagen sa nej till motionerna och avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

36, 132 minuter

Justering

2010-02-16

Debatt

2010-03-11

Beslut

2010-03-17

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens ägande i företag och för verksamheten i de statliga företagen. Skrivelsen innehåller också regeringens syn på statligt ägande. Vidare har Riksrevisionens styrelse lämnat en redogörelse om försäljningen av V&S Vin & Sprit AB. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också nej till ett antal motionsförslag om bland annat statliga företag, Vattenfall AB:s ställning och roll, LKAB:s avkastningskrav och riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. När det gäller Vattenfall hänvisar riksdagen till de nya ägardirektiv för bolaget som regeringen planerar att lägga fram och vikten av att dessa klargör bolagets roll och ställning.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

47, 142 minuter

Justering

2010-02-11

Debatt

2010-03-03

Beslut

2010-03-03

Regeringen har lämnat en redogörelse för inriktningen av det framtida ungdomspolitiska arbetet. Den redovisade strategin innehåller också ett antal utgångspunkter för ungdomspolitiken samt ett antal strategiska utmaningar som ses som centrala för att uppnå de ungdomspolitiska målen. Strategin för ungdomspolitiken är ett led i arbetet med att följa upp den senaste ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma - rätt till välfärd. Det handlingsprogram som var en del av propositionen har genomförts. Ett nytt handlingsprogram med åtgärder inom ungdomspolitikens fem huvudområden presenteras nu. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

10

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

43, 1 minuter

Justering

2010-01-28

Debatt

2010-02-10

Beslut

2010-02-10

Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på totalt 5,5 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv för 2010. Riksdagen gjorde dock ett tillkännagivande till regeringen om Tillväxtverket. I det framhåller riksdagen att Tillväxtverket i väntan på regeringens förslag om nya riktlinjer för finansierings- och rådgivningsinsatser måste fördela anslaget till näringslivsutveckling i linje med den skisserade inriktningen, och inte i motsatt riktning. Väl fungerande och effektiva verksamheter måste ges bra förutsättningar. Nya, parallella verksamheter bör inte byggas ut. Det är också angeläget att Tillväxtverket, i enlighet med sin instruktion, utnyttjar berörda myndigheters och andra relevanta aktörers kompetens och inte bryter upp fungerande arbete. Riksdagen gjorde även ett tillkännagivande där man uppmanar regeringen att se till att en långsiktig lösning när det gäller huvudmannaskap och basfinansiering för Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) kommer till stånd. Vidare har regeringen informerat riksdagen om de åtgärder som regeringen hösten 2008 föreslog i en proposition med förslag om stärkta insatser för fordonsindustrin (proposition 2008/09:95). Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också ja till förslagen i budgetpropositionen om att regeringen ska ha fortsatt möjlighet att ge kreditgarantier och undsättningslån till företag inom fordonsindustrin.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

59, 208 minuter

Justering

2009-12-03

Debatt

2009-12-14

Beslut

2009-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 88,4 miljarder kronor i anslag till arbetsmarknad och arbetsliv för 2010. Anslagen innehåller bland annat satsningar på ytterligare arbetsmarknadsåtgärder i form av mer coachningsinsatser, arbetsmarknadsutbildning och en förstärkning av jobbgarantin för ungdomar. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om tidsbegränsade förändringar i reglerna för arbetslöshetsförsäkringen till stöd för personer som har varit långvarigt sjukfrånvarande. Förändringarna ska göra det lättare för dem som från januari 2010 inte längre kan få sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning att få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. För den som lämnat en a-kassa under perioden 16 oktober 2006-30 september 2009 och åter blivit medlem i en kassa mellan den 1 september 2009 och den 31 december 2010 räcker tre månaders medlemskap för att det så kallade medlemsvillkoret ska uppfyllas. Förändringarna innebär också att den så kallade överhoppningsbara tiden ska kunna vara tio år vid beviljande av en ny ersättningsperiod. Överhoppningsbar tid är tid som du har varit förhindrad att arbeta eller söka jobb exempelvis på grund av sjukdom. Den tiden får man i vissa fall hoppa över när det prövas om någon har rätt till arbetslöshetsersättning. I finansutskottets betänkande redovisas de insatser som regeringen kommer att besluta om till hjälp för personer som lämnar sjukförsäkringen. Ett nytt arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram införs för denna grupp som Arbetsförmedlingen ska ha ansvar för. Under tiden i programmet bedöms om och hur deltagaren kan komma tillbaka till arbetsmarknaden. Deltagaren får aktivitetsstöd under programtiden. Riksdagen ställer sig bakom insatserna. Den som inte har kunnat arbeta på grund av uppdrag som familjehemsförälder ska kunna räkna tiden för uppdraget som överhoppningsbar tid. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010. De tidsbegränsade regeländringarna slutar gälla den 31 januari 2013.

Behandlade dokument

144

Förslagspunkter

39

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

68, 1 minuter

Justering

2009-12-03

Debatt

2009-12-16

Beslut

2009-12-16

Riksdagen har beslutat om vissa ändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Ändringarna innebär bland annat följande: Att en ansökan om ersättning ska kunna göras hos a-kassan inom nio månader från den sista dagen i den tidsperiod ansökan avser. Om det sker senare går rätten till ersättning för perioden förlorad om det inte finns synnerliga skäl. Att en a-kassa, på begäran av Statistiska centralbyrån, ska lämna uppgifter om medlemskap och medlemmars ersättning till dit. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2009-11-10

Debatt

2009-11-24

Beslut

2009-11-25

Elevers och studerandes rätt att delta i arbetsmiljöarbetet förstärks och förtydligas. Även yngre elever, elever i särskola och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) får rätt att delta i arbetsmiljöarbetet efter ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. Elever och studerande kommer att företrädas av elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud. Studerandeskyddsombud företräder vuxna studerande, och deras roll blir betydligt starkare än de nuvarande elevskyddsombudens. Arbetsmiljöskyddet förbättras för utomstående arbetskraft genom en utvidgning av skyddsombudens befogenheter. Det gäller bland annat arbetskraft som hyrs in från bemanningsföretag. Benämningen arbetsmiljöombud tas med i arbetsmiljölagen som en alternativ benämning på skyddsombud. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010. Riksdagen behandlade också ett stort antal motioner från allmänna motionstiderna 2007 och 2008 om arbetsmiljöfrågor.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

21

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

43, 136 minuter

Justering

2009-05-05

Debatt

2009-05-20

Beslut

2009-06-10

Riksdagen beslutade att skicka tillbaka, återremittera, betänkandet om beskattning av ersättningar till EU-parlamentariker till skatteutskottet för ytterligare beredning.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 71 minuter

Justering

2009-05-05

Debatt

2009-05-13

Beslut

2009-05-13

Nya regler från den 1 juli 2009 gör det lättare att gå med i arbetslöshetskassan och få ersättning. Regeländringarna innebär bland annat följande: Kravet på att en person ska ha jobb eller arbetat viss tid för att bli medlem i arbetslöshetskassan slopas. Under 2009 kan det så kallade medlemsvillkoret uppfyllas redan efter sex i stället för tolv månaders medlemskap. Det innebär att man kan få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning efter att ha varit medlem i kassan i sex månader. Arbetslöshetsavgiften sänks med 50 kronor per sysselsatt medlem och månad. A-kassorna ska ta hänsyn till en del socialförsäkringsförmåner när de beräknar arbetslöshetsersättningen för personer som har varit tillfälligt eller delvis frånvarande från arbetet före arbetslösheten. Arbetslöshetskassornas beslut om medlemsavgifter i enskilda fall ska överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

39, 146 minuter

Justering

2009-04-28

Debatt

2009-05-13

Beslut

2009-05-13

En lag om att införa sfi-bonus på försök börjar gälla den 1 oktober 2009. Syftet är att pröva i vilken utsträckning en prestationsbaserad ersättning inom sfi-undervisningen kan bidra till att nyanlända invandrare lär sig svenska snabbare och därmed förbättrar sina möjligheter att få jobb. I försöket ges möjlighet att få sfi-bonus i 15 kommuner. Särskilda medel bör avsättas för att utvärdera försöksverksamheten.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

17, 60 minuter

Justering

2009-04-28

Debatt

2009-05-14

Beslut

2009-05-20