Sök

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om punktskatter och tullfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak och flygresor. Förslagen handlar också om Tullverkets befogenheter och verksamhet.

Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att utskottet redan tagit ställning i vissa frågor.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

11

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

24, 78 minuter

Justering

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Totalt drygt 16,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 8,6 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 2,9 miljarder kronor går till Tullverket och cirka 2,2 miljarder kronor till Kronofogdemyndigheten. Därtill avsätts 3,2 miljarder kronor som kompensation för utebliven skattesänkning för personer födda 1957.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-07

Regeringen har föreslagit att föräldrapenningdagar på grundnivå ska vara reserverade på samma sätt som föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå, där 90 dagar är vikta för vardera föräldern. Riksdagen sa ja till förslaget.

I dag är 90 dagar med föräldrapenning inte möjliga att avstå till den andra föräldern om det är fråga om dagar på sjukpenningnivå, vilket är den högsta ersättningsnivån av föräldrapenning. Med regeringens förslag skulle samma regler gälla för föräldrapenning på grundnivå, som betalas ut till föräldrar som haft låga eller inga inkomster.

Regeringens förslag innebär också vissa rättigheter och stärkta skyddsbestämmelser för den som har barn under åtta år eller som vårdar en närstående och som av omsorgsskäl begär flexibla arbetsformer, till exempel arbete på distans eller flexibel arbetstid. Arbetsgivaren ska bland annat besvara arbetstagarens begäran om flexibla arbetsformer inom skälig tid, och arbetstagaren ska ha rätt att återgå till det ursprungliga arbetsmönstret när tiden för en förändring av arbetsmönstret löper ut.

Förslagen är en anpassning för att Sverige ska leva upp till EU:s balansdirektiv, som ska göra det lättare att förena arbete och privatliv.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2022, med undantag för en följdändring i lagen om ledighet för närståendevård som börjar gälla den 1 oktober 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Justering

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Efter förslag från konstitutionsutskottet, KU, sa riksdagen nej till förslag i motioner om riksdagens arbetsformer. Förslagen rör frågor om bland annat riksmötets öppnande, EU-flaggan i plenisalen, riksdagens utskott, placeringen i plenisalen, riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, utskottens och riksdagsledamöternas resor, motionsrätten, val av talmän och utskottspresidier, lagstiftningsarbete i riksdagen, antalet vice ordförande i utskotten och Riksdagsförvaltningens verksamhet.

I samband med sin behandling av motionsförslagen behandlade KU också en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av utskottsinitiativ inom riksdagen. Antalet utskottsinitiativ som föreslagits och beslutats inom något av riksdagens utskott har ökat. Detta gäller framför allt under de två senaste riksmötena, 2019/20 och 2020/21, då ökningen har varit stor. Det konstaterar en arbetsgrupp inom konstitutionsutskottet, som på utskottets uppdrag genomfört uppföljningen och utvärderingen om utskottsinitiativ. Fler utskottsinitiativ beslutas dessutom av oeniga utskott, där beslutet om att lägga fram förslaget till riksdagen alltså inte är enhälligt. Arbetsgruppen anför bland annat att det är tydligt att bestämmelserna om utskottsinitiativ till viss del har kommit att tillämpas på ett sätt som inte var avsett. KU ställer sig bakom gruppens iakttagelser och slutsatser.

Ett utskottsinitiativ är ett förslag som enligt riksdagsordningen får väckas i ett utskott. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter. Om ett utskott beslutar om ett utskottsinitiativ behandlas det på vanligt sätt genom ett betänkande från utskottet som debatteras och beslutas i kammaren.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

22

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2022-05-04

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Motionerna handlar bland annat om målen för jämställdhetspolitiken, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och om diskriminering i arbetslivet. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete på området redan pågår eller att åtgärder redan har gjorts.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

16

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

12, 83 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

Totalt cirka 6,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,5 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Cirka 640 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder.

Riksdagens beslut skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslagen till hemutrustningslån och Delegationen mot segregation.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

46, 182 minuter

Justering

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Reglerna för beräkningen av arbetslöshetsersättning ändras för att deltidsbrandmän inte ska riskera lägre a-kassa. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som bland annat ska bidra till att fler vill arbeta som deltidsbrandmän i den kommunala räddningstjänsten.

Deltidsbrandmän har, vid sidan om sina ordinarie arbeten, uppdraget att under ungefär en vecka i månaden ha beredskap för att när som helst under dygnet delta i räddningstjänstens utryckningar. Tillgången på deltidsbrandmän är av stor betydelse för räddningstjänsten men nuvarande regler i arbetslöshetsförsäkringen har en negativ påverkan på personalförsörjningen. Detta eftersom en person som är arbetslös men som är aktiv som deltidsbrandman riskerar att få lägre a-kassa.

Ändringen i lagen om arbetslöshetsförsäkring innebär att arbete i form av beredskap och övning, i en anställning som deltidsbrandman i en kommunal organisation för räddningstjänst, ska undantas vid beräkning av arbetslöshetsersättning. Lagändringen börjar gälla den 31 maj 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 49 minuter

Justering

2021-04-29

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 28 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter eller initiativ som KU har tagit. Ärendena handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och regeringens hantering av coronapandemin.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

37, 252 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Konstitutionsutskottet, KU, har utfört sin årliga granskning av regeringens arbete. Totalt har KU behandlat 30 anmälningar från riksdagsledamöterna och ytterligare ett antal frågor som utskottet har granskat på eget initiativ. Anmälningarna handlade om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsrådens tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren. Därefter lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

29, 90 minuter

Justering

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-04

Debatt

2020-12-07

Riksdagen sa nej till 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om målen för jämställdhetspolitiken, åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck, åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet samt en utvärdering av diskrimineringslagen. Riksdagen sa nej till motionerna eftersom arbete redan pågår inom dessa områden.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

15

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

19, 73 minuter

Justering

2020-02-11

Bordläggning

2020-03-04

Debatt

2020-03-05

Beslut

2020-03-05

Ungefär 10,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande, som får 8,5 miljarder. Regeringens mål för åtgärder mot segregation godkändes. Målet är minskad segregation, jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till 20 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

38, 144 minuter

Justering

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-12

Debatt

2019-12-13

Beslut

2019-12-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller Riksrevisionens granskning av jämställdhetsintegrering i integrationspolitiken. Granskningen visar att även om integration har varit ett högt prioriterat område finns det delar i centrala styrdokument, exempelvis budgetpropositionens resultatredovisning, som inte har jämställdhetsintegrerats i tillräcklig utsträckning.

Riksdagen tycker att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration och riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Delmålet skulle kunna formuleras som: "Kvinnor och män, flickor och pojkar som invandrar ska mötas av samma förväntningar på alla områden i det svenska samhället och ha samma rättigheter och möjligheter att skapa sig ett självständigt liv i Sverige."

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 101 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-18

Debatt

2019-06-19

Beslut

2019-06-19

Regeringen har kommit med förslag om ändringar i lagen om medbestämmande i arbetslivet, den så kallade medbestämmandelagen. Fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal. För att en arbetstagare ska få delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal måste syftet vara att uppnå ett kollektivavtal och arbetstagarorganisationen måste ha förhandlat med arbetsgivaren om sina krav. Vidare ska också fredsplikten vid rättstvister utökas. Det ska inte vara tillåtet för en arbetsgivare eller en arbetstagare att ta till stridsåtgärder för att utöva påtryckningar i en rättstvist.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019. Reglerna ska inte användas vid stridsåtgärder som påbörjades innan lagändringarna började gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 99 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen. Motionerna handlar exempelvis om framtidens arbetsmarknad och kompetensutveckling. Andra områden är Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

7

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

32, 130 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-27

Cirka 18 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 13,1 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Drygt 3,7 miljarder kronor går till etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare och drygt 391 miljoner går till särskilda jämställdhetsåtgärder. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget innebär bland annat att anslagen till Jämställdhetsmyndigheten och till Delegationen mot segregation halveras för 2019 jämfört med regeringens förslag för att påbörja en nedläggning av myndigheterna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

46, 188 minuter

Justering

2018-12-17

Bordläggning

2018-12-18

Debatt

2018-12-19

Beslut

2018-12-20

EU-kommissionen vill inrätta en arbetsmyndighet på EU-nivå. Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag och är kritiskt till det av flera skäl.

Enligt förslaget ska myndigheten bland annat ge information om regler på den europeiska arbetsmarknaden och övervaka hur reglerna följs i EU-länderna. Syftet är att bidra till rättvis rörlighet för arbetstagare i EU. Riksdagen anser att det är oklart vilket mervärde en europeisk arbetsmyndighet skulle ha eftersom det redan finns samarbeten på nationell nivå och på EU-nivå som kan hantera frågorna. En arbetsmyndighet på EU-nivå skulle enligt riksdagen tvärtom riskera att leda till ökad administration och merarbete för EU-länderna.

Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ska skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 46 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Riksdagen sa nej till motioner om arbetsrätt från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om ett flexiblare regelverk, anställningsskydd och stridsåtgärder.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

14

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

25, 102 minuter

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Nya regler införs i arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat ska reglerna för förtroendeuppdrag i arbetslöshetsförsäkringen bli tydligare. Förtroendeuppdrag som ger en person laglig rätt att vara ledig från en anställning ska omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Förtroendeuppdrag ska behandlas som förvärvsarbete när normalarbetstid och ersättning fastställs.

Reglerna för arbetslöshetsersättning och pension samordnas. Om en person får pension från förvärvsarbete ska arbetslöshetsersättningen minskas med samma belopp som pensionen är på. Rätten att bli medlem i en arbetslöshetskassa förlängs och ska gälla till månadsskiftet före den månad då den som vill bli medlem fyller 65 år.

De nya reglerna börjar gälla den 2 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 16 minuter

Justering

2018-02-08

Bordläggning

2018-02-14

Debatt

2018-02-15

Beslut

2018-02-15

74,1 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Mest pengar, 22,7 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. 19,2 miljarder kronor går till lönebidrag, det statliga bolaget Samhall och andra insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsmarknadspolitiska program och insatser får 13,4 miljarder kronor och till nystartsjobb och yrkesintroduktionsutbildningar går 5,7 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

47, 207 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-12

Debatt

2017-12-13

Beslut

2017-12-13

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2018, som innehåller kommissionens politiska prioriteringar för 2018. Flera andra utskott har yttrat sig över kommissionens arbetsprogram.

Kommissionen antar ett arbetsprogram varje år. Den här gången består programmet av två delar. Den första delen innehåller förslag som ska presenteras före maj 2018 för att hinna behandlas av rådet och Europaparlamentet före EU-parlamentsvalet 2019. Den andra delen innehåller förslag som blickar framåt mot 2025 eller ännu senare.

Utrikesutskottet ser positivt på att kommissionen presenterar ett arbetsprogram med specifika initiativ eftersom det underlättar medlemsländernas planering av EU-arbetet och bidrar till öppenhet kring kommissionens prioriteringar. Utskottet tycker också att det är bra att kommissionen behåller fokus på de tio prioriteringar som den tagit fram för sin mandatperiod, som löper ut den 31 oktober 2019. Det är välkommet att kommissionen prioriterar att omsätta redan utlovade förslag till lagstiftning och därefter genomföra lagstiftningen. Det är även viktigt att kommissionen fortsätter att arbeta för bättre lagstiftning och att genomföra avtalet som finns mellan kommissionen, rådet och parlamentet om bättre lagstiftning.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

47, 162 minuter

Justering

2017-12-05

Bordläggning

2017-12-06

Debatt

2017-12-07

Beslut

2017-12-07