Sök
38 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Lindberg, Teres (S), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Infrastrukturfrågor
Betänkande 2021/22:TU16
Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapporter om statlig medfinansiering av regional kollektivtrafik och om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.
Med anledning av den ena skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se till att Trafikverkets organisation utreds med inriktningen att få bättre kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.
Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till cirka 450 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.
- Behandlade dokument
- 251
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 79
- Anföranden och repliker
- 32, 129 minuter
- Justering
- 2022-05-31
- Bordläggning
- 2022-06-07
- Debatt
- 2022-06-08
- Beslut
- 2022-06-09
- Dokument & lagar
Åtgärder mot personer som blockerar vägar
Betänkande 2021/22:JuU54
Riksdagen sa nej till att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om åtgärder mot personer som blockerar vägar.
Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till ärendet och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter som annars är det vanliga.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 16 minuter
- Justering
- 2022-06-02
- Bordläggning
- 2022-06-07
- Debatt
- 2022-06-08
- Beslut
- 2022-06-09
- Dokument & lagar
Genomförande av ändringar i direktivet om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster
Betänkande 2021/22:TU14
Regeringen har föreslagit lagändringar för att anpassa svenska regler till EU-regler om miljökrav vid upphandling av bilar och kollektivtrafiktjänster. EU:s regler innebär att EU-länderna ska säkerställa att offentliga upphandlingar av fordon och vissa tjänster, bland annat kollektivtrafik, uppfyller krav på att ha en minsta andel fordon som är miljöanpassade.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2022-04-21
- Bordläggning
- 2022-04-26
- Debatt
- 2022-04-27
- Beslut
- 2022-04-27
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Betänkande 2021/22:TU1
Totalt cirka 77 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 31,9 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 30,4 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden, investeringsplaner och ekonomiska mål. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 64, 156 minuter
- Justering
- 2021-12-02
- Bordläggning
- 2021-12-08
- Debatt
- 2021-12-09
- Beslut
- 2021-12-14
- Dokument & lagar
Det nationella basutbudet av flygplatser
Betänkande 2021/22:TU4
Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att riksdagens godkännande bör hämtas in innan ändringar genomförs i det nationella basutbudet av flygplatser.
Det nationella basutbudet av flygplatser fastställdes av regeringen 2009 till tio flygplatser. Regeringen har aviserat att den vill avveckla och stänga Bromma flygplats samt ta bort flygplatsen från det nationella basutbudet. I augusti 2021 presenterades ett utredningsförslag om den fortsatta processen med nedläggningen.
Regeringen har i formell mening rätt att fatta beslut om vilka flygplatser som ska ingå i basutbudet av flygplatser. Men riksdagen anser att regeringen aktivt valt att runda riksdagens tydligt formulerade uppfattning i fråga om Bromma flygplats framtid. Sedan 2014 har riksdagen, genom flertalet tillkännagivanden, varit tydlig med att man inte håller med regeringen i frågan.
Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från trafikutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 34, 120 minuter
- Justering
- 2021-11-25
- Bordläggning
- 2021-11-30
- Debatt
- 2021-12-01
- Beslut
- 2021-12-02
- Dokument & lagar
Framtidens infrastruktur
Betänkande 2020/21:TU16
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ekonomisk ram för satsningar på transportinfrastruktur som järnvägar och vägar 2022-2033.
Förslaget är en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna och omfattar totalt 799 miljarder kronor. Pengarna ska fördelas så att 165 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga järnvägar, 197 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga vägar och 437 miljarder kronor går till utveckling av transportsystemet, exempelvis utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Vidare ska 52 miljarder kronor gå till investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt. Det gäller de delar som finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter.
Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:
- Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett finansierat förslag till en satsning på elektrifiering av transportsektorn med en fungerande laddinfrastruktur, alltså exempelvis laddstationer för eldrivna fordon, i hela Sverige. Vidare bör regeringen sätta tydliga mål för 2030 för utbyggnaden av laddinfrastruktur i anslutning till vägar, rastplatser, tankställen, hamnar, företag och bostäder samt aktivt arbeta inom ramen för EU för en harmonisering av elektrifiering av all infrastruktur.
- Finansieringen av nya isbrytare bör ske inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen.
- Trafikverkets anslagskredit, alltså möjligheten att använda mer pengar än planerat vid oförutsedda behov, bör höjas till 10 procent för drift, underhåll och utveckling av järnvägar och vägar.
Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner.
- Behandlade dokument
- 207
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 57
- Anföranden och repliker
- 41, 165 minuter
- Justering
- 2021-06-15
- Bordläggning
- 2021-06-18
- Debatt
- 2021-06-21
- Beslut
- 2021-06-22
- Dokument & lagar
Luftfartsfrågor
Betänkande 2020/21:TU14
Beslut om framtiden för Bromma flygplats kan tidigast tas när flygbranschen har återhämtat sig efter coronapandemin och det går att göra tillförlitliga prognoser om flygets utveckling. Vidare bör regeringen senast i december 2021 återkomma till riksdagen med en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats för att säkra en framtida tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet. Det anser riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Riksdagen sa även ja till ett lagändringsförslag från regeringen. Ändringen innebär att regeringen ska ha möjlighet att besluta att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter för start- och landningsavgifter. Det betyder att avgifterna kan bli högre när klimatpåverkan från flygplanen är större, och lägre om klimatpåverkan är mindre. Flygplatserna som berörs av förslaget är Arlanda och Landvetter flygplats.
Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.
- Behandlade dokument
- 52
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 45, 145 minuter
- Justering
- 2021-05-27
- Bordläggning
- 2021-06-01
- Debatt
- 2021-06-02
- Beslut
- 2021-06-02
- Dokument & lagar
Sjöfartsfrågor
Betänkande 2020/21:TU7
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om sjöfartsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att åtgärder planeras eller redan är genomförda inom de områden som berörs av förslagen.
Motionerna handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, organisationsfrågor inom sjöfarten, sjöfartsavgifter och vissa miljöfrågor.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 27
- Anföranden och repliker
- 20, 102 minuter
- Justering
- 2021-03-16
- Bordläggning
- 2021-03-23
- Debatt
- 2021-03-24
- Beslut
- 2021-04-07
- Dokument & lagar
Kollektivtrafikfrågor
Betänkande 2020/21:TU8
Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2020. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp.
Motionerna handlar exempelvis om ökad kollektivtrafik, biljett- och betalsystem, säkerhet och åtgärder mot plankning och klotter samt om färdtjänsten.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 12, 73 minuter
- Justering
- 2021-03-16
- Bordläggning
- 2021-03-23
- Debatt
- 2021-03-24
- Beslut
- 2021-04-07
- Dokument & lagar
Trafiksäkerhet
Betänkande 2020/21:TU6
Riksdagen sa nej till olika förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om trafiksäkerhetsfrågor. Anledningen är främst att åtgärder planeras eller redan har vidtagits och att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp.
Riksdagen välkomnar att etappmålet för trafiksäkerheten 2020 har nåtts och konstaterar att det bedrivs ett ambitiöst arbete i Sverige för att på olika sätt höja trafiksäkerheten. Riksdagen betonar att arbetet med säkra hastighetsgränser är den viktigaste faktorn för att nå de trafiksäkerhetspolitiska målen. Riksdagen lyfter fram att det är viktigt att förarutbildningen är effektiv och håller hög kvalitet. Riksdagen framhåller också bland annat behovet av fortsatta insatser mot alkohol och droger i trafiken samt vikten av trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer.
- Behandlade dokument
- 90
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 33
- Anföranden och repliker
- 32, 118 minuter
- Justering
- 2021-03-09
- Bordläggning
- 2021-03-17
- Debatt
- 2021-03-18
- Beslut
- 2021-03-24
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Betänkande 2020/21:TU1
Cirka 73,9 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Mest pengar, cirka 30,8 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 28 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.
Riksdagen sa ockå ja till regeringens förslag om exempelvis låneramar och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 60, 150 minuter
- Justering
- 2020-12-01
- Bordläggning
- 2020-12-09
- Debatt
- 2020-12-10
- Beslut
- 2020-12-15
- Dokument & lagar
Trafiksäkerhet
Betänkande 2019/20:TU14
Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att återinföra möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall och att utreda ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter.
Synfältsdefekter är synproblem där vissa delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner, vilket kan påverka körförmågan negativt och därför leda till att körkortet återkallas. I dagsläget finns det i Sverige inte möjlighet för personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekt att få sin körförmåga bedömd.
Beslutet om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 140 förslag i motioner om trafiksäkerhet och tidsomställning från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.
- Behandlade dokument
- 79
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 33
- Anföranden och repliker
- 19, 76 minuter
- Justering
- 2020-06-04
- Bordläggning
- 2020-06-09
- Debatt
- 2020-06-10
- Beslut
- 2020-06-10
- Dokument & lagar
Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis
Betänkande 2019/20:TU18
Regeringen vill kunna förlänga giltighetstiden för yrkeskompetensbevis för chaufförer som kör godstransporter och persontransporter. Anledningen är att spridningen av det nya coronaviruset gör det svårt att genomföra den fortbildning som chaufförerna regelbundet måste gå för att förnya yrkeskompetensbeviset. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Genom att förlänga giltighetstiden bedöms risken för störningar i samhällsviktiga transporter minska. En annan effekt blir att utbildningskostnaden för transportföretag och enskilda kan skjutas på framtiden.
Genom ändringen får regeringen meddela föreskrifter om förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis. En förlängning ska inte få gälla längre än sex månader. Vidare får regeringen meddela föreskrifter om undantag från kravet på yrkeskompetensbevis vars giltighetstid har löpt ut under perioden 1 mars 2020-31 maj 2020. Undantaget ska inte få gälla längre än sex månader.
Lagändringen börjar gälla den 1 juni 2020 och upphör att gälla den 1 december 2020.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 12, 31 minuter
- Justering
- 2020-05-14
- Bordläggning
- 2020-05-26
- Debatt
- 2020-05-27
- Beslut
- 2020-05-27
- Dokument & lagar
Interparlamentariska unionen (IPU)
Betänkande 2019/20:UU12
Riksdagen har behandlat en redogörelse för Interparlamentariska unionens (IPU) verksamhet och den svenska delegationens arbete 2019. Under året har IPU bland annat arbetat med frågor om FN:s globala hållbarhetsmål, speciellt hur fri och rättvis handel, investeringar och digitalisering kan främja utvecklingsarbetet.
Andra viktiga teman har varit hälsa, sjukvård och utbildning och hur arbetet med de områdena kan bidra till fred, säkerhet och rättssäkerhet. Även frågor om terrorism och extremism har funnits på dagordningen. Bland annat framgår i redogörelsen att FN bidragit med 2,1 miljoner dollar till IPU för att stödja nationella parlaments insatser mot internationell terrorism och extremism.
Riksdagen välkomnar att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete verkar för demokrati och mänskliga rättigheter, samt stärker parlamentens roll. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 21 minuter
- Justering
- 2020-04-16
- Bordläggning
- 2020-04-22
- Debatt
- 2020-04-23
- Beslut
- 2020-04-29
- Dokument & lagar
Väg- och fordonsfrågor
Betänkande 2019/20:TU11
Riksdagen har behandlat ungefär 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om väg- och fordonsfrågor. I samband med detta riktade riksdagen flera uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
- Regeringen bör arbeta för att det inte ska tas ut avgifter för tillstånd att ha virkesupplag vid allmän väg och att administrationen förenklas för skogsföretag som söker sådana tillstånd.
- Regeringen bör arbeta för att möjliggöra storskaliga tester av självkörande fordon i verklig miljö.
- Regeringen bör arbeta för att hanteringen av dispenser för tunga transporter underlättas och förenklas.
Det första förslaget om tillkännagivande som gäller virkesupplag är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i trafikutskottet och inte bygger på en proposition eller en motion. De andra förslagen om självkörande bilar och tunga transporter kommer från förslag i motioner.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om bland annat en fossilfri fordonsflotta, fossilfri tankning och laddning, enskilda vägar samt långa och tunga lastbilar.
- Behandlade dokument
- 62
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 35
- Anföranden och repliker
- 25, 98 minuter
- Justering
- 2020-04-16
- Bordläggning
- 2020-04-21
- Debatt
- 2020-04-22
- Beslut
- 2020-04-22
- Dokument & lagar
Sjöfartsfrågor
Betänkande 2019/20:TU8
Riksdagen har behandlat ett åttiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om sjöfartsfrågor. I samband med det riktade riksdagen två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:
- Regeringen bör utreda Sjöfartsverkets verksamhet och finansiering för att hitta en bättre organisation än den nuvarande.
- Regeringen bör se över den så kallade miljödifferentieringen av farledsavgifter för att säkra att avgifterna uppmuntrar till klimatågärder utan att missgynna sjöfarten som transportslag.
Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom utredningar och arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, miljöfrågor samt farleds- och lotsavgifter.
- Behandlade dokument
- 32
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 27
- Anföranden och repliker
- 13, 71 minuter
- Justering
- 2020-04-02
- Bordläggning
- 2020-04-15
- Debatt
- 2020-04-16
- Beslut
- 2020-04-22
- Dokument & lagar
Cykelfrågor
Betänkande 2019/20:TU9
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 som rör cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om infrastrukturåtgärder för ökad cykling, regler för elsparkcyklar och ändrade trafikregler för cykling.
Riksdagen sa nej till motionerna bland annat på grund av regeringens påbörjade nationella strategi för ökad och säker cykling, men också för att reglerna för cykling redan har börjat ses över och ändras.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 20, 75 minuter
- Justering
- 2020-03-26
- Bordläggning
- 2020-04-21
- Debatt
- 2020-04-22
- Beslut
- 2020-04-22
- Dokument & lagar
Infrastrukturfrågor
Betänkande 2019/20:TU7
Riksdagen har behandlat cirka 280 motioner om infrastrukturfrågor och en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om drift och underhåll av statliga vägar.
Riksdagen sa nej till motionerna, som bland annat handlar om upprustning och utbyggnad av vägar och järnvägar runt om i landet, ett jämställt transportsystem, hållbara transporter, samhällsekonomiska analyser och finansieringsfrågor. Riksdagen lade samtidigt skrivelsen till handlingarna, de vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen vill dock understryka vikten av att säkerställa en samhällsekonomisk, effektiv och långsiktig hållbartransportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Utskottet avser också att följa utvecklingen av transportsektorns utsläpp av växthusgaser mycket noga samt understryker att ett effektivt, tillgängligt transportsystem kräver ny kunskap och nya innovativa lösningar.
- Behandlade dokument
- 178
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 42
- Anföranden och repliker
- 28, 103 minuter
- Justering
- 2020-03-12
- Bordläggning
- 2020-03-17
- Debatt
- 2020-03-18
- Beslut
- 2020-03-18
- Dokument & lagar
Yrkestrafik och taxi
Betänkande 2019/20:TU6
Riksdagen sa nej till cirka 50 motioner från den allmänna motionstiden 2019 om yrkestrafik och taxi. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår med det så kallade mobilitetspaketet, samt med en utredning om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg. Motionerna handlar exempelvis om genomförande av olika översyner, samt frågor kopplat till tillsyn och kontroller inom området.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 28, 93 minuter
- Justering
- 2020-01-28
- Bordläggning
- 2020-02-04
- Debatt
- 2020-02-05
- Beslut
- 2020-02-05
- Dokument & lagar
Behandling av personuppgifter samt registrering och användning av fordon på vägtrafikområdet
Betänkande 2018/19:TU12
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att inrätta två nya lagar om personuppgiftsbehandling och fordonsregistrering på vägtrafikområdet. De nya lagarna, vägtrafiklagen och lagen om fordons registrering och användning, ersätter lagen om vägtrafikregister.
Lagförslagen syftar till att modernisera den nuvarande registerlagstiftningen inom vägtrafikområdet och att anpassa den till EU:s dataskyddsförordning. Vägtrafiklagen har i uppgift att reglera personuppgiftsbehandling när det gäller fordon, behörigheter, tillstånd och tillsyn. Lagen om fordons registrering och användning kommer att reglera förutsättningarna för ett fordons registrering och användning.
Riksdagen anser att regeringens lagförslag är väl avvägda och att de bland annat kan bidra till att regelverket blir tydligare och mer överskådligt. De nya lagarna och de följdändringar som föreslås i andra lagar börjar gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2019-05-14
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-05-28